Kommunal självstyrelse och domstolsmakt - om lagstiftarens hänsyn till kommunal självstyrelse vid utformningen av biståndsparagrafen i socialtjänstlagen
(2009)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: I vilken utsträckning har lagstiftaren tagit hänsyn till den kommunala självstyrelsen vid utformningen av biståndsparagrafen i socialtjänstlagen? Syftet med arbetet är att spegla den debatt kring frågan som förts mellan statliga och kommunala intressen. Den kommunala självstyrelsen utgör ett grundläggande element i det svenska statsskicket och innebär att kommunerna ges rätt att ta hänsyn till lokala förhållanden vid beslutsfattande. Den kommunala socialtjänsten regleras av socialtjänstlagen, vilken ger kommunerna stor tolknings- och handlingsfrihet vid bedömning av bistånd. Enligt lagen är biståndet en rättighet som ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Ett biståndsbeslut kan överklagas... (More)
- Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: I vilken utsträckning har lagstiftaren tagit hänsyn till den kommunala självstyrelsen vid utformningen av biståndsparagrafen i socialtjänstlagen? Syftet med arbetet är att spegla den debatt kring frågan som förts mellan statliga och kommunala intressen. Den kommunala självstyrelsen utgör ett grundläggande element i det svenska statsskicket och innebär att kommunerna ges rätt att ta hänsyn till lokala förhållanden vid beslutsfattande. Den kommunala socialtjänsten regleras av socialtjänstlagen, vilken ger kommunerna stor tolknings- och handlingsfrihet vid bedömning av bistånd. Enligt lagen är biståndet en rättighet som ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Ett biståndsbeslut kan överklagas till förvaltningsdomstol, som ska göra en självständig bedömning av biståndsrätten. Om överklagandet bifalls är kommunen tvungen att verkställa domen. Denna domstolsprövning, anser kommunerna, utgör ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. I arbetet analyseras för det första hur lagstiftaren tagit ställning i denna fråga, för det andra vilka följder domstolsmakten fått för självstyret och för det tredje om grundlagsutredningens förslag kan åtgärda problemen. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562037
- author
- Smeds, Mikael
- supervisor
- organization
- year
- 2009
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Förvaltningsrätt, Socialrätt, Statsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562037
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1562037,
abstract = {{Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: I vilken utsträckning har lagstiftaren tagit hänsyn till den kommunala självstyrelsen vid utformningen av biståndsparagrafen i socialtjänstlagen? Syftet med arbetet är att spegla den debatt kring frågan som förts mellan statliga och kommunala intressen. Den kommunala självstyrelsen utgör ett grundläggande element i det svenska statsskicket och innebär att kommunerna ges rätt att ta hänsyn till lokala förhållanden vid beslutsfattande. Den kommunala socialtjänsten regleras av socialtjänstlagen, vilken ger kommunerna stor tolknings- och handlingsfrihet vid bedömning av bistånd. Enligt lagen är biståndet en rättighet som ska tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå. Ett biståndsbeslut kan överklagas till förvaltningsdomstol, som ska göra en självständig bedömning av biståndsrätten. Om överklagandet bifalls är kommunen tvungen att verkställa domen. Denna domstolsprövning, anser kommunerna, utgör ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. I arbetet analyseras för det första hur lagstiftaren tagit ställning i denna fråga, för det andra vilka följder domstolsmakten fått för självstyret och för det tredje om grundlagsutredningens förslag kan åtgärda problemen.}},
author = {{Smeds, Mikael}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Kommunal självstyrelse och domstolsmakt - om lagstiftarens hänsyn till kommunal självstyrelse vid utformningen av biståndsparagrafen i socialtjänstlagen}},
year = {{2009}},
}