Advanced

Att döda ett företag - allmän domstols tvångslikvidation av aktiebolag

Skogö, Gustav (2008)
Department of Law
Abstract
Varje år går ca 6 000 svenska bolag i likvidation. Av dessa är likvidationer är knappt hälften beslutade av bolagsstämman och således frivilliga. Drygt hälf­­ten sker alltså genom tvång, vilket vanligtvis utövas av Bolagsverket. Omkring 15 likvidationer per år beslutas dock av allmän domstol utifrån fem likvidationsgrunder som finns angivna i ABL 25 kap. I denna uppsats presenterar jag dessa bestämmelser närmare och sätter in dem dels i deras respektive juridiska kontext, dels i deras gemensamma sammanhang. Avslutningsvis utvärderar jag tvångslikvidationsbestämmelserna och pre­sen­­terar förslag till hur de bör förändras. Tvångslikvidationsinstitutet har de senaste två decennierna genomgått betydande förändringar. Dessa förändringar har... (More)
Varje år går ca 6 000 svenska bolag i likvidation. Av dessa är likvidationer är knappt hälften beslutade av bolagsstämman och således frivilliga. Drygt hälf­­ten sker alltså genom tvång, vilket vanligtvis utövas av Bolagsverket. Omkring 15 likvidationer per år beslutas dock av allmän domstol utifrån fem likvidationsgrunder som finns angivna i ABL 25 kap. I denna uppsats presenterar jag dessa bestämmelser närmare och sätter in dem dels i deras respektive juridiska kontext, dels i deras gemensamma sammanhang. Avslutningsvis utvärderar jag tvångslikvidationsbestämmelserna och pre­sen­­terar förslag till hur de bör förändras. Tvångslikvidationsinstitutet har de senaste två decennierna genomgått betydande förändringar. Dessa förändringar har bland annat bestått i att de materiella bestämmelserna ändrats i och med den lag­revision som gjordes 2002 och genom den nya ABL som trädde i kraft den 1 januari 2006. Dessutom har beslutsfattandet flyttats mellan domstol och andra myn­dig­heter. För när­varande kan domstol sätta domstol försätta ett bolag i lik­vidation på följande grunder: 1) bestämmelse i bolagsordningen, 2) kapi­tal­brist, 3) majo­ritets­missbruk, 4) vissa fall av underskottskonkurs, samt 5) överskotts­konkurs. Dessa likvidationsgrunder har olika syfte och ut­formning. Den första bestäm­melsen ger bolagsstiftare och bolagsstämma möjlighet att i för­väg bestämma att bolaget under vissa omständigheter skall tvingas i likvida­tion. Den andra bestämmelsen tvingar bolagsstyrelsen att agera då täck­ningen av bolagets aktiekapital sjunkit under viss nivå. Avhjälps inte kapi­tal­bristen kan bolaget tvingas i likvidation. Den tredje bestämmelsen ger för handen att domstol kan tvinga bolag i likvidation om aktieägar­majoriteten på ett ovanligt flag­rant sätt missbrukar sitt inflytande. De två sista bestäm­melser innebär att ett bolag som är i konkurs under vissa om­ständigheter skall tvingas i lik­vida­tion för att därigenom återfå rätts­kapacitet och parts­habilitet. Bestämmel­sernas skyddsobjekt varierar mellan, främst, aktieägar­kollek­tivet eller -minoriteten, bolagets borgenärer, bolagets medkontra­henter samt tilltron till aktiebolagsväsendet. Av de olika tvångslikvidationsgrunderna är det främst kapitalbrist och under- respektive överskottskonkurs som tillämpas i praktiken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Skogö, Gustav
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1562004
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1562004,
  abstract     = {Varje år går ca 6 000 svenska bolag i likvidation. Av dessa är likvidationer är knappt hälften beslutade av bolagsstämman och således frivilliga. Drygt hälf­­ten sker alltså genom tvång, vilket vanligtvis utövas av Bolagsverket. Omkring 15 likvidationer per år beslutas dock av allmän domstol utifrån fem likvidationsgrunder som finns angivna i ABL 25 kap. I denna uppsats presenterar jag dessa bestämmelser närmare och sätter in dem dels i deras respektive juridiska kontext, dels i deras gemensamma sammanhang. Avslutningsvis utvärderar jag tvångslikvidationsbestämmelserna och pre­sen­­terar förslag till hur de bör förändras. Tvångslikvidationsinstitutet har de senaste två decennierna genomgått betydande förändringar. Dessa förändringar har bland annat bestått i att de materiella bestämmelserna ändrats i och med den lag­revision som gjordes 2002 och genom den nya ABL som trädde i kraft den 1 januari 2006. Dessutom har beslutsfattandet flyttats mellan domstol och andra myn­dig­heter. För när­varande kan domstol sätta domstol försätta ett bolag i lik­vidation på följande grunder: 1) bestämmelse i bolagsordningen, 2) kapi­tal­brist, 3) majo­ritets­missbruk, 4) vissa fall av underskottskonkurs, samt 5) överskotts­konkurs. Dessa likvidationsgrunder har olika syfte och ut­formning. Den första bestäm­melsen ger bolagsstiftare och bolagsstämma möjlighet att i för­väg bestämma att bolaget under vissa omständigheter skall tvingas i likvida­tion. Den andra bestämmelsen tvingar bolagsstyrelsen att agera då täck­ningen av bolagets aktiekapital sjunkit under viss nivå. Avhjälps inte kapi­tal­bristen kan bolaget tvingas i likvidation. Den tredje bestämmelsen ger för handen att domstol kan tvinga bolag i likvidation om aktieägar­majoriteten på ett ovanligt flag­rant sätt missbrukar sitt inflytande. De två sista bestäm­melser innebär att ett bolag som är i konkurs under vissa om­ständigheter skall tvingas i lik­vida­tion för att därigenom återfå rätts­kapacitet och parts­habilitet. Bestämmel­sernas skyddsobjekt varierar mellan, främst, aktieägar­kollek­tivet eller -minoriteten, bolagets borgenärer, bolagets medkontra­henter samt tilltron till aktiebolagsväsendet. Av de olika tvångslikvidationsgrunderna är det främst kapitalbrist och under- respektive överskottskonkurs som tillämpas i praktiken.},
  author       = {Skogö, Gustav},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Att döda ett företag - allmän domstols tvångslikvidation av aktiebolag},
  year         = {2008},
}