Lovlighetsgränsen för informationsövertag vid avtalsslut - En rättsekonomisk analys av upplysningsplikt
(2008)Department of Law
- Abstract
- Denna uppsats analyserar rättsekonomiska aspekter på utformningen av upplysningsplikt. Det har för det första fastslagits att det är tveksamt huruvida upplysningsplikt överhuvudtaget bör föreligga, när en marknad har uppnått en viss grad av effektivitet. För övriga marknader har det konstaterats att full upplysningsplikt bör gälla för destruktiva fakta respektive redistributiva fakta samt vid fall av prisomedvetenhet. Vad gäller produktiva fakta respektive blandade fakta är analysen mer tvetydig. Problemet ligger i att såväl främja upptäckande av produktiv information som att främja ett spridande av den. Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att främja medvetna investeringar i anskaffande av produktiva fakta. Därför bör upptäckaren... (More)
- Denna uppsats analyserar rättsekonomiska aspekter på utformningen av upplysningsplikt. Det har för det första fastslagits att det är tveksamt huruvida upplysningsplikt överhuvudtaget bör föreligga, när en marknad har uppnått en viss grad av effektivitet. För övriga marknader har det konstaterats att full upplysningsplikt bör gälla för destruktiva fakta respektive redistributiva fakta samt vid fall av prisomedvetenhet. Vad gäller produktiva fakta respektive blandade fakta är analysen mer tvetydig. Problemet ligger i att såväl främja upptäckande av produktiv information som att främja ett spridande av den. Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att främja medvetna investeringar i anskaffande av produktiva fakta. Därför bör upptäckaren av produktiva fakta, om förtigande av produktiva fakta inte tillåts, i vart fall kompenseras i förhållande till de investeringar som lett fram till upptäckandet. Det finns inom den allmänna avtalsrätten ingen generell bestämmelse avseende upplysningsplikt. Det finns däremot regler i AvtL som innebär att ogiltighet kan inträda om en part i ett avtalsslut har ett alltför stort informationsövertag. Detta innebär att en upplysningsplikt kan aktualiseras, för att ett avtal inte ska kunna ogiltigförklaras eller jämkas. Exakt hur stort detta informationsövertag kan vara är svårare att bestämma. Olika författare har olika syn på exakt hur upplysningsplikten ser ut, men en samstämmighet finns om upplysningspliktens grundläggande utformning. Huvudregeln är att upplysningsplikt inträder när en avtalspart inser att denne har kunskap om en omständighet som medkontrahenten är omedveten om, om denna omständighet är av betydelse för medkontrahentens vilja att ingå avtal. Olika ''motgrunder'' kan dock sätta upplysningsplikten ur spel och det är, inom rimliga gränser, tillåtet att utnyttja affärsskicklighet och vissa sorters informationsövertag för att få fördelar vid avtalsslut. De ''motgrunder'' som anförts i doktrin kan dock inte anses optimala ur ett rättsekonomiskt perspektiv. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561663
- author
- Sahlberg, Richard
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Avtalsrätt, Rättsekonomi
- language
- Swedish
- id
- 1561663
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561663,
abstract = {{Denna uppsats analyserar rättsekonomiska aspekter på utformningen av upplysningsplikt. Det har för det första fastslagits att det är tveksamt huruvida upplysningsplikt överhuvudtaget bör föreligga, när en marknad har uppnått en viss grad av effektivitet. För övriga marknader har det konstaterats att full upplysningsplikt bör gälla för destruktiva fakta respektive redistributiva fakta samt vid fall av prisomedvetenhet. Vad gäller produktiva fakta respektive blandade fakta är analysen mer tvetydig. Problemet ligger i att såväl främja upptäckande av produktiv information som att främja ett spridande av den. Det finns ett samhällsekonomiskt intresse av att främja medvetna investeringar i anskaffande av produktiva fakta. Därför bör upptäckaren av produktiva fakta, om förtigande av produktiva fakta inte tillåts, i vart fall kompenseras i förhållande till de investeringar som lett fram till upptäckandet. Det finns inom den allmänna avtalsrätten ingen generell bestämmelse avseende upplysningsplikt. Det finns däremot regler i AvtL som innebär att ogiltighet kan inträda om en part i ett avtalsslut har ett alltför stort informationsövertag. Detta innebär att en upplysningsplikt kan aktualiseras, för att ett avtal inte ska kunna ogiltigförklaras eller jämkas. Exakt hur stort detta informationsövertag kan vara är svårare att bestämma. Olika författare har olika syn på exakt hur upplysningsplikten ser ut, men en samstämmighet finns om upplysningspliktens grundläggande utformning. Huvudregeln är att upplysningsplikt inträder när en avtalspart inser att denne har kunskap om en omständighet som medkontrahenten är omedveten om, om denna omständighet är av betydelse för medkontrahentens vilja att ingå avtal. Olika ''motgrunder'' kan dock sätta upplysningsplikten ur spel och det är, inom rimliga gränser, tillåtet att utnyttja affärsskicklighet och vissa sorters informationsövertag för att få fördelar vid avtalsslut. De ''motgrunder'' som anförts i doktrin kan dock inte anses optimala ur ett rättsekonomiskt perspektiv.}},
author = {{Sahlberg, Richard}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Lovlighetsgränsen för informationsövertag vid avtalsslut - En rättsekonomisk analys av upplysningsplikt}},
year = {{2008}},
}