Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

När existerar ett samordnat förfarande? En jämförelse mellan EG-fördraget och KL.

Sternhufvud, Amanda (2003)
Department of Law
Abstract
Konkurrensrätt måste för att vara effektiv, fånga inte endast juridiskt bindande avtal utan också mer informella samordningar av beteenden. Inom EG-fördraget och KL återfinns ett begrepp som skall täcka dessa samarbeten - det samordnade förfarandet. Mitt syfte med denna uppsats har varit att utreda vad som krävs för att ett samordnat förfarande skall anses existera. EG-fördraget har jämförts med den svenska KL. De båda bestämmelserna är nästintill ordagrant identiska, men då harmoniseringen är resultatet av ett ensidigt svenskt initiativ föreligger inget krav på att bestämmelserna skall tolkas på samma sätt. Det samordnade förfarandet definieras varken i den EG-rättsliga eller svenska lagstiftningen. Uppsatsen inleds därför med att försöka... (More)
Konkurrensrätt måste för att vara effektiv, fånga inte endast juridiskt bindande avtal utan också mer informella samordningar av beteenden. Inom EG-fördraget och KL återfinns ett begrepp som skall täcka dessa samarbeten - det samordnade förfarandet. Mitt syfte med denna uppsats har varit att utreda vad som krävs för att ett samordnat förfarande skall anses existera. EG-fördraget har jämförts med den svenska KL. De båda bestämmelserna är nästintill ordagrant identiska, men då harmoniseringen är resultatet av ett ensidigt svenskt initiativ föreligger inget krav på att bestämmelserna skall tolkas på samma sätt. Det samordnade förfarandet definieras varken i den EG-rättsliga eller svenska lagstiftningen. Uppsatsen inleds därför med att försöka precisera begreppet. Från hur begreppet definierats i rättspraxis kan tre rekvisit utläsas. 1) Det måste existera ett samordnat agerande på marknaden, 2) det samordnade agerandet måste vara ett resultat av direkta eller indirekta kontakter mellan företagen och 3) syftet med kontakterna måste ha varit att inverka på konkurrenternas framtida handlande. Det är främst ageranden i form direkta kontakter som är av vikt för att bestämma existensen av ett samordnat förfarande. Om ett företag deltagit i direkta kontakter med en konkurrent, kommer företaget ha stora svårigheter att kunna friskriva sig från ansvar om det anser sig oskyldigt. Då ett företag närvarar vid ett möte med konkurrenstridigt innehåll presumeras det ha deltagit i överträdelsen. Att företaget inte agerade aktivt eller att det sedermera inte fogade sig efter de beslut som togs under mötet hjälper inte. Presumtionen kvarstår. När indirekta kontakter konstaterats blir konsekvensen en annan. Istället för att presumera att företaget deltagit i en överträdelse, ställs istället frågan om det finns några affärsmässiga och därmed legitima skäl som kan förklara de indirekta kontakterna. Om så är fallet anses kontakterna oskyldiga och tillåtna. Berättigade skäl kan vara att kunderna begärt att information om kommande priser skall gå ut tidigt så att kunderna i sin tur kan planera sin verksamhet. Vid sidan av kontakter mellan företag ställs ett krav på att kontakterna skall ha mynnat ut i ett agerande på marknaden. Kravet är, när vi tittar närmare på det, fiktivt. I detta sammanhang återfinns nämligen återigen en presumtion. Presumtionen anger att företag som deltar i möten med konkurrensstridigt innehåll och därefter agerar på marknaden förutsätts ta hänsyn till denna information. Denna presumtion innebär således att det inte föreligger ett krav på att företagen efter sin samordning skall ha agerat på marknaden. Vid en jämförelse mellan hur artikel 81.1 EG-fördraget och 3 och 6 § KL tillämpas är det svårt att dra särskilt många slutsatser då den svenska rättspraxisen är mycket begränsad. Från KKV härrör visserligen ett flertal beslut, men domarna från MD ännu är få på området. Jag väljer därför att inte dra några längre gående slutsatser kring skillnaden mellan hur rättssystemen tillämpar bestämmelserna. Den svenska praxis som jag emellertid har funnit på området framstår som enhetlig med den EG-rättsliga. Det anges dessutom såväl i förarbetena som i praxis att den EG-rättsliga praxisen skall utgöra en förebild för den svenska tillämpningen. Då avsikten med att harmonisera bestämmelserna är att underlätta företagens arbete, vore det olämpligt att tolka bestämmelserna på olika sätt, då syftet på detta vis skulle omintetgöras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sternhufvud, Amanda
