Hur kan nationella åtgärder i strid med artikel 31 EG rättfärdigas?
(2007)Department of Law
- Abstract
- Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett statligt handelsmonopol som står i strid med artikel 31 EG kan motiveras. Vilka artiklar kan åberopas, finns det undantagsbestämmelser som inte stadgas i fördraget men som ändå kan motivera ett undantag från artikel 31 EG? Arbetet, som bland annat bygger på praxis från EG-domstolen, tar sikte på att utreda vilken inställning EG-domstolen har, och i viss mån tidigare har haft, till vilken bestämmelse som är den som är tillämpbar vid en diskussion kring undantag från artikel 31 EG. Åsikter framförda i doktrin beskrivs och analyseras i uppsatsen. För att de eventuella undantagsbestämmelserna ska kunna analyseras diskuteras först artikel 31 EG. Det står klart, genom EG-domstolens praxis, att... (More)
- Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett statligt handelsmonopol som står i strid med artikel 31 EG kan motiveras. Vilka artiklar kan åberopas, finns det undantagsbestämmelser som inte stadgas i fördraget men som ändå kan motivera ett undantag från artikel 31 EG? Arbetet, som bland annat bygger på praxis från EG-domstolen, tar sikte på att utreda vilken inställning EG-domstolen har, och i viss mån tidigare har haft, till vilken bestämmelse som är den som är tillämpbar vid en diskussion kring undantag från artikel 31 EG. Åsikter framförda i doktrin beskrivs och analyseras i uppsatsen. För att de eventuella undantagsbestämmelserna ska kunna analyseras diskuteras först artikel 31 EG. Det står klart, genom EG-domstolens praxis, att exklusiva import- och exporträttigheter är förbjudna enligt artikel 31.1 EG. Diskussioner har förts huruvida statliga monopol för produktion och detaljhandel också omfattas av den aktuella fördragsbestämmelsen. Två av de fall som behandlas i framställningen rör monopol som innehar ensamrätt till detaljhandel. I båda fallen kom EG-domstolen till slutsatsen att ett detaljhandelsmonopol, som är handelsbegränsande, får finnas på den gemensamma marknaden om det grundas på ett allmänintresse och är utformat på ett icke-diskriminerande sätt. Om varor från andra medlemsstater ändå missgynnas i praktiken, trots att det finns strukturella garantier, är monopolet dock oförenligt med artikel 31.1 EG. Det indikeras av ordalydelsen i artikel 31.1 EG att bestämmelsens diskrimineringsbegrepp är vidare än det i de övriga bestämmelserna om fri rörlighet för varor då artikel 31.1 EG syftar till att förbjuda diskriminering mellan medlemsstaternas medborgare med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor. I de övriga bestämmelserna rörande fri rörlighet för varor förbjuds endast en diskriminering av produkter från andra medlemsstater. Av praxis från EG-domstolen framgår att diskrimineringsbegreppet i artikel 31.1 EG i de allra flesta fallen har givits den vidare tolkningen. Hur gränsen ska dras mellan artikel 31.1 EG och artiklarna 28 EG och 29 EG behandlas också. I EG-domstolens domar och generaladvokaternas förslag till förhandsavgöranden finns flera olika lösningar. Efter genomgången av artikel 31 EG analyseras hur ett undantag från artikel 31.1 EG kan motiveras. Det presumerades under en tid att artikel 30 EG var den bestämmelse som kunde motivera ett sådant undantag. Efter senare avgöranden står det dock klart att denna presumtion har brutits. Den artikel som i huvudsak tagit över efter artikel 30 EG är artikel 86.2 EG, vilken tillämpas av Domstolen i praxis från senare år. Domstolen har även i sin praxis talat om monopol med ett mål av allmänintresse. Kan statliga handelsmonopol vara rättfärdigade då de har ett mål av allmänintresse? Vissa har tolkat detta som en hänvisning till rule of reason, det finns dock andra sätt att betrakta Domstolens uttalanden. Det förefaller klart att en medlemsstat kan bygga en argumentation kring artikel 86.2 EG då den vill behålla ett statligt handelsmonopol som hindrar handeln på den inre marknaden, huruvida även rule of reason utgör en sådan grund är inte lika säkert. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561752
