Advanced

Rätt att bli förälder eller rätt till föräldrar? - en belysning av rättsligt föräldraskap

Rosqvist, Anna (2004)
Department of Law
Abstract
Den här uppsatsen behandlar det rättsliga föräldraskapet, det vill säga föräldraskap som medför rättsverkningar både för barnet och för dess föräldrar. Rättsligt föräldraskap uppkommer vid naturlig befruktning, assisterad befruktning och genom adoption. Adoptionsaspekten lämnas dock utanför i den här uppsatsen. Den röda tråden är barnets rätt till föräldrar. I de fall då det endast finns en rättslig förälder, eller då barnet förvisso har två föräldrar men då dessa inte är barnets biologiska eller genetiska föräldrar bör barnet upplysas om detta. Däremot handlar det inte om någon befintlig rätt att bli förälder. Att bli förälder är ett starkt behov, men inte en rättighet. Som regleringen vid fastställande av faderskap ser ut idag presumeras... (More)
Den här uppsatsen behandlar det rättsliga föräldraskapet, det vill säga föräldraskap som medför rättsverkningar både för barnet och för dess föräldrar. Rättsligt föräldraskap uppkommer vid naturlig befruktning, assisterad befruktning och genom adoption. Adoptionsaspekten lämnas dock utanför i den här uppsatsen. Den röda tråden är barnets rätt till föräldrar. I de fall då det endast finns en rättslig förälder, eller då barnet förvisso har två föräldrar men då dessa inte är barnets biologiska eller genetiska föräldrar bör barnet upplysas om detta. Däremot handlar det inte om någon befintlig rätt att bli förälder. Att bli förälder är ett starkt behov, men inte en rättighet. Som regleringen vid fastställande av faderskap ser ut idag presumeras mannen i äktenskapet vara far till det barn som föds inom äktenskapet. Någon likvärdig reglering finns inte för samboende utan dessa får istället avlägga en bekräftelse om faderskap. Möjlighet att fastställa faderskapet genom dom finns likaså. Vid assisterad befruktning anses den make eller sambo som lämnat samtycke till inseminationen som rättslig far under förutsättning att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet avlats genom inseminationen. Även i dessa fall blir de äkta makarna automatiskt föräldrar, medan sambor måste avge en bekräftelse. Regleringen kring erhållandet av faderskap går tillbaka till de tidiga rättssamhällena där äktenskapet spelade en betydligt mycket väsentligare roll än vad institutet gör idag. Ändå väljer vi att hålla fast vid regleringen. Lagstiftaren beaktar nu möjligheterna för homosexuella partner/sambor att få tillgång till möjlighet att genomgå assisterad befruktning. Själv anser jag att det redan vid införandet av möjligheten för homosexuella att adoptera visade vilket håll samhället ville gå. Att vid behov låta det biologiska föräldraskapet, och därmed det naturliga föräldraskapet av två föräldrar med olika kön, stå tillbaka för att kunna beakta barnets intresse av att få två föräldrar som kan tillgodose dess behov anser jag vara utgångspunkten för vår föräldraskapsreglering. Jämförelser mellan hur barnets intresse tillvaratas genom adoption och assisterad befruktning kommer att göras trots att skillnaden däremellan är stor. Idag sker insemination privat för de föräldrar som önskar ett biologiskt barn men inte uppfyller de rekvisit som lagen uppställer. Då det gäller att se till att alla föräldrar, och i förlängningen deras barn, åtnjuter likvärdiga möjligheter bör ett införande av assisterad befruktning även för homosexuella göras. Barn som tillkommit genom privat insemination borde få ett likvärdigt skydd som det som uppstår för barn som tillkommit genom assisterad befruktning. Det är samhällets skyldighet att ge alla barn likvärdiga levnadspremisser, oavsett hur konceptionen skett. När det gäller fastställande av moderskap vid assisterad befruktning har det som förslag lagts fram en motsvarighet till faderskapspresumtionen. Moderskapspresumtionen skulle gälla de kvinnor som registrerat partnerskap, medan de kvinnor som lever i samboförhållande skulle fastställa moderskapet genom bekräftelse. Då den särbehandling mellan makar och