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Konkurrensrätt, EG-rätt
language
Swedish
id
1562128
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1562128,
  abstract     = {Konkurrensrätt måste för att vara effektiv, fånga inte endast juridiskt bindande avtal utan också mer informella samordningar av beteenden. Inom EG-fördraget och KL återfinns ett begrepp som skall täcka dessa samarbeten - det samordnade förfarandet. Mitt syfte med denna uppsats har varit att utreda vad som krävs för att ett samordnat förfarande skall anses existera. EG-fördraget har jämförts med den svenska KL. De båda bestämmelserna är nästintill ordagrant identiska, men då harmoniseringen är resultatet av ett ensidigt svenskt initiativ föreligger inget krav på att bestämmelserna skall tolkas på samma sätt. Det samordnade förfarandet definieras varken i den EG-rättsliga eller svenska lagstiftningen. Uppsatsen inleds därför med att försöka precisera begreppet. Från hur begreppet definierats i rättspraxis kan tre rekvisit utläsas. 1) Det måste existera ett samordnat agerande på marknaden, 2) det samordnade agerandet måste vara ett resultat av direkta eller indirekta kontakter mellan företagen och 3) syftet med kontakterna måste ha varit att inverka på konkurrenternas framtida handlande. Det är främst ageranden i form direkta kontakter som är av vikt för att bestämma existensen av ett samordnat förfarande. Om ett företag deltagit i direkta kontakter med en konkurrent, kommer företaget ha stora svårigheter att kunna friskriva sig från ansvar om det anser sig oskyldigt. Då ett företag närvarar vid ett möte med konkurrenstridigt innehåll presumeras det ha deltagit i överträdelsen. Att företaget inte agerade aktivt eller att det sedermera inte fogade sig efter de beslut som togs under mötet hjälper inte. Presumtionen kvarstår. När indirekta kontakter konstaterats blir konsekvensen en annan. Istället för att presumera att företaget deltagit i en överträdelse, ställs istället frågan om det finns några affärsmässiga och därmed legitima skäl som kan förklara de indirekta kontakterna. Om så är fallet anses kontakterna oskyldiga och tillåtna. Berättigade skäl kan vara att kunderna begärt att information om kommande priser skall gå ut tidigt så att kunderna i sin tur kan planera sin verksamhet. Vid sidan av kontakter mellan företag ställs ett krav på att kontakterna skall ha mynnat ut i ett agerande på marknaden. Kravet är, när vi tittar närmare på det, fiktivt. I detta sammanhang återfinns nämligen återigen en presumtion. Presumtionen anger att företag som deltar i möten med konkurrensstridigt innehåll och därefter agerar på marknaden förutsätts ta hänsyn till denna information. Denna presumtion innebär således att det inte föreligger ett krav på att företagen efter sin samordning skall ha agerat på marknaden. Vid en jämförelse mellan hur artikel 81.1 EG-fördraget och 3 och 6 § KL tillämpas är det svårt att dra särskilt många slutsatser då den svenska rättspraxisen är mycket begränsad. Från KKV härrör visserligen ett flertal beslut, men domarna från MD ännu är få på området. Jag väljer därför att inte dra några längre gående slutsatser kring skillnaden mellan hur rättssystemen tillämpar bestämmelserna. Den svenska praxis som jag emellertid har funnit på området framstår som enhetlig med den EG-rättsliga. Det anges dessutom såväl i förarbetena som i praxis att den EG-rättsliga praxisen skall utgöra en förebild för den svenska tillämpningen. Då avsikten med att harmonisera bestämmelserna är att underlätta företagens arbete, vore det olämpligt att tolka bestämmelserna på olika sätt, då syftet på detta vis skulle omintetgöras.},
  author       = {Sternhufvud, Amanda},
  keyword      = {Konkurrensrätt,EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {När existerar ett samordnat förfarande? En jämförelse mellan EG-fördraget och KL.},
  year         = {2003},
}