- author
- Sandström, Anna
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1561752
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561752,
abstract = {{Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett statligt handelsmonopol som står i strid med artikel 31 EG kan motiveras. Vilka artiklar kan åberopas, finns det undantagsbestämmelser som inte stadgas i fördraget men som ändå kan motivera ett undantag från artikel 31 EG? Arbetet, som bland annat bygger på praxis från EG-domstolen, tar sikte på att utreda vilken inställning EG-domstolen har, och i viss mån tidigare har haft, till vilken bestämmelse som är den som är tillämpbar vid en diskussion kring undantag från artikel 31 EG. Åsikter framförda i doktrin beskrivs och analyseras i uppsatsen. För att de eventuella undantagsbestämmelserna ska kunna analyseras diskuteras först artikel 31 EG. Det står klart, genom EG-domstolens praxis, att exklusiva import- och exporträttigheter är förbjudna enligt artikel 31.1 EG. Diskussioner har förts huruvida statliga monopol för produktion och detaljhandel också omfattas av den aktuella fördragsbestämmelsen. Två av de fall som behandlas i framställningen rör monopol som innehar ensamrätt till detaljhandel. I båda fallen kom EG-domstolen till slutsatsen att ett detaljhandelsmonopol, som är handelsbegränsande, får finnas på den gemensamma marknaden om det grundas på ett allmänintresse och är utformat på ett icke-diskriminerande sätt. Om varor från andra medlemsstater ändå missgynnas i praktiken, trots att det finns strukturella garantier, är monopolet dock oförenligt med artikel 31.1 EG. Det indikeras av ordalydelsen i artikel 31.1 EG att bestämmelsens diskrimineringsbegrepp är vidare än det i de övriga bestämmelserna om fri rörlighet för varor då artikel 31.1 EG syftar till att förbjuda diskriminering mellan medlemsstaternas medborgare med avseende på anskaffnings- och saluföringsvillkor. I de övriga bestämmelserna rörande fri rörlighet för varor förbjuds endast en diskriminering av produkter från andra medlemsstater. Av praxis från EG-domstolen framgår att diskrimineringsbegreppet i artikel 31.1 EG i de allra flesta fallen har givits den vidare tolkningen. Hur gränsen ska dras mellan artikel 31.1 EG och artiklarna 28 EG och 29 EG behandlas också. I EG-domstolens domar och generaladvokaternas förslag till förhandsavgöranden finns flera olika lösningar. Efter genomgången av artikel 31 EG analyseras hur ett undantag från artikel 31.1 EG kan motiveras. Det presumerades under en tid att artikel 30 EG var den bestämmelse som kunde motivera ett sådant undantag. Efter senare avgöranden står det dock klart att denna presumtion har brutits. Den artikel som i huvudsak tagit över efter artikel 30 EG är artikel 86.2 EG, vilken tillämpas av Domstolen i praxis från senare år. Domstolen har även i sin praxis talat om monopol med ett mål av allmänintresse. Kan statliga handelsmonopol vara rättfärdigade då de har ett mål av allmänintresse? Vissa har tolkat detta som en hänvisning till rule of reason, det finns dock andra sätt att betrakta Domstolens uttalanden. Det förefaller klart att en medlemsstat kan bygga en argumentation kring artikel 86.2 EG då den vill behålla ett statligt handelsmonopol som hindrar handeln på den inre marknaden, huruvida även rule of reason utgör en sådan grund är inte lika säkert.}},
author = {{Sandström, Anna}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Hur kan nationella åtgärder i strid med artikel 31 EG rättfärdigas?}},
year = {{2007}},
}