Varumärkens inarbetning och anseendeskydd - något om ensamrättens uppkomst och omfattning
(2003)Department of Law
- Abstract
- Varumärkesrätten har under de senaste decennierna ökat mycket i betydelse. Det har skett i takt med marknadens utveckling och en ökad globaliserad handel som idag sträcker sig lika naturlig utanför landets gränser som innanför. För att lyckas på den nya marknaden är det av stor vikt för näringsidkarna att nå ut till konsumenterna och genom att nå en viss igenkännandekvalitet också förmå dem att välja just deras produkter. Ett viktigt medel i kampen om konsumenterna är varumärket. Värdet i det varumärke som skall representera näringsidkaren och därmed vara länken till konsumenterna kan därför vara enormt. Det är också den s.k. igenkännandekvaliteten som kan locka andra näringsidkare till att försöka utnyttja ett redan etablerat märke. På... (More)
- Varumärkesrätten har under de senaste decennierna ökat mycket i betydelse. Det har skett i takt med marknadens utveckling och en ökad globaliserad handel som idag sträcker sig lika naturlig utanför landets gränser som innanför. För att lyckas på den nya marknaden är det av stor vikt för näringsidkarna att nå ut till konsumenterna och genom att nå en viss igenkännandekvalitet också förmå dem att välja just deras produkter. Ett viktigt medel i kampen om konsumenterna är varumärket. Värdet i det varumärke som skall representera näringsidkaren och därmed vara länken till konsumenterna kan därför vara enormt. Det är också den s.k. igenkännandekvaliteten som kan locka andra näringsidkare till att försöka utnyttja ett redan etablerat märke. På det sättet skulle de initiala, ofta mycket höga kostnaderna, för att nå ut med ett helt nytt varumärke på marknaden kunna undvikas. Ovanstående bakgrund och resonemang utgör grunden till inarbetnings- och anseendeskydden som behandlas i uppsatsen. Näringsidkare som av olika anledningar inte fått sitt varumärke registrerat, tillerkänns genom möjligheten att erhålla ensamrätt till varumärket genom inarbetning, samma skydd som vid registrering. I många fall handlar det om små näringsidkare som missbedömt betydelsen av ensamrätten eller helt enkelt saknat kunskap om den. Det kan också vara frågan om ett varumärke som ursprungligen inte kunnat registreras p.g.a. märkets deskriptiva karaktär, men som genom användning med tiden kommit att tillerkännas särskiljningsförmåga. Skyddet som sträcker sig utanför varuslagslikhetens gränser för väl ansedda märken vilar på delvis samma grund och fyller till vissa delar samma syften. Anseendeskyddet omfattar sådana märken som upparbetat ett så starkt goodwillvärde ur konsumenternas synvinkel att annan näringsidkares användning av ett liknande märke skulle vara otillbörligt även om det handlar om varor som inte liknar varandra. Anseendeskyddet och inarbetningsskyddet liknar i mycket varandra. Det är i båda fallen frågan om skydd mot annans otillbörliga användning av ett liknande kännetecken och skyddet bygger i båda fallen på en viss kännedom hos konsumenterna. Kännedomskravet är visserligen utformad på olika sätt, men tycks ändå ha en hel del gemensamt. Sedan Sverige gick med i EU har vi ytterligare en rättskälla att ta hänsyn till. EG-varumärkesdirektivet ger oss, och övriga medlemsstater, ramarna för hur den nationella varumärkesrätten skall vara utformad. De lagändringar som kommit till stånd i Sverige under senare år har alla utvecklats i ljuset av direktivet. Sverige har dessutom tillträtt en rad andra konventioner och åtaganden på det varumärkesrättsliga området, vilket ställt krav på den inhemska lagstiftningen, men också gett oss möjlighet till att lättare nå ut och samverka på en internationell varumärkesmarknad. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562182
- author
- Strömberg, Malena
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562182
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1562182,
abstract = {{Varumärkesrätten har under de senaste decennierna ökat mycket i betydelse. Det har skett i takt med marknadens utveckling och en ökad globaliserad handel som idag sträcker sig lika naturlig utanför landets gränser som innanför. För att lyckas på den nya marknaden är det av stor vikt för näringsidkarna att nå ut till konsumenterna och genom att nå en viss igenkännandekvalitet också förmå dem att välja just deras produkter. Ett viktigt medel i kampen om konsumenterna är varumärket. Värdet i det varumärke som skall representera näringsidkaren och därmed vara länken till konsumenterna kan därför vara enormt. Det är också den s.k. igenkännandekvaliteten som kan locka andra näringsidkare till att försöka utnyttja ett redan etablerat märke. På det sättet skulle de initiala, ofta mycket höga kostnaderna, för att nå ut med ett helt nytt varumärke på marknaden kunna undvikas. Ovanstående bakgrund och resonemang utgör grunden till inarbetnings- och anseendeskydden som behandlas i uppsatsen. Näringsidkare som av olika anledningar inte fått sitt varumärke registrerat, tillerkänns genom möjligheten att erhålla ensamrätt till varumärket genom inarbetning, samma skydd som vid registrering. I många fall handlar det om små näringsidkare som missbedömt betydelsen av ensamrätten eller helt enkelt saknat kunskap om den. Det kan också vara frågan om ett varumärke som ursprungligen inte kunnat registreras p.g.a. märkets deskriptiva karaktär, men som genom användning med tiden kommit att tillerkännas särskiljningsförmåga. Skyddet som sträcker sig utanför varuslagslikhetens gränser för väl ansedda märken vilar på delvis samma grund och fyller till vissa delar samma syften. Anseendeskyddet omfattar sådana märken som upparbetat ett så starkt goodwillvärde ur konsumenternas synvinkel att annan näringsidkares användning av ett liknande märke skulle vara otillbörligt även om det handlar om varor som inte liknar varandra. Anseendeskyddet och inarbetningsskyddet liknar i mycket varandra. Det är i båda fallen frågan om skydd mot annans otillbörliga användning av ett liknande kännetecken och skyddet bygger i båda fallen på en viss kännedom hos konsumenterna. Kännedomskravet är visserligen utformad på olika sätt, men tycks ändå ha en hel del gemensamt. Sedan Sverige gick med i EU har vi ytterligare en rättskälla att ta hänsyn till. EG-varumärkesdirektivet ger oss, och övriga medlemsstater, ramarna för hur den nationella varumärkesrätten skall vara utformad. De lagändringar som kommit till stånd i Sverige under senare år har alla utvecklats i ljuset av direktivet. Sverige har dessutom tillträtt en rad andra konventioner och åtaganden på det varumärkesrättsliga området, vilket ställt krav på den inhemska lagstiftningen, men också gett oss möjlighet till att lättare nå ut och samverka på en internationell varumärkesmarknad.}},
author = {{Strömberg, Malena}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Varumärkens inarbetning och anseendeskydd - något om ensamrättens uppkomst och omfattning}},
year = {{2003}},
}