Advanced

Oskäliga avtalsvillkor - en jämförelse mellan svensk och amerikansk rätt

Sidén, Jonna (2009)
Department of Law
Abstract
Den här uppsatsen syftar till att belysa likheter och skillnader i svensk och amerikansk rätt beträffande olika sätt att angripa oskäliga avtalsvillkor. Tidigare användes, både i den svenska och amerikanska rättsordningen, olika tolkningsmetoder för att komma tillrätta med ett oskäligt resultat. Idag har båda länderna infört lagstadgade regler om oskäliga avtalsvillkor. I arbetet redogörs för avtalsrättsliga principer, tolkningsmetoder och generalklausuler på området inom svensk och amerikansk rätt. I Sverige är principen om avtalsfrihet, principen om avtalsbundenhet (pacta sunt servanda) och lojalitetsprincipen grundläggande för avtalsrätten. Förutom dessa finns också skälighetsprincipen och skyddsprincipen. Principerna om avtalsfrihet... (More)
Den här uppsatsen syftar till att belysa likheter och skillnader i svensk och amerikansk rätt beträffande olika sätt att angripa oskäliga avtalsvillkor. Tidigare användes, både i den svenska och amerikanska rättsordningen, olika tolkningsmetoder för att komma tillrätta med ett oskäligt resultat. Idag har båda länderna infört lagstadgade regler om oskäliga avtalsvillkor. I arbetet redogörs för avtalsrättsliga principer, tolkningsmetoder och generalklausuler på området inom svensk och amerikansk rätt. I Sverige är principen om avtalsfrihet, principen om avtalsbundenhet (pacta sunt servanda) och lojalitetsprincipen grundläggande för avtalsrätten. Förutom dessa finns också skälighetsprincipen och skyddsprincipen. Principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet är starka även i amerikansk rätt. Andra viktiga principer är good faith and fair dealing som närmast kan jämföras med den svenska lojalitetsplikten, principen om reasonableness (skälighet) och kontraktsprincipen som innebär att avtal uppkommer genom ett gemensamt avtalsslut till skillnad mot den svenska löftesprincipen. Principen om unconscionability behandlar oskäliga avtalsvillkor och har också lagfästs i UCC 2-302. I Sverige har tolkningsmetoden den primära uppgiften att utröna den gemensamma partsavsikten medan utgångspunkten i USA är att skydda parternas skäliga förväntningar. Medan den svenska domaren ges utrymme att göra en fri tolkning mot bakgrund av situationen som helhet, är den amerikanske domaren i regel bunden av tolkningsregler som t.ex. parole evidence rule. Denna tolkningsregel utgår ifrån att om ett avtal har fått skriftlig form så har parterna uppgett allt som bestämts och en domstol kommer inte bevilja bevis som syftar till att lägga till ytterligare avtalsvillkor eller motbevisa existerande villkor. Denna regel har dock ett flertal undantag. Enligt 36 § AvtL kan ett avtalsvillkor som är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll eller med hänsyn till omständigheter vid avtalets tillkomst eller senare inträffade förhållanden eller om omständigheter i övrigt anses oskäliga, jämkas eller lämnas utan avseende. Den amerikanska motsvarigheten UCC 2-302 tar endast sikte på unconscionability vid avtalets tillkomst. Begreppet unconscionability är svårdefinierat även för amerikanska jurister men innebär närmast att en klausul ska vara upprörande och samvetslös för att kunna förklaras unconscionable. Amerikanska domare har också varit obenägna att förklara avtal eller avtalsvillkor unconscionable i kommersiella förhållanden. Även om man talar om en konsumentvänlig tolkning av den svenska generalklausulen så har svenska domstolar funnit att avtal eller avtalsvillkor varit oskäliga även i kommersiella förhållanden. Principen om avtalsfrihet är i viktig båda rättsordningarna. Den svenska rättsordningen tycks dock ge större utrymme för begränsningar av avtalsbundenheten både genom tolkning och genom användandet av generalklausuler för att komma tillrätta med oskäliga avtalsvillkor medan den amerikanska rättsordningen i högre grad tycks upprätthålla principen om avtalsbundenhet. Denna uppsats ger inte ett tillräckligt underlag för att avgöra vilket rättssystem som skapar de bästa förutsättningarna på marknaden eller i vilken utsträckning möjligheterna att jämka eller åsidosätta oskäliga avtal eller avtalsvillkor förhindrar själva upprättandet av sådana villkor. Klart är dock att studier av olika lösningar inte bara inspiration till nya angreppssätt utan ökar också förståelsen för inhemska redan befintliga lösningar. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sidén, Jonna
