Integritet och kommunikation - datalagringsdirektivet, Ipred och Telekompaketet ur ett integritetsperspektiv
(2010)Department of Law
- Abstract
- I uppsatsen görs en grundlig analys av flera av de integritetsskyddsfrågor som aktualiseras av datalagringsdirektivet, Ipred och Telekompaketet. Det redogörs således för vad de respektive regleringarna rent faktiskt medför och innebär rättsligt ur integritetshänseende - dvs. om de över huvud taget kan sägas vara problematiska med hänsyn till en rätt till integritet, och i så fall på vilket sätt. Därefter redogörs för de skäl som har anförts till stöd för respektive reglering samt den kritik som har riktats mot dem. Uppsatsen avslutas med en analys där de olika sidornas argument diskuteras ur ett integritetsperspektiv. Uppsatsen inleds med två allmänna kapitel där integriteten först behandlas ur en preskriptiv normativ synvinkel där... (More)
- I uppsatsen görs en grundlig analys av flera av de integritetsskyddsfrågor som aktualiseras av datalagringsdirektivet, Ipred och Telekompaketet. Det redogörs således för vad de respektive regleringarna rent faktiskt medför och innebär rättsligt ur integritetshänseende - dvs. om de över huvud taget kan sägas vara problematiska med hänsyn till en rätt till integritet, och i så fall på vilket sätt. Därefter redogörs för de skäl som har anförts till stöd för respektive reglering samt den kritik som har riktats mot dem. Uppsatsen avslutas med en analys där de olika sidornas argument diskuteras ur ett integritetsperspektiv. Uppsatsen inleds med två allmänna kapitel där integriteten först behandlas ur en preskriptiv normativ synvinkel där grundläggande frågor som vad integritet är och varför det är skyddsvärt ges ett par möjliga svar på, och därefter ur en rättsdogmatisk deskriptiv synvinkel vad gäller det grundläggande rättsliga skydd som finns för den personliga integriteten. Beträffande Ipred är det omfattningen av den svenska implementeringen av det EG-direktiv som bär denna beteckning som har kritiserats ur ett integritetsperspektiv i Sverige. Ett nytt civilprocessuellt institut infördes, och detta kom att omfatta också internetleverantörer som kan tvingas att lämna ut sedan tidigare lagrade uppgifter om en abonnent som står bakom en IP-adress varifrån ett misstänkt rättighetsintrång tros ha skett. Lagstiftaren var inte tvingad att införa en sådan utsträckt reglering i förhållande till direktivet. De skäl som angavs till stöd för utsträckningen av den svenska implementeringen av Ipred kan med fog kritiseras. Det s.k. Telekompaketet är ett samlingsnamn för bl.a. fem EG-direktiv som främst reglerar infrastruktur och konkurrensfrågor på telekommarknaden inom unionen. Nyligen antogs en mycket uppmärksammad reform av denna reglering, och som också orsakat stora tvister mellan de gemenskapsrättsliga organen. Den politiska striden framstår med hänsyn till vilka frågor den rört, och med hänsyn till att samtliga medlemsstater också har tillträtt europakonventionen, dock som mycket märklig. De farhågor som har rests kring reformen har visserligen varit allvarliga, men har lyckligtvis antingen aldrig varit på tal i lagstiftningsprocessen eller riktat sig mot förslag som fått en stor medial spridning men som inte fått ett särskilt stort politiskt stöd. Datalagringsdirektivet i sin tur är ett politiskt fortfarande mycket kontroversiellt direktiv som föreskriver att en mängd trafikuppgifter ska lagras av leverantörer för elektroniska tjänster i brottsbekämpande syften. Direktivet är ännu inte implementerat i svensk rätt, men skulle ha varit det senast den 15 mars 2009. Uppgifter lagrade i enlighet med direktivet kommer inte att kunna begäras genom ett informationsföreläggande. Uppgiftslagring enligt datalagringsdirektivet kan möjligen ligga på gränsen för det tillåtna enligt europakonventionen. Uppgiftslagring i enlighet med datalagringsdirektivet kan med fog ifrågasättas ur ett integritetsperspektiv, och också de skäl som har anförts till stöd för uppgiftslagringen kan kritiseras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1561857
