Advanced

Goodwillskada vid intrång i immateriella rättigheter

Ström, Caroline (2004)
Department of Law
Abstract
Avsikten med min uppsats är att utreda vad en goodwillskada på immateriella tillgångar innebär. Att utreda denna fråga har blivit mycket aktuellt då intrång i immateriella tillgångar under senare år har ökat markant och goodwillskadan i flera fall utgör innehavarens huvudsakliga skada vid en kränkning av en immateriell rättighet. Jag har kommit fram till att begreppet goodwill, trots att någon allmän accepterad definition därav inte existerar, innefattar det anseende och den särskiljningsförmåga som en immateriell tillgång åtnjuter hos dess omsättningskrets. Goodwill som byggs upp runt ett kännetecken eller en annan immateriell tillgång innebär ett mervärde för produkten utöver innehållet i varan och kan ses som en garant för framtida... (More)
Avsikten med min uppsats är att utreda vad en goodwillskada på immateriella tillgångar innebär. Att utreda denna fråga har blivit mycket aktuellt då intrång i immateriella tillgångar under senare år har ökat markant och goodwillskadan i flera fall utgör innehavarens huvudsakliga skada vid en kränkning av en immateriell rättighet. Jag har kommit fram till att begreppet goodwill, trots att någon allmän accepterad definition därav inte existerar, innefattar det anseende och den särskiljningsförmåga som en immateriell tillgång åtnjuter hos dess omsättningskrets. Goodwill som byggs upp runt ett kännetecken eller en annan immateriell tillgång innebär ett mervärde för produkten utöver innehållet i varan och kan ses som en garant för framtida affärer. I regel uppkommer ett goodwillvärde genom att produkterna är funktionsdugliga och av god, eller i vilket fall konstant kvalitet kombinerat med tilltalade design samt service och garantiåtaganden gentemot kunderna. Av störst vikt för skapandet av goodwill torde marknadsföringen vara. Härigenom kan företagaren förmedla de associationer han vill att omsättningskretsen skall koppla till vararna. Goodwill har tidigare haft sin mest framträdande roll inom känneteckensrättens område. Både varumärken och firma besitter ett antal olika funktioner, närmare bestämt en särskiljnings-, garanti-, ursprungs-, och reklamfunktion, vilka samtliga har stor betydelse för uppbyggandet av goodwill. Det är dock inte bara varumärken och företag som kan vara innehavare av ett gott anseende och ett gott renommé. Även upphovsrättsliga alster och mönster kan förvärva ett goodwillvärde. Särskilt stor goodwill torde byggas upp runt upphovsrättsliga verk och mönster som blir något av ett kännetecken. Genom att inneha en sådan särskiljande funktion kan dessa tillgångar erhålla liknande funktioner som ett varumärke. Det rättsliga skyddet för goodwill inom immaterialrätten återfinns i den ensamrätt som innehavaren har till sin immateriella rättighet. Ensamrätten innebär att ingen annan har rätt att använda rättighetshavarens tillgång och därmed dra nytta av den goodwill som tillkommer kännetecknet eller produkten. Inom upphovsrätten existerar ytterligare ett skydd för goodwill genom den ideella rätt som tillkommer skaparen av verket och som innebär ett skydd för upphovsmannens egen goodwill. Vid ett upphovsrättsintrång utgör den skada som uppstår i regel en kränkning av både av den ekonomiska och den ideella rätten och det är normalt sett svårt att dra en skarp linje mellan dessa två former av goodwillskada. Det finns olika sätt att komma i åtnjutande av goodwill som tillkommer andra näringsidkares immateriella tillgångar. Sådant utnyttjande kan ske genom dels snyltning och dels piratkopiering. Snyltning innebär att intrångsgöraren använder sig av en firma eller ett varumärke som är snarlikt annan näringsidkares märke eller att annans kännetecken utnyttjas vid marknadsföring för att dra extra uppmärksamhet till den egna varan. Piratkopiering går ut på att reproduktioner olovligen framställs av andra näringsidkares produkter eller att intrångsgörarens förser sina produkter med en annan näringsidkares varumärke. Följden av ett otillbörligt goodwillutnyttjande är att det kan uppstå en skada på rättighetshavarens upparbetade goodwill. En goodwillskada skulle kunna uppdelas i två olika former av skada, försämrat anseende och urvattning eller degeneration. Med anledning av att dessa skador inte behöver visa sig