Advanced

Vittnets rädsla för repressalier - Hur ska vittnet våga?

Schander, Susanne (2006)
Department of Law
Abstract
I dagens samhälle förekommer det mer hot och våld mot vittnen än tidigare och därmed rädsla för repressalier hos dessa. För att vittnet ska våga vittna och säga sanningen i sitt vittnesmål krävs det att vittnet kan känna sig säker och trygg. Detta bör i viss mån vara möjligt om stöd- och skyddsåtgärder tillämpas på vittnet. Det finns ett antal befintliga stöd- och skyddsåtgärder som är möjliga att tillämpa när det bedöms att hotbild för vittnet föreligger. Ett alltid rådande straffrättsligt skydd för vittnet i form av en mer brottspreventiv funktion är övergrepp i rättssak. Även besöksförbud kan vara en skyddsåtgärd för vittnet och ha en brottspreventiv funktion. En överträdelse av besöksförbud är också nämligen straffbelagt. Säkerhet och... (More)
I dagens samhälle förekommer det mer hot och våld mot vittnen än tidigare och därmed rädsla för repressalier hos dessa. För att vittnet ska våga vittna och säga sanningen i sitt vittnesmål krävs det att vittnet kan känna sig säker och trygg. Detta bör i viss mån vara möjligt om stöd- och skyddsåtgärder tillämpas på vittnet. Det finns ett antal befintliga stöd- och skyddsåtgärder som är möjliga att tillämpa när det bedöms att hotbild för vittnet föreligger. Ett alltid rådande straffrättsligt skydd för vittnet i form av en mer brottspreventiv funktion är övergrepp i rättssak. Även besöksförbud kan vara en skyddsåtgärd för vittnet och ha en brottspreventiv funktion. En överträdelse av besöksförbud är också nämligen straffbelagt. Säkerhet och stöd i domstol innefattar möjligheter till säkerhetskontroll, nyttjande av säkerhetssal, vittnesmål i parts eller åhörares utevaro, viss ordning i domstol såsom t ex fotoförbud i rättssalen, vittnesmål via telefon och vittnesstöd. Senast under 2007 kommer även möjlighet att vittna från annan plats via videolänk bli möjligt i alla domstolar. Ytterligare skydd för vittnet är till viss del sekretess i rättsprocessen, men det är inte ett heltäckande skydd med anledning av att den skäligen misstänktes/tilltalades ovillkorliga rätt till partsinsyn. Skydd av personuppgifter i folkbokföringsregistret är också möjligt genom sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Byte av namnuppgifter och skydd av telefonuppgifter bidrar även till vittnets säkerhet. Olika typer av fysiskt skydd är också en möjlighet till skydd för vittnet. Fysiskt skydd innefattar skyddsåtgärder i form av livvaktsskydd och bevakning, trygghetspaket, ökat skalskydd och tårgas- eller pepparspray. Det mest omfattande befintliga skyddet för vittnet är personsäkerhetsprogrammet. Detta innebär att vittnet helt byter liv. Den statliga offentliga utredningen, Ett nationellt program om personsäkerhet, resulterade i förslag till åtgärder och lagstiftande av ett personsäkerhetsprogram. En proposition som bygger på denna statliga offentliga utredning kommer att presenteras i mars 2006, enligt Justitiedepartementet. Anonymitet för vittnet är också något som skulle kunna skydda vittnet från repressalier. Sedan 1995 ingår Europakonventionen i svensk rätt. Förutsatt att anonyma vittnen är tillåtna enligt inhemsk nationell lagstiftning, ger Europakonventionen utrymme för tillämpning av anonymitet för vittnet som en exceptionell skyddsåtgärd, som enbart får tillämpas i undantagsfall. Möjligheten till anonymitet för vittnen framgår av Europadomstolens praxis och Europarådets rekommendationer. Förutsättningarna för att tillåta att vittnet får vara anonymt är att vittnets liv eller frihet är allvarligt hotat och om den bevisning vittnet står för sannolikt kommer att bli betydelsefull och verkar vara trovärdig. Försvaret ska dock ges möjlighet att ställa frågor till det anonyma vittnet för att kunna ifrågasätta vittnets tillförlitlighet och trovärdighet. En fällande dom får inte heller enbart eller till största delen grunda sig på vittnesmål från anonymt vittne. Anonymitet för vittnet är inte tillåtet enligt svensk intern lagstiftning. Förutom en mängd möjliga stöd- och skyddsåtgärder att tillämpa på vittnet krävs det också att dessa skyddsåtgärder är säkra och har effekt. Vissa brister finns i en del skyddsåtgärder och kan förbättras. Det bästa skyddet för vittnet är dock möjligheten till anonymitet, vilket därmed borde övervägas att införas i Sverige. Stöd och säkra skyddsåtgärder som kan tillämpas på ett hotat vittne bör kunna bidra till att vittnet vågar vittna och vågar säga sanningen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Schander, Susanne
