Tillämpning av Europakonventionens artikel 6 på skattetillägg
(2003)Department of Law
- Abstract
- Ambitionen med uppsatsen är att ge en inblick i det svenska skattetilläggssystemet, beskriva hur det har utvecklats genom åren och hur de brister ser ut som behöver rättas till. Ett problem som Sverige står inför är att harmonisera reglerna om skattetillägg med Europakonventionens artikel 6. Uppsatsen inleds med en beskrivning av framväxten av inkomstbeskattningen och därmed kravet på medborgarna att medverka till sin egen beskattning genom inlämnande av självdeklaration. Formen att kräva de skattskyldigas insats medförde givetvis problem i en del fall då alla inte var benägna att lämna sanningsenliga uppgifter. I början av 1900 talet infördes straff för den som lämnade osanningsenliga uppgifter till grund för deklaration. År 1972 infördes... (More)
- Ambitionen med uppsatsen är att ge en inblick i det svenska skattetilläggssystemet, beskriva hur det har utvecklats genom åren och hur de brister ser ut som behöver rättas till. Ett problem som Sverige står inför är att harmonisera reglerna om skattetillägg med Europakonventionens artikel 6. Uppsatsen inleds med en beskrivning av framväxten av inkomstbeskattningen och därmed kravet på medborgarna att medverka till sin egen beskattning genom inlämnande av självdeklaration. Formen att kräva de skattskyldigas insats medförde givetvis problem i en del fall då alla inte var benägna att lämna sanningsenliga uppgifter. I början av 1900 talet infördes straff för den som lämnade osanningsenliga uppgifter till grund för deklaration. År 1972 infördes skattetillägget i Sverige. En av anledningarna till detta var att de lojala skattebetalarna krävde krafttag mot att de som inte var intresserade av att göra rätt för sig, allt för sällan ställdes till svars för sina orätta handlingar. Syftet med införandet av skattetillägg var främst att garantera att de skattskyldiga fullgjorde sin uppgiftsskyldighet på ett korrekt vis. Det var också viktigt att uppnå en effektivare och jämnare tillämpning och att kunna ingripa mot så många överträdelser som möjligt. Detta resulterade i en administrativ sanktionsform som innebar att den som i sin deklaration redovisade något som visade sig vara felaktigt påfördes skattetillägg - oavsett om felet var avsiktligt eller inte. I dag finns reglerna om skattetillägg i 5 kap. taxeringslagen (1990:324). Här anges förutsättningarna för att skattetillägg ska påföras, hur stort det i normalfallet är och när mindre än vanligt kan tas ut. Skattetillägg kan påföras även i de fall då skönstaxering ägt rum och när någon underlåtit att lämna in sin deklaration. Det finns fall då skattetillägg inte ska utgå trots att verkligheten inte ser ut så som den borde enligt deklarationen. Dessa situationer är till exempel då avvikelsen innebär rättelse av felräkning eller är en ren felskrivning och detta uppenbart framgår av deklarationen. I uppsatsens 5 kapitel refereras rättsfallet RÅ 2000 ref 66. Utgången i målet blev att det svenska skattetilläggsförfarandet ansågs förenligt med Europakonventionens artikel 6. Den kritik som växte fram innan avgörandet kan faktiskt ha bidragit till att utgången blev som den blev. År 1953 ratificerade Sverige Europakonventionen som behandlar ett stort antal fri- och rättigheter, däribland rätten till domstolsprövning i artikel 6. På senare tid har det allt mer aktualiserats om artikel 6 är tillämplig på de svenska skattetilläggen. Artikeln är tillämplig vid brottsanklagelser och frågan är om skattetillägg är att jämställa med den form av brottsanklagelser som det måste vara fråga om enligt konventionen. Blir svaret nekande är artikel 6 inte tillämplig. År 1999 tillsattes en utredning vars uppdrag var att se över de svenska reglerna om skattetillägg. Skattetilläggskommitténs arbete ledde fram till betänkandet SOU 2001:25 Skattetillägg m.m. I huvudsak var kommitténs uppgift att kartlägga tillämpningen av skattetilläggsreglerna och utforma ett effektivt sanktionssystem. Europadomstolen har också haft tillfälle att avgöra om de svenska skattetilläggen bör omfattas av artikel 6. I både fallet Janosevic mot Sverige och Västberga Taxi Aktiebolag mot Sverige blev resultatet att artikel 6 ska vara tillämplig. Vad som då återstår för Sverige är att se till att den svenska lagstiftningen ser ut på ett sådant sätt att påförande och verkställande av skattetillägg, samt möjligheten att få detta prövat i domstol, uppfyller de krav som ställs genom Europakonventionens artikel 6. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561707