sambor som idag sker vid fastställande av faderskap inte är legitim borde inte heller en moderskapspresumtion införas då en särbehandling av registrerade partner och sambor skulle uppstå även i det fallet. Vidare baseras faderskapspresumtionen på att ett biologiskt riktigt faderskapsfastställande i de allra flesta fall sker, vilket inte kan vara fallet om en moderskapspresumtion skulle införas. Förslaget om ett införande av en moderskapspresumtion avvisades i riksdagen och en utredning tillsattes för att se över andra möjligheter av fastställande av moderskap i dessa fall. Faderskapspresumtionen anser jag inte vara legitimerad i dagens samhälle. Ett särskiljande av makar och sambor görs, främst på grund av att presumtionen i de allra flesta fall anses ge ett materiellt riktigt faderskap. Äktenskapet har inte samma betydelse i samhället som det tidigare haft och samboskap är en vanlig samlevnadsform som tas nästan lika seriöst som äktenskap. Då presumtionen inte går att tillämpa på samboskap bör regleringen förändras då särbehandlingen inte är legitim. I ett barnperspektiv är rätten till kunskap om sitt ursprung viktig. Likaså är ett materiellt riktigt fastställande viktigt både för barnet och för den man som ses som fader. Faderskapspresumtionen borde hävas och ersättas av att faderskapet fastställs genom bekräftelse eller dom. Detsamma bör gälla vid fastställande av moderskap vid assisterad befruktning. Slutligen förespråkas ett införande av upplysningsplikt för föräldrar till barn som tillkommit genom assisterad befruktning. Barnets behov av att få vetskap om sitt ursprung borde vara det primära. Som regleringen ser ut idag sker upplysning till föräldrarna vid den lämplighetsprövning som behandlande läkare gör då det tas ställning till huruvida paret anses lämpliga som föräldrar och därmed får genomgå assisterade befruktning. Lagstiftarna har ansett denna upplysning vara tillräcklig. I en undersökning som gjordes bland de föräldrar som under en viss tidsperiod genomgick behandling har det visat sig att många föräldrar underlåter att berätta för sitt barn trots att de vet om barnets intresse av att få vetskap. För att belysa vikten av upplysning anser jag att samhällets ståndpunkt i frågan bör tydliggöras genom ett införande av upplysningsplikt. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Rosqvist, Anna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1561597
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561597,
  abstract     = {Den här uppsatsen behandlar det rättsliga föräldraskapet, det vill säga föräldraskap som medför rättsverkningar både för barnet och för dess föräldrar. Rättsligt föräldraskap uppkommer vid naturlig befruktning, assisterad befruktning och genom adoption. Adoptionsaspekten lämnas dock utanför i den här uppsatsen. Den röda tråden är barnets rätt till föräldrar. I de fall då det endast finns en rättslig förälder, eller då barnet förvisso har två föräldrar men då dessa inte är barnets biologiska eller genetiska föräldrar bör barnet upplysas om detta. Däremot handlar det inte om någon befintlig rätt att bli förälder. Att bli förälder är ett starkt behov, men inte en rättighet. Som regleringen vid fastställande av faderskap ser ut idag presumeras mannen i äktenskapet vara far till det barn som föds inom äktenskapet. Någon likvärdig reglering finns inte för samboende utan dessa får istället avlägga en bekräftelse om faderskap. Möjlighet att fastställa faderskapet genom dom finns likaså. Vid assisterad befruktning anses den make eller sambo som lämnat samtycke till inseminationen som rättslig far under förutsättning att det med hänsyn till samtliga omständigheter är sannolikt att barnet avlats genom inseminationen. Även i dessa fall blir de äkta makarna automatiskt föräldrar, medan sambor måste avge en bekräftelse. Regleringen kring erhållandet av faderskap går tillbaka till de tidiga rättssamhällena där äktenskapet spelade en betydligt mycket väsentligare roll än vad institutet gör idag. Ändå väljer vi att hålla fast vid regleringen. Lagstiftaren beaktar nu möjligheterna för