Miljöhänsyn i den individuella tillämpningen av 6, 8 samt 19§§ KL
(1999)Department of Law
- Abstract
- I takt med att miljöproblemen och dess inflytande på vårt välstånd uppmärksammats mer och mer har nya vägar utvecklats för att komma till rätta med problemen. Olika aktörer skall inte bara uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen utan skall på egen hand, genom frivilliga lösningar, försöka att skapa egna nätverk som verkar i riktning mot att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Det miljömässiga arbetet har på detta sätt förbättrats och förenklats men företags agerande, tillsammans eller var för sig, kan komma att strida mot konkurrenslagens regler om förbud mot konkurrensbegränsningar. Detta arbete syftar till att närmare undersöka hur miljöhänsyn har vägts in i bedömningen under det konkurrenspolitiska styrmedlet, konkurrenslagen,... (More)
- I takt med att miljöproblemen och dess inflytande på vårt välstånd uppmärksammats mer och mer har nya vägar utvecklats för att komma till rätta med problemen. Olika aktörer skall inte bara uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen utan skall på egen hand, genom frivilliga lösningar, försöka att skapa egna nätverk som verkar i riktning mot att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Det miljömässiga arbetet har på detta sätt förbättrats och förenklats men företags agerande, tillsammans eller var för sig, kan komma att strida mot konkurrenslagens regler om förbud mot konkurrensbegränsningar. Detta arbete syftar till att närmare undersöka hur miljöhänsyn har vägts in i bedömningen under det konkurrenspolitiska styrmedlet, konkurrenslagen, när ett förfarande kan strida mot förbudsbestämmelserna i 6 och 19§§ KL samt miljöhänsyns inverkan på bedömningen av om undantag från förbudet i 6§ kan beviljas enligt 8§ KL. I anslutning till dessa resonemang berörs hur de miljöpolitiska målsättningarna kan ges utrymme i tillämpningen av KL. På grund av den materiella likheten mellan KL och Romfördragets konkurrensregler har även de överväganden som gjorts mellan konkurrens och miljöskydd inom EG-rätten beaktats. Dels för att klargöra hur artiklarna 81 och 82 ska tolkas med hänsyn till Romfördragets rättsliga kontext, vilket är av stor vikt då ledning för tillämpningen av KL ska hämtas från EG-rätten, dels då den rättsutveckling som sker inom EG kan tänkas påverka den svenska rättsutvecklingen de lege ferenda. Inom EG-rätten finns via artikel 6 i Romfördraget en uttalad skyldighet för gemenskapens institutioner att integrera miljöskyddskrav i tillämpningen av konkurrensreglerna. Det finns utrymme för att ta hänsyn till gemenskapens miljöpolitiska målsättningarna även i tillämpningen av konkurrensreglerna. Inställningen i den svenska rätten har varit att andra allmänna intressen än rent konkurrenspolitiska inte ska beaktas tillämpning av 6, 8 samt 19§§ KL. Avvägningen mellan konkurrenshänsyn och miljöhänsyn förutsätts ske i andra allmänna regleringar. Konkurrensbegränsningar som är en direkt och avsedd effekt av miljölagstiftning eller en ofrånkomlig följd därav kan därför inte angripas med KL. I anslutning till detta förs i arbetet ett resonemang om de allmänna hänsynsreglerna i den nya miljöbalken kan påverka dels KLs tillämplighet, när åtgärder tas för att uppfylla balkens mål om hållbar utveckling, och dels om miljöhänsyn bör tas vid beslutsfattande när KL är tillämplig. En strikt tolkning av de allmänna hänsynsreglerna skulle kunna medföra att KLs tillämpningsområde inskränks. Är inte en konkurrensbegränsning en följd av annan allmän reglering blir 6§ KL tillämplig om effekten av avtalet blir att konkurrensen begränsas, trots ett förfarandes primära miljöskyddssyfte. Detta är en följd av lagens uppbyggnad med ett principiellt förbud mot konkurrensbegränsande samarbete med möjlighet till undantag i 8§ KL. Ett avtals positiva sidor kan påverka undantagsbedömningen under 8§ KL. I den svenska tillämpningen har miljömässiga vinster ansetts vara en samhällsekonomisk vinst som