Att döda ett företag - allmän domstols tvångslikvidation av aktiebolag
(2008)Department of Law
- Abstract
- Varje år går ca 6 000 svenska bolag i likvidation. Av dessa är likvidationer är knappt hälften beslutade av bolagsstämman och således frivilliga. Drygt hälften sker alltså genom tvång, vilket vanligtvis utövas av Bolagsverket. Omkring 15 likvidationer per år beslutas dock av allmän domstol utifrån fem likvidationsgrunder som finns angivna i ABL 25 kap. I denna uppsats presenterar jag dessa bestämmelser närmare och sätter in dem dels i deras respektive juridiska kontext, dels i deras gemensamma sammanhang. Avslutningsvis utvärderar jag tvångslikvidationsbestämmelserna och presenterar förslag till hur de bör förändras. Tvångslikvidationsinstitutet har de senaste två decennierna genomgått betydande förändringar. Dessa förändringar har... (More)
- Varje år går ca 6 000 svenska bolag i likvidation. Av dessa är likvidationer är knappt hälften beslutade av bolagsstämman och således frivilliga. Drygt hälften sker alltså genom tvång, vilket vanligtvis utövas av Bolagsverket. Omkring 15 likvidationer per år beslutas dock av allmän domstol utifrån fem likvidationsgrunder som finns angivna i ABL 25 kap. I denna uppsats presenterar jag dessa bestämmelser närmare och sätter in dem dels i deras respektive juridiska kontext, dels i deras gemensamma sammanhang. Avslutningsvis utvärderar jag tvångslikvidationsbestämmelserna och presenterar förslag till hur de bör förändras. Tvångslikvidationsinstitutet har de senaste två decennierna genomgått betydande förändringar. Dessa förändringar har bland annat bestått i att de materiella bestämmelserna ändrats i och med den lagrevision som gjordes 2002 och genom den nya ABL som trädde i kraft den 1 januari 2006. Dessutom har beslutsfattandet flyttats mellan domstol och andra myndigheter. För närvarande kan domstol sätta domstol försätta ett bolag i likvidation på följande grunder: 1) bestämmelse i bolagsordningen, 2) kapitalbrist, 3) majoritetsmissbruk, 4) vissa fall av underskottskonkurs, samt 5) överskottskonkurs. Dessa likvidationsgrunder har olika syfte och utformning. Den första bestämmelsen ger bolagsstiftare och bolagsstämma möjlighet att i förväg bestämma att bolaget under vissa omständigheter skall tvingas i likvidation. Den andra bestämmelsen tvingar bolagsstyrelsen att agera då täckningen av bolagets aktiekapital sjunkit under viss nivå. Avhjälps inte kapitalbristen kan bolaget tvingas i likvidation. Den tredje bestämmelsen ger för handen att domstol kan tvinga bolag i likvidation om aktieägarmajoriteten på ett ovanligt flagrant sätt missbrukar sitt inflytande. De två sista bestämmelser innebär att ett bolag som är i konkurs under vissa omständigheter skall tvingas i likvidation för att därigenom återfå rättskapacitet och partshabilitet. Bestämmelsernas skyddsobjekt varierar mellan, främst, aktieägarkollektivet eller -minoriteten, bolagets borgenärer, bolagets medkontrahenter samt tilltron till aktiebolagsväsendet. Av de olika tvångslikvidationsgrunderna är det främst kapitalbrist och under- respektive överskottskonkurs som tillämpas i praktiken. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562004
- author
- Skogö, Gustav
- supervisor
- organization
- year
- 2008
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Associationsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562004
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1562004,
abstract = {{Varje år går ca 6 000 svenska bolag i likvidation. Av dessa är likvidationer är knappt hälften beslutade av bolagsstämman och således frivilliga. Drygt hälften sker alltså genom tvång, vilket vanligtvis utövas av Bolagsverket. Omkring 15 likvidationer per år beslutas dock av allmän domstol utifrån fem likvidationsgrunder som finns angivna i ABL 25 kap. I denna uppsats presenterar jag dessa bestämmelser närmare och sätter in dem dels i deras respektive juridiska kontext, dels i deras gemensamma sammanhang. Avslutningsvis utvärderar jag tvångslikvidationsbestämmelserna och presenterar förslag till hur de bör förändras. Tvångslikvidationsinstitutet har de senaste två decennierna genomgått betydande förändringar. Dessa förändringar har bland annat bestått i att de materiella bestämmelserna ändrats i och med den lagrevision som gjordes 2002 och genom den nya ABL som trädde i kraft den 1 januari 2006. Dessutom har beslutsfattandet flyttats mellan domstol och andra myndigheter. För närvarande kan domstol sätta domstol försätta ett bolag i likvidation på följande grunder: 1) bestämmelse i bolagsordningen, 2) kapitalbrist, 3) majoritetsmissbruk, 4) vissa fall av underskottskonkurs, samt 5) överskottskonkurs. Dessa likvidationsgrunder har olika syfte och utformning. Den första bestämmelsen ger bolagsstiftare och bolagsstämma möjlighet att i förväg bestämma att bolaget under vissa omständigheter skall tvingas i likvidation. Den andra bestämmelsen tvingar bolagsstyrelsen att agera då täckningen av bolagets aktiekapital sjunkit under viss nivå. Avhjälps inte kapitalbristen kan bolaget tvingas i likvidation. Den tredje bestämmelsen ger för handen att domstol kan tvinga bolag i likvidation om aktieägarmajoriteten på ett ovanligt flagrant sätt missbrukar sitt inflytande. De två sista bestämmelser innebär att ett bolag som är i konkurs under vissa omständigheter skall tvingas i likvidation för att därigenom återfå rättskapacitet och partshabilitet. Bestämmelsernas skyddsobjekt varierar mellan, främst, aktieägarkollektivet eller -minoriteten, bolagets borgenärer, bolagets medkontrahenter samt tilltron till aktiebolagsväsendet. Av de olika tvångslikvidationsgrunderna är det främst kapitalbrist och under- respektive överskottskonkurs som tillämpas i praktiken.}},
author = {{Skogö, Gustav}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Att döda ett företag - allmän domstols tvångslikvidation av aktiebolag}},
year = {{2008}},
}