Advanced

Utländska kapitalförsäkringar

Sjölund, Eva (2001)
Department of Law
Abstract
Livförsäkringar delas vid beskattningen upp i två grupper. Först och främst har vi pensionsförsäkringarna som definieras i lagtexten och som ger rätt till ett allmänt avdrag från förvärvsinkomsten medan det utfallande beloppet sedermera är skattepliktigt. De försäkringar som inte faller in under definitionen för pensionsförsäkringar och som till största delen utgörs av försäkringar tecknade i utlandet, räknas till kapitalförsäkringar. Dessa ger inte rätt till några avdrag men det utfallande beloppet är därmed heller inte skattepliktigt. Kapitalförsäkringen kan utnyttjas för att uppnå betydande skatteförmåner om den används på rätt sätt. Förutom vid ett rent sparande så kan stora belopp överföras till släkt och vänner skattefritt. Till... (More)
Livförsäkringar delas vid beskattningen upp i två grupper. Först och främst har vi pensionsförsäkringarna som definieras i lagtexten och som ger rätt till ett allmänt avdrag från förvärvsinkomsten medan det utfallande beloppet sedermera är skattepliktigt. De försäkringar som inte faller in under definitionen för pensionsförsäkringar och som till största delen utgörs av försäkringar tecknade i utlandet, räknas till kapitalförsäkringar. Dessa ger inte rätt till några avdrag men det utfallande beloppet är därmed heller inte skattepliktigt. Kapitalförsäkringen kan utnyttjas för att uppnå betydande skatteförmåner om den används på rätt sätt. Förutom vid ett rent sparande så kan stora belopp överföras till släkt och vänner skattefritt. Till valfri förmånstagare får nämligen en summa på sex basbelopp överföras under varje tioårsperiod utan skattekonsekvenser. Jämför man detta med en ren gåva där endast 10 000 kr. får ges skattefritt till en och samma person per år så uppnås över det dubbla beloppet med en kapitalförsäkring. Fr.o.m. år 1990 betalade försäkringstagare i Sverige skatt på premiebetalningar som gjordes till försäkringar som de hade tecknat i ett utländskt försäkringsbolag som inte hade något fast driftställe här i landet. Så småningom utvidgades premieskatten till att gälla, inte bara premiebetalningar, utan även köpeskillingen vid förvärv av s.k. begagnade utländska försäkringar. Denna premieskatt infördes för att kompensera det skattebortfall som uppstod när pengar fördes ut till försäkringsrörelser utanför landets gränser. De försäkringar som tecknades i svenska försäkringsbolag beskattades och beskattas fortfarande, nämligen med avkastningsskatt som betalas av försäkringsbolagen. Premieskatten medförde dock att den skatt som betalades på de utländska försäkringarna översteg den skatt som hade utgått om försäkringen hade tecknats i ett svenskt försäkringsbolag. De som hade tecknat en utländsk försäkring var själva tvungna att betala in skatten samt lämna upplysningar om det skattesystem och skattesatser som gällde i försäkringsgivarens land, för att någon nedsättning av skatten skulle kunna ske. Detta tillsammans med det faktum att även om nedsättning av skatten medgavs kunde en tröskeleffekt aktualiseras. All den utländska skatten fick inte avräknas och dubbelbeskattning uppkom vilket fick till följd att försäkringstagare valde att avstå från att teckna utländska försäkringar. Detta var ett sådant problem att det begärdes en prövning av EG-domstolen om den svenska premieskatten stred mot EG-fördragets bestämmelser om den fria rörligheten av tjänster och EG-rättens diskrimineringsförbud. I det omtalade Safir-målet meddelade EGD att premieskatten var fördragsstridig. Sverige hade dock redan innan domslutet avskaffat denna skatt och ersatt den med avkastningsskatten som nu gällde både för inhemska och utländska kapitalförsäkringar. Skillnader mellan beskattningen kvarstår dock fortfarande då det är försäkringsgivaren som är skattskyldig när det gäller de försäkringar som tecknats i Sverige medan skattskyldigheten vid de utländska försäkringarna ligger på försäkringstagaren. Vidare blir beskattningen inte densamma och försäkringstagaren måste inkomma med upplysningar om försäkringsstatens skattesystem. Dessa olikheter vid beskattningen kritiserades i Safir-målet men finns alltså trots detta kvar i den nu gällande avkastningsskatten. Vid en ny EG-rättslig prövning är det därför inte heller säkert att den ersättande avkastningsskatten skulle godkännas. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sjölund, Eva
