Culpa in contrahendo - En de lege ferenda analys av rätten till skadestånd
(2007)Department of Law
- Abstract
- Att parterna vid en avtalsförhandling förhandlar på egen risk är en självklar utgångspunkt. Men redan under avtalsförhandlingar kan skadeståndsansvar uppkomma enligt rättsfiguren culpa in contrahendo. Culpa in contrahendo är en sammanfattande beteckning på olika klandervärda beteenden vid avtals ingående. Denna uppsats behandlar förutsättningarna för skadeståndsansvar när förhandlingarna inte lett vidare till något bindande avtal. I framställningen behandlas ansvaret såväl vid vanliga avtalsförhandlingar som vid offentlig upphandling. Ansvaret vid dessa olika typer av förhandlingar skiljer sig åt på flera sätt. Nämnas kan att det vid offentlig upphandling finns ett legalt skadeståndsansvar, till skillnad från vid övriga förhandlingar då... (More)
- Att parterna vid en avtalsförhandling förhandlar på egen risk är en självklar utgångspunkt. Men redan under avtalsförhandlingar kan skadeståndsansvar uppkomma enligt rättsfiguren culpa in contrahendo. Culpa in contrahendo är en sammanfattande beteckning på olika klandervärda beteenden vid avtals ingående. Denna uppsats behandlar förutsättningarna för skadeståndsansvar när förhandlingarna inte lett vidare till något bindande avtal. I framställningen behandlas ansvaret såväl vid vanliga avtalsförhandlingar som vid offentlig upphandling. Ansvaret vid dessa olika typer av förhandlingar skiljer sig åt på flera sätt. Nämnas kan att det vid offentlig upphandling finns ett legalt skadeståndsansvar, till skillnad från vid övriga förhandlingar då ansvaret härleds ur den allmänna rättsgrundsatsen culpa in contrahendo. För att ansvar skall bli aktuellt enligt den allmänna rättsgrundsatsen culpa in contrahendo krävs att förhandlingarna nått så långt att en lojalitetsplikt uppkommit mellan parterna. Vidare krävs att någon av parterna brutit mot denna plikt och att medkontrahenten pga detta åsamkats en skada. Det krävs även att den skadelidande haft en befogad tillit till att avtal skulle komma till stånd. Den skadelidande bär bevisbördan för att dessa rekvisit är för handen. Det kan i svensk rätt idag betraktas som svårt att få ersättning för de förluster man lidit pga att avtal aldrig har kommit till stånd. Endast kvalificerat oetiska beteenden leder, enligt rättspraxis, till skadeståndsskyldighet. I framställningens andra del diskuteras rätten till skadestånd ur ett de lege ferenda perspektiv. Vid avgörandet av var gränsen skall dras för rätten till skadestånd ställs framförallt två olika intressen mot varandra. För det första är skadeståndsansvaret tänkt att stävja klandervärt beteende vid avtals ingående. Då parterna befinner sig i en förhandlingssituation skall båda parter kunna lita på att rättsystemet tillhandahåller ett skydd mot ett alltför klandervärt beteende. Genom reglerna om culpa in contrahendo upprätthålls därmed trovärdigheten för avtalsinstitutet, vilket leder till att fler avtal ingås. Men ett alltför långtgående skadeståndsansvar kan också leda till en form av negativ avtalsbindning, då en part kan bli skadeståndsskyldig under en förhandling där inget avtal kommer till stånd. Vilket kan leda till att färre parter kommer vilja förhandla, och färre avtal kommer därmed till stånd. Var gränsen för ansvar skall dras bör därmed vara noga övervägt. Något som kan anses vara fallet i Sverige idag. Vidare diskuteras i framställningen huruvida culpa in contrahendo generellt bör lagregleras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562161
- author
- Strandberg, Sofie
- supervisor
- organization
- year
- 2007
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skadeståndsrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562161
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1562161,
abstract = {{Att parterna vid en avtalsförhandling förhandlar på egen risk är en självklar utgångspunkt. Men redan under avtalsförhandlingar kan skadeståndsansvar uppkomma enligt rättsfiguren culpa in contrahendo. Culpa in contrahendo är en sammanfattande beteckning på olika klandervärda beteenden vid avtals ingående. Denna uppsats behandlar förutsättningarna för skadeståndsansvar när förhandlingarna inte lett vidare till något bindande avtal. I framställningen behandlas ansvaret såväl vid vanliga avtalsförhandlingar som vid offentlig upphandling. Ansvaret vid dessa olika typer av förhandlingar skiljer sig åt på flera sätt. Nämnas kan att det vid offentlig upphandling finns ett legalt skadeståndsansvar, till skillnad från vid övriga förhandlingar då ansvaret härleds ur den allmänna rättsgrundsatsen culpa in contrahendo. För att ansvar skall bli aktuellt enligt den allmänna rättsgrundsatsen culpa in contrahendo krävs att förhandlingarna nått så långt att en lojalitetsplikt uppkommit mellan parterna. Vidare krävs att någon av parterna brutit mot denna plikt och att medkontrahenten pga detta åsamkats en skada. Det krävs även att den skadelidande haft en befogad tillit till att avtal skulle komma till stånd. Den skadelidande bär bevisbördan för att dessa rekvisit är för handen. Det kan i svensk rätt idag betraktas som svårt att få ersättning för de förluster man lidit pga att avtal aldrig har kommit till stånd. Endast kvalificerat oetiska beteenden leder, enligt rättspraxis, till skadeståndsskyldighet. I framställningens andra del diskuteras rätten till skadestånd ur ett de lege ferenda perspektiv. Vid avgörandet av var gränsen skall dras för rätten till skadestånd ställs framförallt två olika intressen mot varandra. För det första är skadeståndsansvaret tänkt att stävja klandervärt beteende vid avtals ingående. Då parterna befinner sig i en förhandlingssituation skall båda parter kunna lita på att rättsystemet tillhandahåller ett skydd mot ett alltför klandervärt beteende. Genom reglerna om culpa in contrahendo upprätthålls därmed trovärdigheten för avtalsinstitutet, vilket leder till att fler avtal ingås. Men ett alltför långtgående skadeståndsansvar kan också leda till en form av negativ avtalsbindning, då en part kan bli skadeståndsskyldig under en förhandling där inget avtal kommer till stånd. Vilket kan leda till att färre parter kommer vilja förhandla, och färre avtal kommer därmed till stånd. Var gränsen för ansvar skall dras bör därmed vara noga övervägt. Något som kan anses vara fallet i Sverige idag. Vidare diskuteras i framställningen huruvida culpa in contrahendo generellt bör lagregleras.}},
author = {{Strandberg, Sofie}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Culpa in contrahendo - En de lege ferenda analys av rätten till skadestånd}},
year = {{2007}},
}