förrän efter en längre tid efter intrånget och att de är svåra att på förhand uppskatta, krävs det inte att rättighetshavaren kan visa att en sådan skada faktiskt har uppstått för att ersättning skall kunna utgå. Det räcker med att det föreligger en risk för att anseendet försämras eller att urvattning sker. Vad gäller storleken på skadan, kan både sakomständigheter och beräkningsmodeller läggas till grund för uppskattningen av en goodwillskada. Bland de sakomständigheter som tillmätts betydelse i praxis kan nämnas de förhållanden under vilka utbjudande och försäljning skett samt huruvida kunderna blivit vilseledda. Enligt min mening har även varuslaget betydelse för goodwillskadans storlek. I de fall där intrång skett i rättigheter till produkter där varans egenskaper är det viktiga för köparen och man kan anta att kunden inte hade köpt varan om han visste att det var en kopia, torde en större goodwillskada uppstå än i fall där varans märke är viktigare för kunden än dess egenskaper och där det kan antas att kunden hade köpt varan trots att han visste att det rörde sig om en kopia. I vissa fall läggs en beräkningsmodell till grund för uppskattningen av goodwillskadan. Min mening är att den modell där ersättningen för goodwillskadan bestäms efter kostnaderna att föra en reklamkampanj för att återställa förlorad goodwill är den metod som bäst speglar den skada som uppstår vid otillbörligt utnyttjande av annans goodwill. Med hänsyn till att goodwillskadans natur är sådan att den svårligen kan uppskattas och repareras i pengar kommer det dock oavsett vilket tillvägagångssätt som används, alltid att bli fråga om relativt grova uppskattningar av en goodwillskadas storlek. I dag är det mycket vanligt att ersättning utgår för goodwillskador vid intrång i immateriella rättigheter. Så sker fortfarande i varumärkesrättsliga mål men blir allt mer vanligt förekommande vid intrång i upphovs- och mönsterrättigheter. Enligt min mening är det av stor betydelse att ersättning utgår för förlorad goodwill vid kränkning av främst immateriella tillgångar. Idag när intrången i dessa rättigheter har ökat väsentligt har skadeståndet fått stor betydelse för att kompensera rättighetshavaren samt att avskräcka presumtiva skadevållare från att begå ett intrång. Att ersättning utgår för goodwillskada spelar en avgörande roll för att skadeståndet skall kunna fylla sin reparativa och preventiva funktion. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ström, Caroline
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1562197
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1562197,
  abstract     = {Avsikten med min uppsats är att utreda vad en goodwillskada på immateriella tillgångar innebär. Att utreda denna fråga har blivit mycket aktuellt då intrång i immateriella tillgångar under senare år har ökat markant och goodwillskadan i flera fall utgör innehavarens huvudsakliga skada vid en kränkning av en immateriell rättighet. Jag har kommit fram till att begreppet goodwill, trots att någon allmän accepterad definition därav inte existerar, innefattar det anseende och den särskiljningsförmåga som en immateriell tillgång åtnjuter hos dess omsättningskrets. Goodwill som byggs upp runt ett kännetecken eller en annan immateriell tillgång innebär ett mervärde för produkten utöver innehållet i varan och kan ses som en garant för framtida affärer. I regel uppkommer ett goodwillvärde genom att produkterna är funktionsdugliga och av god, eller i vilket fall konstant kvalitet kombinerat med tilltalade design samt service och garantiåtaganden gentemot kunderna. Av störst vikt för skapandet av goodwill torde marknadsföringen vara. Härigenom kan företagaren förmedla de associationer han vill att omsättningskretsen skall koppla till vararna. Goodwill har tidigare haft sin mest framträdande roll inom känneteckensrättens område. Både varumärken och firma besitter ett antal olika funktioner, närmare bestämt en särskiljnings-, garanti-, ursprungs-, och reklamfunktion, vilka samtliga har stor betydelse för uppbyggandet av goodwill. Det är dock inte bara varumärken och företag som kan vara innehavare av ett gott anseende och ett gott renommé. Även upphovsrättsliga alster och mönster kan förvärva ett goodwillvärde. Särskilt stor goodwill torde byggas upp runt upphovsrättsliga verk och mönster som blir något