Advanced

Tvång eller samtycke? En diskussion om den rättsliga definitionen av våldtäkt

Rooth, Anna Märta (2008)
Department of Law
Abstract
Under lång tid har det riktats häftig kritik mot hur den svenska våldtäktsbestämmelsen är utformad. En del kritiker hävdar att Sverige borde ta bort kravet på tvång i våldtäktsbestämmelsen och ersätta det med ett samtyckesrekvisit. Med ett samtyckesrekvisit skulle en våldtäkt anses ha blivit begången då den ena parten inte samtyckt till samlag eller en med samlag jämförlig sexuell handling, oavsett om det förekommit något tvång från gärningsmannen. Förespråkarna av en samtyckesreglering menar att offrets ställning skulle stärkas om våldtäktsbestämmelsen baserades på samtycke istället för tvång. Huvudfrågan i mål om våldtäkt blir då, menar de, vad den tilltalade gjorde för att försäkra sig om att ett samtycke förelåg till den sexuella... (More)
Under lång tid har det riktats häftig kritik mot hur den svenska våldtäktsbestämmelsen är utformad. En del kritiker hävdar att Sverige borde ta bort kravet på tvång i våldtäktsbestämmelsen och ersätta det med ett samtyckesrekvisit. Med ett samtyckesrekvisit skulle en våldtäkt anses ha blivit begången då den ena parten inte samtyckt till samlag eller en med samlag jämförlig sexuell handling, oavsett om det förekommit något tvång från gärningsmannen. Förespråkarna av en samtyckesreglering menar att offrets ställning skulle stärkas om våldtäktsbestämmelsen baserades på samtycke istället för tvång. Huvudfrågan i mål om våldtäkt blir då, menar de, vad den tilltalade gjorde för att försäkra sig om att ett samtycke förelåg till den sexuella handlingen. De som argumenterar för ett införande av en samtyckesreglering anser att fokuseringen i domstolen, med den våldtäktsbestämmelse Sverige har idag, på ett icke önskvärt sätt riktas mot offret och på vilket motstånd denna satte upp mot gärningsmannen. Förespråkarna hävdar vidare att Sverige bryter mot Europakonventionen genom att inte ta bort kravet på tvång i våldtäktsbestämmelsen. De menar att Europadomstolen i den så kallade Bulgariendomen fastslagit att det är nödvändigt att bestraffa sexuella handlingar utan samtycke och att det inte skall ha någon betydelse om offret gjort motstånd eller inte. Motståndarna till en samtyckesreglering hävdar att Sverige inte bryter mot Europakonventionen då Högsta domstolen fastslagit att den grundläggande frågan i mål om våldtäkt är om det förelegat samtycke och att eventuellt tvång som förekommit under den sexuella handlingen tjänar som bevis på bristande samtycke. Motståndarna till en samtyckesreglering anser att det kommer bli vanskligt att tillämpa en sådan reglering i praktiken samt att det är svårt att definiera samtycke. Det främsta argumentet mot en samtyckesreglering är bevisproblematiken. Det förefaller oerhört svårt för en misstänkt att försvara sig mot ett påstående från den andra parten att det från dennas sida förelåg ett tyst bristande samtycke. Vidare kan frågan ställas hur åklagaren kan bevisa uppsåt från den tilltalade när denne hävdar att det förelegat samtycke från den andra parten men att detta varit outtalat. Det torde vara moraliskt riktigt att införa en samtyckesreglering i Sverige och hävda att det aldrig är försvarbart att utföra en sexuell handling med någon mot dennes vilja. Den praktiska tillämpningen av våldtäktsbestämmelsen i domstolarna idag visar dock att rätten redan använder samtycke som ett rekvisit trots att lagen inte uppställer ett sådant. Den bevisproblematik som en samtyckesreglering hade inneburit måste tas på allvar. Det är enligt min mening inte lämpligt att Sverige inför en samtyckesreglering då det kommer ske på bekostnad av rättssäkerheten för den tilltalade. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rooth, Anna Märta
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1561567
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561567,
  abstract     = {Under lång tid har det riktats häftig kritik mot hur den svenska våldtäktsbestämmelsen är utformad. En del kritiker hävdar att Sverige borde ta bort kravet på tvång i våldtäktsbestämmelsen och ersätta det med ett samtyckesrekvisit. Med ett samtyckesrekvisit skulle en våldtäkt anses ha blivit begången då den ena parten inte samtyckt till samlag eller en med samlag jämförlig sexuell handling, oavsett om det förekommit något tvång från gärningsmannen. Förespråkarna av en samtyckesreglering menar att offrets ställning skulle stärkas om våldtäktsbestämmelsen baserades på samtycke istället för tvång. Huvudfrågan i mål om våldtäkt blir då, menar de, vad den tilltalade gjorde för att försäkra sig om att ett samtycke förelåg till den sexuella handlingen. De som argumenterar för ett införande av en samtyckesreglering anser att fokuseringen i domstolen, med den våldtäktsbestämmelse Sverige har idag, på ett icke önskvärt sätt riktas mot offret och på vilket motstånd denna satte upp mot gärningsmannen. Förespråkarna hävdar vidare att Sverige bryter mot Europakonventionen genom att inte ta bort kravet på tvång i våldtäktsbestämmelsen. De menar att Europadomstolen i den så kallade Bulgariendomen fastslagit att det är nödvändigt att bestraffa sexuella handlingar utan samtycke och att det inte skall ha någon betydelse om offret gjort motstånd eller inte. Motståndarna till en samtyckesreglering hävdar att Sverige inte bryter mot Europakonventionen då Högsta domstolen fastslagit att den grundläggande frågan i mål om våldtäkt är om det förelegat samtycke och att eventuellt tvång som förekommit under den sexuella handlingen tjänar som bevis på bristande samtycke. Motståndarna till en samtyckesreglering anser att det kommer bli vanskligt att tillämpa en sådan reglering i praktiken samt att det är svårt att definiera samtycke. Det främsta argumentet mot en samtyckesreglering är bevisproblematiken. Det förefaller oerhört svårt för en misstänkt att försvara sig mot ett påstående från den andra parten att det från dennas sida förelåg ett tyst bristande samtycke. Vidare kan frågan ställas hur åklagaren kan bevisa uppsåt från den tilltalade när denne hävdar att det förelegat samtycke från den andra parten men att detta varit outtalat. Det torde vara moraliskt riktigt att införa en samtyckesreglering i Sverige och hävda att det aldrig är försvarbart att utföra en sexuell handling med någon mot dennes vilja. Den praktiska tillämpningen av våldtäktsbestämmelsen i domstolarna idag visar dock att rätten redan använder samtycke som ett rekvisit trots att lagen inte uppställer ett sådant. Den bevisproblematik som en samtyckesreglering hade inneburit måste tas på allvar. Det är enligt min mening inte lämpligt att Sverige inför en samtyckesreglering då det kommer ske på bekostnad av rättssäkerheten för den tilltalade.},
  author       = {Rooth, Anna Märta},
  keyword      = {Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Tvång eller samtycke? En diskussion om den rättsliga definitionen av våldtäkt},
  year         = {2008},
}