Advanced

Arvsrätten i tiden

Sjölin, Roland (2008)
Department of Law
Abstract
Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera vem som har det starkaste arvsrättsliga skyddet då någon avlider. De personer med intresse i kvarlåtenskapen som i fokus för denna studie är maken och särkullbarnet. För att genomföra mitt syfte ställer jag tre frågor, nämligen hur ser det lagliga skyddet för makar respektive särkullbarn ut i dagens gällande successionsrätt, hur har tonvikten av detta skydd varierat under historien samt vilka skäl har gjort att lagens ljus har skiftat mellan olika intressen. Hänsynen till den avlidnes olika närstående har nämligen varierat markant genom historien, särskilt för särkullbarnet och hustrun som båda fick arvsrätt först vid 1900-talets början. Det är därför inte relevant att enbart utreda... (More)
Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera vem som har det starkaste arvsrättsliga skyddet då någon avlider. De personer med intresse i kvarlåtenskapen som i fokus för denna studie är maken och särkullbarnet. För att genomföra mitt syfte ställer jag tre frågor, nämligen hur ser det lagliga skyddet för makar respektive särkullbarn ut i dagens gällande successionsrätt, hur har tonvikten av detta skydd varierat under historien samt vilka skäl har gjort att lagens ljus har skiftat mellan olika intressen. Hänsynen till den avlidnes olika närstående har nämligen varierat markant genom historien, särskilt för särkullbarnet och hustrun som båda fick arvsrätt först vid 1900-talets början. Det är därför inte relevant att enbart utreda dagens gällande rätt, eftersom den ständigt varierar i takt med att samhället förändras, utan det förefaller mer givande att studera de argument och värderingar som ligger till grund för successionsrättens historiska utformning. Genom att till exempel väga in strukturella aspekter som kvinnans förändrade roll i samhället, industrialismens betydelse för familjen och kyrkans minskade inflytande ges en bättre förståelse för varför dessa argument och uppfattningar har lyckats slå igenom vid olika tidpunkter. I Sverige har diskussionen om rätt till arv under de senaste åren främst förts utifrån barnets moraliska rätt till arv och dess behov av ekonomisk trygghet. Det innebär att deras ställning inom svensk successionsrätt är mycket stark. Barnens arvsrätt skyddas främst av ett laglottskydd, som medför att de aldrig kan göras helt arvlösa genom testamente. Dessutom har särkullbarn en rätt att omedelbart få ut sin del av arvet, vilket går före den efterlevande makens rätt att disponera över kvarlåtenskapen. Maken har dock alltid rätt att få ut minst fyra basbelopp på 41 000 kronor, det vill säga totalt 164 000 kronor, vilket är deras enda skydd mot särkullbarnens arvsrätt. Det leder till att en del par söker juridisk hjälp för att genom arvsplanering försöka kringgå den lagstadgade arvsordningen och därigenom trygga sin partner ekonomiskt efter sitt framtida dödsfall. Samtidigt innebär kraven på att särkullbarnen ska behandlas rättvist och inte riskera att missgynnas av föräldrarna i förhållande till sina halvsyskon, att särkullbarnens anspråk är särskilt väl skyddat i svensk successionsrätt och därmed svåra att kringgå. Har man de tunga argument och moraliska uppfattningar som ligger till grund för såväl särkullbarnens som makens rätt till arv i minnet när man studerar dagens gällande successionsrätt, inser man att det är en svår balansakt som lagstiftaren har gått för att ta hänsyn till bådas intresse. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sjölin, Roland
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1561965
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561965,
  abstract     = {Syftet med detta arbete är att undersöka och analysera vem som har det starkaste arvsrättsliga skyddet då någon avlider. De personer med intresse i kvarlåtenskapen som i fokus för denna studie är maken och särkullbarnet. För att genomföra mitt syfte ställer jag tre frågor, nämligen hur ser det lagliga skyddet för makar respektive särkullbarn ut i dagens gällande successionsrätt, hur har tonvikten av detta skydd varierat under historien samt vilka skäl har gjort att lagens ljus har skiftat mellan olika intressen. Hänsynen till den avlidnes olika närstående har nämligen varierat markant genom historien, särskilt för särkullbarnet och hustrun som båda fick arvsrätt först vid 1900-talets början. Det är därför inte relevant att enbart utreda dagens gällande rätt, eftersom den ständigt varierar i takt med att samhället förändras, utan det förefaller mer givande att studera de argument och värderingar som ligger till grund för successionsrättens historiska utformning. Genom att till exempel väga in strukturella aspekter som kvinnans förändrade roll i samhället, industrialismens betydelse för familjen och kyrkans minskade inflytande ges en bättre förståelse för varför dessa argument och uppfattningar har lyckats slå igenom vid olika tidpunkter. I Sverige har diskussionen om rätt till arv under de senaste åren främst förts utifrån barnets moraliska rätt till arv och dess behov av ekonomisk trygghet. Det innebär att deras ställning inom svensk successionsrätt är mycket stark. Barnens arvsrätt skyddas främst av ett laglottskydd, som medför att de aldrig kan göras helt arvlösa genom testamente. Dessutom har särkullbarn en rätt att omedelbart få ut sin del av arvet, vilket går före den efterlevande makens rätt att disponera över kvarlåtenskapen. Maken har dock alltid rätt att få ut minst fyra basbelopp på 41 000 kronor, det vill säga totalt 164 000 kronor, vilket är deras enda skydd mot särkullbarnens arvsrätt. Det leder till att en del par söker juridisk hjälp för att genom arvsplanering försöka kringgå den lagstadgade arvsordningen och därigenom trygga sin partner ekonomiskt efter sitt framtida dödsfall. Samtidigt innebär kraven på att särkullbarnen ska behandlas rättvist och inte riskera att missgynnas av föräldrarna i förhållande till sina halvsyskon, att särkullbarnens anspråk är särskilt väl skyddat i svensk successionsrätt och därmed svåra att kringgå. Har man de tunga argument och moraliska uppfattningar som ligger till grund för såväl särkullbarnens som makens rätt till arv i minnet när man studerar dagens gällande successionsrätt, inser man att det är en svår balansakt som lagstiftaren har gått för att ta hänsyn till bådas intresse.},
  author       = {Sjölin, Roland},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arvsrätten i tiden},
  year         = {2008},
}