Den subjektiva besvärsrätten i förvaltningsprocessen
(2001)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen avser att belysa den sedan länge uppställda frågan om: Vem som skall anses inneha subjektiv besvärsrätt i förvaltningsprocessen? Jag har inledningsvis konstaterat att när det gäller kommunalbesvärsrätten så utgör denna i regel inget problem vid fastställandet eftersom besvärsrätten helt enkelt är kopplad till kommunmedlemskapet. Svårigheter inträder däremot vid fastställandet av förvaltningsbesvärsrätten som till skillnad från kommunalbesvärsrätten är begränsad till följd av olika praktiska överväganden vilka alla bottnar i en avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet i förvaltningen. Lagstiftaren har därför tvingats att endast ge de rättssökanden med ett beaktansvärt intresse av att få sin sak prövad, tillgång till... (More)
- Uppsatsen avser att belysa den sedan länge uppställda frågan om: Vem som skall anses inneha subjektiv besvärsrätt i förvaltningsprocessen? Jag har inledningsvis konstaterat att när det gäller kommunalbesvärsrätten så utgör denna i regel inget problem vid fastställandet eftersom besvärsrätten helt enkelt är kopplad till kommunmedlemskapet. Svårigheter inträder däremot vid fastställandet av förvaltningsbesvärsrätten som till skillnad från kommunalbesvärsrätten är begränsad till följd av olika praktiska överväganden vilka alla bottnar i en avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet i förvaltningen. Lagstiftaren har därför tvingats att endast ge de rättssökanden med ett beaktansvärt intresse av att få sin sak prövad, tillgång till förvaltningsbesvärsinstitutet. Jag har konstaterat att den utgallring som då måste ske, görs i de oreglerade fallen mot bakgrund av två besvärsrekvisit nämligen: saklegitimation och kontraritet, som uppställs i de generella förvaltningsregleringarna vilka utgörs av förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Eftersom dessa regleringar emellertid är tämligen intetsägande måste svaret på besvärsrättsfrågan sökas i den praxis som utvecklats av Regeringsrätten i snart hundra år. Efter granskning av denna praxis på olika förvaltningsrättsområden har jag funnit att domstolen tillämpar en och samma metod inom hela den mångskiftande förvaltningsrätten när den fastställer de besvärsberättigades krets. Först och främst undersöks den aktuella författningen, för att där på något sätt försöka finna indikeringar på att lagstiftaren avsett att vissa klaganden skall tillerkännas besvärsrätt. Sådana indikationer finner man ofta i författningens förfaranderegleringar. Om sådana uttryckliga stadganden saknas kan indikation på besvärsrätt finnas i förarbeten eller på annat sätt framgå ur författningens ''anda''. I sista hand får domstolen söka vägledning genom sina tidigare avgöranden, både på det aktuella förvaltningsrättsområdet men även på angränsande sådana. Denna relativt flexibla metod som Regeringsrätten tillämpar för att fastställa den subjektiva besvärsrätten i förvaltningsprocessen, anser jag vara ändamålsenlig med tanke på förvaltningsrättens mångskiftande karaktär. Ett system som innebär att man undviker att låsa fast besvärsrätten i uttryckliga författningsregleringar ökar dessutom förutsättningarna för att den svenska förvaltningsrätten på detta område, skall anses leva upp till EG-rättens krav. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561818
- author
- Schütt, Johan
- supervisor
- organization
- year
- 2001
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1561818
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561818,
abstract = {{Uppsatsen avser att belysa den sedan länge uppställda frågan om: Vem som skall anses inneha subjektiv besvärsrätt i förvaltningsprocessen? Jag har inledningsvis konstaterat att när det gäller kommunalbesvärsrätten så utgör denna i regel inget problem vid fastställandet eftersom besvärsrätten helt enkelt är kopplad till kommunmedlemskapet. Svårigheter inträder däremot vid fastställandet av förvaltningsbesvärsrätten som till skillnad från kommunalbesvärsrätten är begränsad till följd av olika praktiska överväganden vilka alla bottnar i en avvägning mellan rättssäkerhet och effektivitet i förvaltningen. Lagstiftaren har därför tvingats att endast ge de rättssökanden med ett beaktansvärt intresse av att få sin sak prövad, tillgång till förvaltningsbesvärsinstitutet. Jag har konstaterat att den utgallring som då måste ske, görs i de oreglerade fallen mot bakgrund av två besvärsrekvisit nämligen: saklegitimation och kontraritet, som uppställs i de generella förvaltningsregleringarna vilka utgörs av förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen. Eftersom dessa regleringar emellertid är tämligen intetsägande måste svaret på besvärsrättsfrågan sökas i den praxis som utvecklats av Regeringsrätten i snart hundra år. Efter granskning av denna praxis på olika förvaltningsrättsområden har jag funnit att domstolen tillämpar en och samma metod inom hela den mångskiftande förvaltningsrätten när den fastställer de besvärsberättigades krets. Först och främst undersöks den aktuella författningen, för att där på något sätt försöka finna indikeringar på att lagstiftaren avsett att vissa klaganden skall tillerkännas besvärsrätt. Sådana indikationer finner man ofta i författningens förfaranderegleringar. Om sådana uttryckliga stadganden saknas kan indikation på besvärsrätt finnas i förarbeten eller på annat sätt framgå ur författningens ''anda''. I sista hand får domstolen söka vägledning genom sina tidigare avgöranden, både på det aktuella förvaltningsrättsområdet men även på angränsande sådana. Denna relativt flexibla metod som Regeringsrätten tillämpar för att fastställa den subjektiva besvärsrätten i förvaltningsprocessen, anser jag vara ändamålsenlig med tanke på förvaltningsrättens mångskiftande karaktär. Ett system som innebär att man undviker att låsa fast besvärsrätten i uttryckliga författningsregleringar ökar dessutom förutsättningarna för att den svenska förvaltningsrätten på detta område, skall anses leva upp till EG-rättens krav.}},
author = {{Schütt, Johan}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Den subjektiva besvärsrätten i förvaltningsprocessen}},
year = {{2001}},
}