Advanced

Riktade emissioner- En studie av företrädesrätten till nya aktier och avvikelser från denna

Siljedahl, Linda (2001)
Department of Law
Abstract
Enligt svensk aktiebolagsrätt har aktieägarna en principiell företrädesrätt att delta i en emission, förutom vid apportemission, men sedan 1973 är det möjligt att göra avsteg från denna företrädesrätt och istället låta andra än aktieägarna delta i emissionen. Det talas då om riktad emission. Anledningen till att detta undantag infördes var att lagstiftaren ville ge bolag möjlighet att vända sig till någon utomstående, om det inte är möjligt att genomföra en emission med de gamla aktieägarna. Ett annat motiv var att anställda kan bli mer engagerade i arbetet om de blir aktieägare. För att personalen ska bli aktieägare kan företaget exempelvis rikta en emission till dem. Att genomföra en riktad emission är inte helt okontroversiellt eftersom... (More)
Enligt svensk aktiebolagsrätt har aktieägarna en principiell företrädesrätt att delta i en emission, förutom vid apportemission, men sedan 1973 är det möjligt att göra avsteg från denna företrädesrätt och istället låta andra än aktieägarna delta i emissionen. Det talas då om riktad emission. Anledningen till att detta undantag infördes var att lagstiftaren ville ge bolag möjlighet att vända sig till någon utomstående, om det inte är möjligt att genomföra en emission med de gamla aktieägarna. Ett annat motiv var att anställda kan bli mer engagerade i arbetet om de blir aktieägare. För att personalen ska bli aktieägare kan företaget exempelvis rikta en emission till dem. Att genomföra en riktad emission är inte helt okontroversiellt eftersom det, åtminstone i teorin, utgör ett ingrepp i aktieägarnas skyddsintresse enligt ABL. På 1980-talet genomfördes en riktad emission i läkemedelsföretaget AB Leo. Den blev omdiskuterad och kritiserad i media, så mycket att lagstiftaren snabbt kom med en ny lag som gäller riktade emissioner, för att lugna ner kritikerna. Nämligen lagen (1987:464) om riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m., den så kallade Leolagen. Denna lag reglerar vissa formaliteter kring ett beslut om riktad emission i aktiemarknadsbolag, men säger inget om de materiella krav som kan ställas på en sådan emission. Vad som är god sed på aktiemarknaden i fråga om riktade emissioner lämnades åt självregleringsorgan att uttala sig om, främst Aktiemarknadsnämnden, AMN. ''Leokommissionen'' ansåg att det var bättre att avvakta vad AMN med flera hade att säga i denna fråga, innan materiell lagstiftning skulle bli aktuell. Fortfarande än idag, 15 år senare, har lagstiftaren inte gått vidare i sin ambition att fastställa regler om under vilka förutsättningar det kan vara sakligt motiverat att avvika från aktieägarnas företrädesrätt. Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka vilka skäl som av aktiemarknaden anses godtagbara för att rikta en emission. För att komma fram till det har jag studerat vilka skäl som är vanligast förekommande, samt vilka begränsningar associations- respektive börsrätten uppställer. Förhoppningen har varit att slutligen komma fram till ett förslag på en lagbestämmelse som bör införas som komplement till de formella kraven. Jag började uppsatsen med att undersöka huvudreglerna kring emissioner och varför aktieägarna har företrädesrätt. Jag kom då fram till att aktieägarna har företrädesrätt till teckning av nya aktier för att undvika att de drabbas av en ekonomisk förlust på grund av den utspädningseffekt som uppstår då emissionen riktas till andra än de som redan äger aktier i bolaget. Även risken för stora maktförskjutningar kringgås då företrädesrätten utnyttjas. I botten grundas företrädesrätten på likhetsprincipen, som är en av bolagsrättens stöttestenar. Jag gick sedan vidare med att redogöra för de bestämmelser i ABL och Leolagen som reglerar avvikelser från företrädesrätten. I samband med det berättade jag kort om Leoaffären. Därefter tog jag i ett kapitel upp några skäl för att genomföra en riktad emission, nämligen att få in en utomstående intressent i bolaget, att motivera anställda och att försvara sig mot ett offentligt erbjudande om aktieförvärv. När jag sedan skrev om några viktiga principer inom associations- och börsrätten som kan påverka riktade emissioner, fann jag att det är principen om likabehandling, samt informationsgivning som är viktigast. Angående likabehandling är det främst generalklausulerna som är av betydelse och kan hindra ett företag att göra avvikelser från företrädesrätten. Generalklausulerna föreskriver att styrelsen inte får vidta en rättshandling eller annan åtgärd som kan ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare, samt att bolagsstämman inte får fatta beslut med samma verkan. Vad som är otillbörligt avgörs på objektiva grunder, det är effekten och inte avsikten som är av betydelse. Då AMN ska ge ett uttalande om huruvida en riktad emission strider mot generalklausulen är skälen för emissionen, emissionskursen, samt maktförskjutningen av vikt. Det jag kommit fram till i min uppsats är att riktade emissioner måste vara förenliga med god sed på aktiemarknaden för att få genomföras. För att detta ska uppnås måste emissionen för det första fastställas på marknadsmässiga villkor och tilldelningen får inte vara otillbörlig. I övrigt kan i stort sett alla skäl som inte strider mot lag eller rekommendationer vara till grund för en riktad emission, så länge inte generalklausulen kränks. Av denna anledning anser jag att det vore omöjligt att i ABL och Leolagen ange alla skäl som är tillåtna för att motivera en riktad emission. Ändå tycker jag att det är önskvärt att ABL 4:2 andra stycket och Leolagen 3 § förses med ett tillägg som stadgar att ett beslut om riktad emission endast är giltigt om det är fattat i enlighet med god sed på aktiemarknaden, för att poängtera att det inte räcker att de formella förutsättningarna för beslut är uppfyllda (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Siljedahl, Linda