av ett kännetecken. Genom att inneha en sådan särskiljande funktion kan dessa tillgångar erhålla liknande funktioner som ett varumärke. Det rättsliga skyddet för goodwill inom immaterialrätten återfinns i den ensamrätt som innehavaren har till sin immateriella rättighet. Ensamrätten innebär att ingen annan har rätt att använda rättighetshavarens tillgång och därmed dra nytta av den goodwill som tillkommer kännetecknet eller produkten. Inom upphovsrätten existerar ytterligare ett skydd för goodwill genom den ideella rätt som tillkommer skaparen av verket och som innebär ett skydd för upphovsmannens egen goodwill. Vid ett upphovsrättsintrång utgör den skada som uppstår i regel en kränkning av både av den ekonomiska och den ideella rätten och det är normalt sett svårt att dra en skarp linje mellan dessa två former av goodwillskada. Det finns olika sätt att komma i åtnjutande av goodwill som tillkommer andra näringsidkares immateriella tillgångar. Sådant utnyttjande kan ske genom dels snyltning och dels piratkopiering. Snyltning innebär att intrångsgöraren använder sig av en firma eller ett varumärke som är snarlikt annan näringsidkares märke eller att annans kännetecken utnyttjas vid marknadsföring för att dra extra uppmärksamhet till den egna varan. Piratkopiering går ut på att reproduktioner olovligen framställs av andra näringsidkares produkter eller att intrångsgörarens förser sina produkter med en annan näringsidkares varumärke. Följden av ett otillbörligt goodwillutnyttjande är att det kan uppstå en skada på rättighetshavarens upparbetade goodwill. En goodwillskada skulle kunna uppdelas i två olika former av skada, försämrat anseende och urvattning eller degeneration. Med anledning av att dessa skador inte behöver visa sig förrän efter en längre tid efter intrånget och att de är svåra att på förhand uppskatta, krävs det inte att rättighetshavaren kan visa att en sådan skada faktiskt har uppstått för att ersättning skall kunna utgå. Det räcker med att det föreligger en risk för att anseendet försämras eller att urvattning sker. Vad gäller storleken på skadan, kan både sakomständigheter och beräkningsmodeller läggas till grund för uppskattningen av en goodwillskada. Bland de sakomständigheter som tillmätts betydelse i praxis kan nämnas de förhållanden under vilka utbjudande och försäljning skett samt huruvida kunderna blivit vilseledda. Enligt min mening har även varuslaget betydelse för goodwillskadans storlek. I de fall där intrång skett i rättigheter till produkter där varans egenskaper är det viktiga för köparen och man kan anta att kunden inte hade köpt varan om han visste att det var en kopia, torde en större goodwillskada uppstå än i fall där varans märke är viktigare för kunden än dess egenskaper och där det kan antas att kunden hade köpt varan trots att han visste att det rörde sig om en kopia. I vissa fall läggs en beräkningsmodell till grund för uppskattningen av goodwillskadan. Min mening är att den modell där ersättningen för goodwillskadan bestäms efter kostnaderna att föra en reklamkampanj för att återställa förlorad goodwill är den metod som bäst speglar den skada som uppstår vid otillbörligt utnyttjande av annans goodwill. Med hänsyn till att goodwillskadans natur är sådan att den svårligen kan uppskattas och repareras i pengar kommer det dock oavsett vilket tillvägagångssätt som används, alltid att bli fråga om relativt grova uppskattningar av en goodwillskadas storlek. I dag är det mycket vanligt att ersättning utgår för goodwillskador vid intrång i immateriella rättigheter. Så sker fortfarande i varumärkesrättsliga mål men blir allt mer vanligt förekommande vid intrång i upphovs- och mönsterrättigheter. Enligt min mening är det av stor betydelse att ersättning utgår för förlorad goodwill vid kränkning av främst immateriella tillgångar. Idag när intrången i dessa rättigheter har ökat väsentligt har skadeståndet fått stor betydelse för att kompensera rättighetshavaren samt att avskräcka presumtiva skadevållare från att begå ett intrång. Att ersättning utgår för goodwillskada spelar en avgörande roll för att skadeståndet skall kunna fylla sin reparativa och preventiva funktion.},
  author       = {Ström, Caroline},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Goodwillskada vid intrång i immateriella rättigheter},
  year         = {2004},
}