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Förmögenhetsrätt, Avtalsrätt, Komparativ rätt
language
Swedish
id
1561881
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561881,
  abstract     = {Den här uppsatsen syftar till att belysa likheter och skillnader i svensk och amerikansk rätt beträffande olika sätt att angripa oskäliga avtalsvillkor. Tidigare användes, både i den svenska och amerikanska rättsordningen, olika tolkningsmetoder för att komma tillrätta med ett oskäligt resultat. Idag har båda länderna infört lagstadgade regler om oskäliga avtalsvillkor. I arbetet redogörs för avtalsrättsliga principer, tolkningsmetoder och generalklausuler på området inom svensk och amerikansk rätt. I Sverige är principen om avtalsfrihet, principen om avtalsbundenhet (pacta sunt servanda) och lojalitetsprincipen grundläggande för avtalsrätten. Förutom dessa finns också skälighetsprincipen och skyddsprincipen. Principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet är starka även i amerikansk rätt. Andra viktiga principer är good faith and fair dealing som närmast kan jämföras med den svenska lojalitetsplikten, principen om reasonableness (skälighet) och kontraktsprincipen som innebär att avtal uppkommer genom ett gemensamt avtalsslut till skillnad mot den svenska löftesprincipen. Principen om unconscionability behandlar oskäliga avtalsvillkor och har också lagfästs i UCC 2-302. I Sverige har tolkningsmetoden den primära uppgiften att utröna den gemensamma partsavsikten medan utgångspunkten i USA är att skydda parternas skäliga förväntningar. Medan den svenska domaren ges utrymme att göra en fri tolkning mot bakgrund av situationen som helhet, är den amerikanske domaren i regel bunden av tolkningsregler som t.ex. parole evidence rule. Denna tolkningsregel utgår ifrån att om ett avtal har fått skriftlig form så har parterna uppgett allt som bestämts och en domstol kommer inte bevilja bevis som syftar till att lägga till ytterligare avtalsvillkor eller motbevisa existerande villkor. Denna regel har dock ett flertal undantag. Enligt 36 § AvtL kan ett avtalsvillkor som är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll eller med hänsyn till omständigheter vid avtalets tillkomst eller senare inträffade förhållanden eller om omständigheter i övrigt anses oskäliga, jämkas eller lämnas utan avseende. Den amerikanska motsvarigheten UCC 2-302 tar endast sikte på unconscionability vid avtalets tillkomst. Begreppet unconscionability är svårdefinierat även för amerikanska jurister men innebär närmast att en klausul ska vara upprörande och samvetslös för att kunna förklaras unconscionable. Amerikanska domare har också varit obenägna att förklara avtal eller avtalsvillkor unconscionable i kommersiella förhållanden. Även om man talar om en konsumentvänlig tolkning av den svenska generalklausulen så har svenska domstolar funnit att avtal eller avtalsvillkor varit oskäliga även i kommersiella förhållanden. Principen om avtalsfrihet är i viktig båda rättsordningarna. Den svenska rättsordningen tycks dock ge större utrymme för begränsningar av avtalsbundenheten både genom tolkning och genom användandet av generalklausuler för att komma tillrätta med oskäliga avtalsvillkor medan den amerikanska rättsordningen i högre grad tycks upprätthålla principen om avtalsbundenhet. Denna uppsats ger inte ett tillräckligt underlag för att avgöra vilket rättssystem som skapar de bästa förutsättningarna på marknaden eller i vilken utsträckning möjligheterna att jämka eller åsidosätta oskäliga avtal eller avtalsvillkor förhindrar själva upprättandet av sådana villkor. Klart är dock att studier av olika lösningar inte bara inspiration till nya angreppssätt utan ökar också förståelsen för inhemska redan befintliga lösningar.},
  author       = {Sidén, Jonna},
  keyword      = {Förmögenhetsrätt,Avtalsrätt,Komparativ rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Oskäliga avtalsvillkor - en jämförelse mellan svensk och amerikansk rätt},
  year         = {2009},
}