homosexuella partner/sambor att få tillgång till möjlighet att genomgå assisterad befruktning. Själv anser jag att det redan vid införandet av möjligheten för homosexuella att adoptera visade vilket håll samhället ville gå. Att vid behov låta det biologiska föräldraskapet, och därmed det naturliga föräldraskapet av två föräldrar med olika kön, stå tillbaka för att kunna beakta barnets intresse av att få två föräldrar som kan tillgodose dess behov anser jag vara utgångspunkten för vår föräldraskapsreglering. Jämförelser mellan hur barnets intresse tillvaratas genom adoption och assisterad befruktning kommer att göras trots att skillnaden däremellan är stor. Idag sker insemination privat för de föräldrar som önskar ett biologiskt barn men inte uppfyller de rekvisit som lagen uppställer. Då det gäller att se till att alla föräldrar, och i förlängningen deras barn, åtnjuter likvärdiga möjligheter bör ett införande av assisterad befruktning även för homosexuella göras. Barn som tillkommit genom privat insemination borde få ett likvärdigt skydd som det som uppstår för barn som tillkommit genom assisterad befruktning. Det är samhällets skyldighet att ge alla barn likvärdiga levnadspremisser, oavsett hur konceptionen skett. När det gäller fastställande av moderskap vid assisterad befruktning har det som förslag lagts fram en motsvarighet till faderskapspresumtionen. Moderskapspresumtionen skulle gälla de kvinnor som registrerat partnerskap, medan de kvinnor som lever i samboförhållande skulle fastställa moderskapet genom bekräftelse. Då den särbehandling mellan makar och sambor som idag sker vid fastställande av faderskap inte är legitim borde inte heller en moderskapspresumtion införas då en särbehandling av registrerade partner och sambor skulle uppstå även i det fallet. Vidare baseras faderskapspresumtionen på att ett biologiskt riktigt faderskapsfastställande i de allra flesta fall sker, vilket inte kan vara fallet om en moderskapspresumtion skulle införas. Förslaget om ett införande av en moderskapspresumtion avvisades i riksdagen och en utredning tillsattes för att se över andra möjligheter av fastställande av moderskap i dessa fall. Faderskapspresumtionen anser jag inte vara legitimerad i dagens samhälle. Ett särskiljande av makar och sambor görs, främst på grund av att presumtionen i de allra flesta fall anses ge ett materiellt riktigt faderskap. Äktenskapet har inte samma betydelse i samhället som det tidigare haft och samboskap är en vanlig samlevnadsform som tas nästan lika seriöst som äktenskap. Då presumtionen inte går att tillämpa på samboskap bör regleringen förändras då särbehandlingen inte är legitim. I ett barnperspektiv är rätten till kunskap om sitt ursprung viktig. Likaså är ett materiellt riktigt fastställande viktigt både för barnet och för den man som ses som fader. Faderskapspresumtionen borde hävas och ersättas av att faderskapet fastställs genom bekräftelse eller dom. Detsamma bör gälla vid fastställande av moderskap vid assisterad befruktning. Slutligen förespråkas ett införande av upplysningsplikt för föräldrar till barn som tillkommit genom assisterad befruktning. Barnets behov av att få vetskap om sitt ursprung borde vara det primära. Som regleringen ser ut idag sker upplysning till föräldrarna vid den lämplighetsprövning som behandlande läkare gör då det tas ställning till huruvida paret anses lämpliga som föräldrar och därmed får genomgå assisterade befruktning. Lagstiftarna har ansett denna upplysning vara tillräcklig. I en undersökning som gjordes bland de föräldrar som under en viss tidsperiod genomgick behandling har det visat sig att många föräldrar underlåter att berätta för sitt barn trots att de vet om barnets intresse av att få vetskap. För att belysa vikten av upplysning anser jag att samhällets ståndpunkt i frågan bör tydliggöras genom ett införande av upplysningsplikt.},
  author       = {Rosqvist, Anna},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Rätt att bli förälder eller rätt till föräldrar? - en belysning av rättsligt föräldraskap},
  year         = {2004},
}