Advanced

Företagskoncentration - ensam kontroll i aktiebolag

Stenström, Finn (2006)
Department of Law
Abstract
En företagskoncentration innebär att marknadsmakt koncentreras. Den eller de personer som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på sätt som anses skadliga för konkurrensen. Om det fastställs att en företagskoncentration är skadlig kan den komma att förbjudas. Personer som står i begrepp att företa handlingar, vilka kan konstituera företagskoncentration, bör beakta risken som ett potentiellt förbud innebär. För att kunna göra ett sådant beaktande måste förutsättningar finnas att bedöma vilka handlingar som ger upphov till företagskoncentration. Det måste finnas en förutsebarhet i vilka kriterier som konstituerar företagskoncentration. Det här arbetet behandlar företagskoncentration som uppkommer genom förändrad... (More)
En företagskoncentration innebär att marknadsmakt koncentreras. Den eller de personer som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på sätt som anses skadliga för konkurrensen. Om det fastställs att en företagskoncentration är skadlig kan den komma att förbjudas. Personer som står i begrepp att företa handlingar, vilka kan konstituera företagskoncentration, bör beakta risken som ett potentiellt förbud innebär. För att kunna göra ett sådant beaktande måste förutsättningar finnas att bedöma vilka handlingar som ger upphov till företagskoncentration. Det måste finnas en förutsebarhet i vilka kriterier som konstituerar företagskoncentration. Det här arbetet behandlar företagskoncentration som uppkommer genom förändrad kontroll. Med förändrad kontroll menas att det bestämmande inflytandet över ett företags affärsstrategi förändras. Arbetet avgränsar sig till att behandla ensam kontroll i publika aktiebolag. En mängd omständigheter kan ligga till grund för bedömningen att bestämmande inflytande över ett aktiebolags affärsstrategi föreligger. Omständigheterna av intresse kan avgränsas genom det konkurrensrättsliga kontrollbegreppets precision. Konkurrensrätten ger inte - då de kriterier konkurrensrätten ställer upp såsom konstituerande kontroll är kortfattade och allmänt hållna - tillräcklig information för att kontrollbegreppet ska kunna konstateras ha en sådan erforderlig precision. Genom att utvärdera kriterierna mot bakgrund av de förutsättningar för utövande av kontroll som aktiebolagsrätten ställer upp kan dock ett tydliggörande, och därmed en ökad precision av kontrollbegreppets innebörd, nås. Härigenom bör möjligheten att förutse uppkomsten av företagskoncentration öka. Genom att analysera aktiebolagets makthierarki kan konstateras att det typsikt sett är den som har möjlighet att driva igenom ordinära stämmobeslut som innehar det bestämmande inflytandet över affärsstrategin. Den aktieägare som har möjlighet att driva igenom ordinära stämmobeslut kan ge styrelsen anvisningar som relaterar till affärsstrategin. Styrelsen är i enlighet med aktiebolagets makthierarki skyldig att följa anvisningarna. För det förhållandet att det inte är möjligt att ge styrelsen direktiv, kan den som har möjlighet att driva igenom ordinära stämmobeslut, utse majoriteten av styrelseledamöterna och därigenom utöva ett bestämmande inflytande över affärsstrategin. Hur förhåller sig då denna aktiebolagsrättsliga analys till de kriterier som konkurrensrätten ställer upp såsom konstituerande kontroll? Kan analysen användas för att tydliggöra kriterierna - eller är det kontrollbegrepp som konkurrensrätten använder sig av väsensskilt ifrån det som kan härledas ur aktiebolagsrätten? Som framgår av arbetet kan analysen i hög grad användas för att tydliggöra det konkurrensrättsliga kontrollbegreppets innebörd. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Stenström, Finn
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Konkurrensrätt, Associationsrätt
language
Swedish
id
1562122
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1562122,
  abstract     = {En företagskoncentration innebär att marknadsmakt koncentreras. Den eller de personer som ges möjlighet att utnyttja den koncentrerade makten kan agera på sätt som anses skadliga för konkurrensen. Om det fastställs att en företagskoncentration är skadlig kan den komma att förbjudas. Personer som står i begrepp att företa handlingar, vilka kan konstituera företagskoncentration, bör beakta risken som ett potentiellt förbud innebär. För att kunna göra ett sådant beaktande måste förutsättningar finnas att bedöma vilka handlingar som ger upphov till företagskoncentration. Det måste finnas en förutsebarhet i vilka kriterier som konstituerar företagskoncentration. Det här arbetet behandlar företagskoncentration som uppkommer genom förändrad kontroll. Med förändrad kontroll menas att det bestämmande inflytandet över ett företags affärsstrategi förändras. Arbetet avgränsar sig till att behandla ensam kontroll i publika aktiebolag. En mängd omständigheter kan ligga till grund för bedömningen att bestämmande inflytande över ett aktiebolags affärsstrategi föreligger. Omständigheterna av intresse kan avgränsas genom det konkurrensrättsliga kontrollbegreppets precision. Konkurrensrätten ger inte - då de kriterier konkurrensrätten ställer upp såsom konstituerande kontroll är kortfattade och allmänt hållna - tillräcklig information för att kontrollbegreppet ska kunna konstateras ha en sådan erforderlig precision. Genom att utvärdera kriterierna mot bakgrund av de förutsättningar för utövande av kontroll som aktiebolagsrätten ställer upp kan dock ett tydliggörande, och därmed en ökad precision av kontrollbegreppets innebörd, nås. Härigenom bör möjligheten att förutse uppkomsten av företagskoncentration öka. Genom att analysera aktiebolagets makthierarki kan konstateras att det typsikt sett är den som har möjlighet att driva igenom ordinära stämmobeslut som innehar det bestämmande inflytandet över affärsstrategin. Den aktieägare som har möjlighet att driva igenom ordinära stämmobeslut kan ge styrelsen anvisningar som relaterar till affärsstrategin. Styrelsen är i enlighet med aktiebolagets makthierarki skyldig att följa anvisningarna. För det förhållandet att det inte är möjligt att ge styrelsen direktiv, kan den som har möjlighet att driva igenom ordinära stämmobeslut, utse majoriteten av styrelseledamöterna och därigenom utöva ett bestämmande inflytande över affärsstrategin. Hur förhåller sig då denna aktiebolagsrättsliga analys till de kriterier som konkurrensrätten ställer upp såsom konstituerande kontroll? Kan analysen användas för att tydliggöra kriterierna - eller är det kontrollbegrepp som konkurrensrätten använder sig av väsensskilt ifrån det som kan härledas ur aktiebolagsrätten? Som framgår av arbetet kan analysen i hög grad användas för att tydliggöra det konkurrensrättsliga kontrollbegreppets innebörd.},
  author       = {Stenström, Finn},
  keyword      = {Konkurrensrätt,Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Företagskoncentration - ensam kontroll i aktiebolag},
  year         = {2006},
}