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1561773
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561773,
  abstract     = {I dagens samhälle förekommer det mer hot och våld mot vittnen än tidigare och därmed rädsla för repressalier hos dessa. För att vittnet ska våga vittna och säga sanningen i sitt vittnesmål krävs det att vittnet kan känna sig säker och trygg. Detta bör i viss mån vara möjligt om stöd- och skyddsåtgärder tillämpas på vittnet. Det finns ett antal befintliga stöd- och skyddsåtgärder som är möjliga att tillämpa när det bedöms att hotbild för vittnet föreligger. Ett alltid rådande straffrättsligt skydd för vittnet i form av en mer brottspreventiv funktion är övergrepp i rättssak. Även besöksförbud kan vara en skyddsåtgärd för vittnet och ha en brottspreventiv funktion. En överträdelse av besöksförbud är också nämligen straffbelagt. Säkerhet och stöd i domstol innefattar möjligheter till säkerhetskontroll, nyttjande av säkerhetssal, vittnesmål i parts eller åhörares utevaro, viss ordning i domstol såsom t ex fotoförbud i rättssalen, vittnesmål via telefon och vittnesstöd. Senast under 2007 kommer även möjlighet att vittna från annan plats via videolänk bli möjligt i alla domstolar. Ytterligare skydd för vittnet är till viss del sekretess i rättsprocessen, men det är inte ett heltäckande skydd med anledning av att den skäligen misstänktes/tilltalades ovillkorliga rätt till partsinsyn. Skydd av personuppgifter i folkbokföringsregistret är också möjligt genom sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Byte av namnuppgifter och skydd av telefonuppgifter bidrar även till vittnets säkerhet. Olika typer av fysiskt skydd är också en möjlighet till skydd för vittnet. Fysiskt skydd innefattar skyddsåtgärder i form av livvaktsskydd och bevakning, trygghetspaket, ökat skalskydd och tårgas- eller pepparspray. Det mest omfattande befintliga skyddet för vittnet är personsäkerhetsprogrammet. Detta innebär att vittnet helt byter liv. Den statliga offentliga utredningen, Ett nationellt program om personsäkerhet, resulterade i förslag till åtgärder och lagstiftande av ett personsäkerhetsprogram. En proposition som bygger på denna statliga offentliga utredning kommer att presenteras i mars 2006, enligt Justitiedepartementet. Anonymitet för vittnet är också något som skulle kunna skydda vittnet från repressalier. Sedan 1995 ingår Europakonventionen i svensk rätt. Förutsatt att anonyma vittnen är tillåtna enligt inhemsk nationell lagstiftning, ger Europakonventionen utrymme för tillämpning av anonymitet för vittnet som en exceptionell skyddsåtgärd, som enbart får tillämpas i undantagsfall. Möjligheten till anonymitet för vittnen framgår av Europadomstolens praxis och Europarådets rekommendationer. Förutsättningarna för att tillåta att vittnet får vara anonymt är att vittnets liv eller frihet är allvarligt hotat och om den bevisning vittnet står för sannolikt kommer att bli betydelsefull och verkar vara trovärdig. Försvaret ska dock ges möjlighet att ställa frågor till det anonyma vittnet för att kunna ifrågasätta vittnets tillförlitlighet och trovärdighet. En fällande dom får inte heller enbart eller till största delen grunda sig på vittnesmål från anonymt vittne. Anonymitet för vittnet är inte tillåtet enligt svensk intern lagstiftning. Förutom en mängd möjliga stöd- och skyddsåtgärder att tillämpa på vittnet krävs det också att dessa skyddsåtgärder är säkra och har effekt. Vissa brister finns i en del skyddsåtgärder och kan förbättras. Det bästa skyddet för vittnet är dock möjligheten till anonymitet, vilket därmed borde övervägas att införas i Sverige. Stöd och säkra skyddsåtgärder som kan tillämpas på ett hotat vittne bör kunna bidra till att vittnet vågar vittna och vågar säga sanningen.},
  author       = {Schander, Susanne},
  keyword      = {Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vittnets rädsla för repressalier - Hur ska vittnet våga?},
  year         = {2006},
}