- author
- Serrano, Jimmy
- supervisor
- organization
- year
- 2010
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Allmän rättslära, EG-rätt, Immaterialrätt, IT-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1561857
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1561857,
abstract = {{I uppsatsen görs en grundlig analys av flera av de integritetsskyddsfrågor som aktualiseras av datalagringsdirektivet, Ipred och Telekompaketet. Det redogörs således för vad de respektive regleringarna rent faktiskt medför och innebär rättsligt ur integritetshänseende - dvs. om de över huvud taget kan sägas vara problematiska med hänsyn till en rätt till integritet, och i så fall på vilket sätt. Därefter redogörs för de skäl som har anförts till stöd för respektive reglering samt den kritik som har riktats mot dem. Uppsatsen avslutas med en analys där de olika sidornas argument diskuteras ur ett integritetsperspektiv. Uppsatsen inleds med två allmänna kapitel där integriteten först behandlas ur en preskriptiv normativ synvinkel där grundläggande frågor som vad integritet är och varför det är skyddsvärt ges ett par möjliga svar på, och därefter ur en rättsdogmatisk deskriptiv synvinkel vad gäller det grundläggande rättsliga skydd som finns för den personliga integriteten. Beträffande Ipred är det omfattningen av den svenska implementeringen av det EG-direktiv som bär denna beteckning som har kritiserats ur ett integritetsperspektiv i Sverige. Ett nytt civilprocessuellt institut infördes, och detta kom att omfatta också internetleverantörer som kan tvingas att lämna ut sedan tidigare lagrade uppgifter om en abonnent som står bakom en IP-adress varifrån ett misstänkt rättighetsintrång tros ha skett. Lagstiftaren var inte tvingad att införa en sådan utsträckt reglering i förhållande till direktivet. De skäl som angavs till stöd för utsträckningen av den svenska implementeringen av Ipred kan med fog kritiseras. Det s.k. Telekompaketet är ett samlingsnamn för bl.a. fem EG-direktiv som främst reglerar infrastruktur och konkurrensfrågor på telekommarknaden inom unionen. Nyligen antogs en mycket uppmärksammad reform av denna reglering, och som också orsakat stora tvister mellan de gemenskapsrättsliga organen. Den politiska striden framstår med hänsyn till vilka frågor den rört, och med hänsyn till att samtliga medlemsstater också har tillträtt europakonventionen, dock som mycket märklig. De farhågor som har rests kring reformen har visserligen varit allvarliga, men har lyckligtvis antingen aldrig varit på tal i lagstiftningsprocessen eller riktat sig mot förslag som fått en stor medial spridning men som inte fått ett särskilt stort politiskt stöd. Datalagringsdirektivet i sin tur är ett politiskt fortfarande mycket kontroversiellt direktiv som föreskriver att en mängd trafikuppgifter ska lagras av leverantörer för elektroniska tjänster i brottsbekämpande syften. Direktivet är ännu inte implementerat i svensk rätt, men skulle ha varit det senast den 15 mars 2009. Uppgifter lagrade i enlighet med direktivet kommer inte att kunna begäras genom ett informationsföreläggande. Uppgiftslagring enligt datalagringsdirektivet kan möjligen ligga på gränsen för det tillåtna enligt europakonventionen. Uppgiftslagring i enlighet med datalagringsdirektivet kan med fog ifrågasättas ur ett integritetsperspektiv, och också de skäl som har anförts till stöd för uppgiftslagringen kan kritiseras.}},
author = {{Serrano, Jimmy}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Integritet och kommunikation - datalagringsdirektivet, Ipred och Telekompaketet ur ett integritetsperspektiv}},
year = {{2010}},
}