- author
- Samuelsson, Anna
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1561707
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561707,
abstract = {{Ambitionen med uppsatsen är att ge en inblick i det svenska skattetilläggssystemet, beskriva hur det har utvecklats genom åren och hur de brister ser ut som behöver rättas till. Ett problem som Sverige står inför är att harmonisera reglerna om skattetillägg med Europakonventionens artikel 6. Uppsatsen inleds med en beskrivning av framväxten av inkomstbeskattningen och därmed kravet på medborgarna att medverka till sin egen beskattning genom inlämnande av självdeklaration. Formen att kräva de skattskyldigas insats medförde givetvis problem i en del fall då alla inte var benägna att lämna sanningsenliga uppgifter. I början av 1900 talet infördes straff för den som lämnade osanningsenliga uppgifter till grund för deklaration. År 1972 infördes skattetillägget i Sverige. En av anledningarna till detta var att de lojala skattebetalarna krävde krafttag mot att de som inte var intresserade av att göra rätt för sig, allt för sällan ställdes till svars för sina orätta handlingar. Syftet med införandet av skattetillägg var främst att garantera att de skattskyldiga fullgjorde sin uppgiftsskyldighet på ett korrekt vis. Det var också viktigt att uppnå en effektivare och jämnare tillämpning och att kunna ingripa mot så många överträdelser som möjligt. Detta resulterade i en administrativ sanktionsform som innebar att den som i sin deklaration redovisade något som visade sig vara felaktigt påfördes skattetillägg - oavsett om felet var avsiktligt eller inte. I dag finns reglerna om skattetillägg i 5 kap. taxeringslagen (1990:324). Här anges förutsättningarna för att skattetillägg ska påföras, hur stort det i normalfallet är och när mindre än vanligt kan tas ut. Skattetillägg kan påföras även i de fall då skönstaxering ägt rum och när någon underlåtit att lämna in sin deklaration. Det finns fall då skattetillägg inte ska utgå trots att verkligheten inte ser ut så som den borde enligt deklarationen. Dessa situationer är till exempel då avvikelsen innebär rättelse av felräkning eller är en ren felskrivning och detta uppenbart framgår av deklarationen. I uppsatsens 5 kapitel refereras rättsfallet RÅ 2000 ref 66. Utgången i målet blev att det svenska skattetilläggsförfarandet ansågs förenligt med Europakonventionens artikel 6. Den kritik som växte fram innan avgörandet kan faktiskt ha bidragit till att utgången blev som den blev. År 1953 ratificerade Sverige Europakonventionen som behandlar ett stort antal fri- och rättigheter, däribland rätten till domstolsprövning i artikel 6. På senare tid har det allt mer aktualiserats om artikel 6 är tillämplig på de svenska skattetilläggen. Artikeln är tillämplig vid brottsanklagelser och frågan är om skattetillägg är att jämställa med den form av brottsanklagelser som det måste vara fråga om enligt konventionen. Blir svaret nekande är artikel 6 inte tillämplig. År 1999 tillsattes en utredning vars uppdrag var att se över de svenska reglerna om skattetillägg. Skattetilläggskommitténs arbete ledde fram till betänkandet SOU 2001:25 Skattetillägg m.m. I huvudsak var kommitténs uppgift att kartlägga tillämpningen av skattetilläggsreglerna och utforma ett effektivt sanktionssystem. Europadomstolen har också haft tillfälle att avgöra om de svenska skattetilläggen bör omfattas av artikel 6. I både fallet Janosevic mot Sverige och Västberga Taxi Aktiebolag mot Sverige blev resultatet att artikel 6 ska vara tillämplig. Vad som då återstår för Sverige är att se till att den svenska lagstiftningen ser ut på ett sådant sätt att påförande och verkställande av skattetillägg, samt möjligheten att få detta prövat i domstol, uppfyller de krav som ställs genom Europakonventionens artikel 6.}},
author = {{Samuelsson, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Tillämpning av Europakonventionens artikel 6 på skattetillägg}},
year = {{2003}},
}