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1561902
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561902,
  abstract     = {Enligt svensk aktiebolagsrätt har aktieägarna en principiell företrädesrätt att delta i en emission, förutom vid apportemission, men sedan 1973 är det möjligt att göra avsteg från denna företrädesrätt och istället låta andra än aktieägarna delta i emissionen. Det talas då om riktad emission. Anledningen till att detta undantag infördes var att lagstiftaren ville ge bolag möjlighet att vända sig till någon utomstående, om det inte är möjligt att genomföra en emission med de gamla aktieägarna. Ett annat motiv var att anställda kan bli mer engagerade i arbetet om de blir aktieägare. För att personalen ska bli aktieägare kan företaget exempelvis rikta en emission till dem. Att genomföra en riktad emission är inte helt okontroversiellt eftersom det, åtminstone i teorin, utgör ett ingrepp i aktieägarnas skyddsintresse enligt ABL. På 1980-talet genomfördes en riktad emission i läkemedelsföretaget AB Leo. Den blev omdiskuterad och kritiserad i media, så mycket att lagstiftaren snabbt kom med en ny lag som gäller riktade emissioner, för att lugna ner kritikerna. Nämligen lagen (1987:464) om riktade emissioner i aktiemarknadsbolag m.m., den så kallade Leolagen. Denna lag reglerar vissa formaliteter kring ett beslut om riktad emission i aktiemarknadsbolag, men säger inget om de materiella krav som kan ställas på en sådan emission. Vad som är god sed på aktiemarknaden i fråga om riktade emissioner lämnades åt självregleringsorgan att uttala sig om, främst Aktiemarknadsnämnden, AMN. ''Leokommissionen'' ansåg att det var bättre att avvakta vad AMN med flera hade att säga i denna fråga, innan materiell lagstiftning skulle bli aktuell. Fortfarande än idag, 15 år senare, har lagstiftaren inte gått vidare i sin ambition att fastställa regler om under vilka förutsättningar det kan vara sakligt motiverat att avvika från aktieägarnas företrädesrätt. Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka vilka skäl som av aktiemarknaden anses godtagbara för att rikta en emission. För att komma fram till det har jag studerat vilka skäl som är vanligast förekommande, samt vilka begränsningar associations- respektive börsrätten uppställer. Förhoppningen har varit att slutligen komma fram till ett förslag på en lagbestämmelse som bör införas som komplement till de formella kraven. Jag började uppsatsen med att undersöka huvudreglerna kring emissioner och varför aktieägarna har företrädesrätt. Jag kom då fram till att aktieägarna har företrädesrätt till teckning av nya aktier för att undvika att de drabbas av en ekonomisk förlust på grund av den utspädningseffekt som uppstår då emissionen riktas till andra än de som redan äger aktier i bolaget. Även risken för stora maktförskjutningar kringgås då företrädesrätten utnyttjas. I botten grundas företrädesrätten på likhetsprincipen, som är en av bolagsrättens stöttestenar. Jag gick sedan vidare med att redogöra för de bestämmelser i ABL och Leolagen som reglerar avvikelser från företrädesrätten. I samband med det berättade jag kort om Leoaffären. Därefter tog jag i ett kapitel upp några skäl för att genomföra en riktad emission, nämligen att få in en utomstående intressent i bolaget, att motivera anställda och att försvara sig mot ett offentligt erbjudande om aktieförvärv. När jag sedan skrev om några viktiga principer inom associations- och börsrätten som kan påverka riktade emissioner, fann jag att det är principen om likabehandling, samt informationsgivning som är viktigast. Angående likabehandling är det främst generalklausulerna som är av betydelse och kan hindra ett företag att göra avvikelser från företrädesrätten. Generalklausulerna föreskriver att styrelsen inte får vidta en rättshandling eller annan åtgärd som kan ge en otillbörlig fördel åt en aktieägare eller någon annan till nackdel för bolaget eller någon annan aktieägare, samt att bolagsstämman inte får fatta beslut med samma verkan. Vad som är otillbörligt avgörs på objektiva grunder, det är effekten och inte avsikten som är av betydelse. Då AMN ska ge ett uttalande om huruvida en riktad emission strider mot generalklausulen är skälen för emissionen, emissionskursen, samt maktförskjutningen av vikt. Det jag kommit fram till i min uppsats är att riktade emissioner måste vara förenliga med god sed på aktiemarknaden för att få genomföras. För att detta ska uppnås måste emissionen för det första fastställas på marknadsmässiga villkor och tilldelningen får inte vara otillbörlig. I övrigt kan i stort sett alla skäl som inte strider mot lag eller rekommendationer vara till grund för en riktad emission, så länge inte generalklausulen kränks. Av denna anledning anser jag att det vore omöjligt att i ABL och Leolagen ange alla skäl som är tillåtna för att motivera en riktad emission. Ändå tycker jag att det är önskvärt att ABL 4:2 andra stycket och Leolagen 3 § förses med ett tillägg som stadgar att ett beslut om riktad emission endast är giltigt om det är fattat i enlighet med god sed på aktiemarknaden, för att poängtera att det inte räcker att de formella förutsättningarna för beslut är uppfyllda},
  author       = {Siljedahl, Linda},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Riktade emissioner- En studie av företrädesrätten till nya aktier och avvikelser från denna},
  year         = {2001},
}