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1561968
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1561968,
  abstract     = {Livförsäkringar delas vid beskattningen upp i två grupper. Först och främst har vi pensionsförsäkringarna som definieras i lagtexten och som ger rätt till ett allmänt avdrag från förvärvsinkomsten medan det utfallande beloppet sedermera är skattepliktigt. De försäkringar som inte faller in under definitionen för pensionsförsäkringar och som till största delen utgörs av försäkringar tecknade i utlandet, räknas till kapitalförsäkringar. Dessa ger inte rätt till några avdrag men det utfallande beloppet är därmed heller inte skattepliktigt. Kapitalförsäkringen kan utnyttjas för att uppnå betydande skatteförmåner om den används på rätt sätt. Förutom vid ett rent sparande så kan stora belopp överföras till släkt och vänner skattefritt. Till valfri förmånstagare får nämligen en summa på sex basbelopp överföras under varje tioårsperiod utan skattekonsekvenser. Jämför man detta med en ren gåva där endast 10 000 kr. får ges skattefritt till en och samma person per år så uppnås över det dubbla beloppet med en kapitalförsäkring. Fr.o.m. år 1990 betalade försäkringstagare i Sverige skatt på premiebetalningar som gjordes till försäkringar som de hade tecknat i ett utländskt försäkringsbolag som inte hade något fast driftställe här i landet. Så småningom utvidgades premieskatten till att gälla, inte bara premiebetalningar, utan även köpeskillingen vid förvärv av s.k. begagnade utländska försäkringar. Denna premieskatt infördes för att kompensera det skattebortfall som uppstod när pengar fördes ut till försäkringsrörelser utanför landets gränser. De försäkringar som tecknades i svenska försäkringsbolag beskattades och beskattas fortfarande, nämligen med avkastningsskatt som betalas av försäkringsbolagen. Premieskatten medförde dock att den skatt som betalades på de utländska försäkringarna översteg den skatt som hade utgått om försäkringen hade tecknats i ett svenskt försäkringsbolag. De som hade tecknat en utländsk försäkring var själva tvungna att betala in skatten samt lämna upplysningar om det skattesystem och skattesatser som gällde i försäkringsgivarens land, för att någon nedsättning av skatten skulle kunna ske. Detta tillsammans med det faktum att även om nedsättning av skatten medgavs kunde en tröskeleffekt aktualiseras. All den utländska skatten fick inte avräknas och dubbelbeskattning uppkom vilket fick till följd att försäkringstagare valde att avstå från att teckna utländska försäkringar. Detta var ett sådant problem att det begärdes en prövning av EG-domstolen om den svenska premieskatten stred mot EG-fördragets bestämmelser om den fria rörligheten av tjänster och EG-rättens diskrimineringsförbud. I det omtalade Safir-målet meddelade EGD att premieskatten var fördragsstridig. Sverige hade dock redan innan domslutet avskaffat denna skatt och ersatt den med avkastningsskatten som nu gällde både för inhemska och utländska kapitalförsäkringar. Skillnader mellan beskattningen kvarstår dock fortfarande då det är försäkringsgivaren som är skattskyldig när det gäller de försäkringar som tecknats i Sverige medan skattskyldigheten vid de utländska försäkringarna ligger på försäkringstagaren. Vidare blir beskattningen inte densamma och försäkringstagaren måste inkomma med upplysningar om försäkringsstatens skattesystem. Dessa olikheter vid beskattningen kritiserades i Safir-målet men finns alltså trots detta kvar i den nu gällande avkastningsskatten. Vid en ny EG-rättslig prövning är det därför inte heller säkert att den ersättande avkastningsskatten skulle godkännas.},
  author       = {Sjölund, Eva},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Utländska kapitalförsäkringar},
  year         = {2001},
}