medfört att avtal har kunnat beviljas undantag. Denna samhällsekonomiska vinst har även ansetts kunna komma konsumenterna till godo. Att väga in miljöhänsyn i tillämpningen av 19§ KL som förbjuder missbruk av dominant ställning blir svårare då bestämmelsen inte utrustats med undantag. Frågan, som ännu inte prövats i svensk rätt, är om miljömässiga argument kan användas för att rättfärdiga ett visst handlande som annars kunde anses vara ett missbruk enligt 19§ KL. Utvecklingen i praxis kan tolkas som att det finns stora utrymmen att väga in miljöhänsyn som samhällsekonomisk förbättring vid undantagsprövningen. Konkurrensverket har hänvisat till att syftet med miljölagstiftningens uppfyllts via ett förfarande då de bedömt ett samarbetes positiva effekter. Detta skulle kunna medföra att förarbetsuttalandet om att inga andra hänsyn än konkurrenspolitiska ska tas vid tillämpningen av konkurrenslagen kringgåtts och att de miljöpolitiska målen kan påverka undantagsbedömningen enligt KL. Trots det finns det problem med att göra en avvägning mellan konkurrens- och miljöhänsyn inom ramen för KL då lagstiftningen i första hand är avpassad för att säkra en effektiv konkurrens. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562221
- author
- Sundén, Andreas
- supervisor
- organization
- year
- 1999
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Konkurrensrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562221
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:29
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:29
@misc{1562221,
abstract = {{I takt med att miljöproblemen och dess inflytande på vårt välstånd uppmärksammats mer och mer har nya vägar utvecklats för att komma till rätta med problemen. Olika aktörer skall inte bara uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen utan skall på egen hand, genom frivilliga lösningar, försöka att skapa egna nätverk som verkar i riktning mot att skapa ett ekologiskt hållbart samhälle. Det miljömässiga arbetet har på detta sätt förbättrats och förenklats men företags agerande, tillsammans eller var för sig, kan komma att strida mot konkurrenslagens regler om förbud mot konkurrensbegränsningar. Detta arbete syftar till att närmare undersöka hur miljöhänsyn har vägts in i bedömningen under det konkurrenspolitiska styrmedlet, konkurrenslagen, när ett förfarande kan strida mot förbudsbestämmelserna i 6 och 19§§ KL samt miljöhänsyns inverkan på bedömningen av om undantag från förbudet i 6§ kan beviljas enligt 8§ KL. I anslutning till dessa resonemang berörs hur de miljöpolitiska målsättningarna kan ges utrymme i tillämpningen av KL. På grund av den materiella likheten mellan KL och Romfördragets konkurrensregler har även de överväganden som gjorts mellan konkurrens och miljöskydd inom EG-rätten beaktats. Dels för att klargöra hur artiklarna 81 och 82 ska tolkas med hänsyn till Romfördragets rättsliga kontext, vilket är av stor vikt då ledning för tillämpningen av KL ska hämtas från EG-rätten, dels då den rättsutveckling som sker inom EG kan tänkas påverka den svenska rättsutvecklingen de lege ferenda. Inom EG-rätten finns via artikel 6 i Romfördraget en uttalad skyldighet för gemenskapens institutioner att integrera miljöskyddskrav i tillämpningen av konkurrensreglerna. Det finns utrymme för att ta hänsyn till gemenskapens miljöpolitiska målsättningarna även i tillämpningen av konkurrensreglerna. Inställningen i den svenska rätten har varit att andra allmänna intressen än rent konkurrenspolitiska inte ska beaktas tillämpning av 6, 8 samt 19§§ KL. Avvägningen mellan konkurrenshänsyn och miljöhänsyn förutsätts ske i andra allmänna regleringar. Konkurrensbegränsningar som är en direkt och avsedd effekt av miljölagstiftning eller en ofrånkomlig följd därav kan därför inte angripas med KL. I anslutning till detta förs i arbetet ett resonemang om de allmänna hänsynsreglerna i den nya miljöbalken kan påverka dels KLs tillämplighet, när åtgärder tas för att uppfylla balkens mål om hållbar utveckling, och dels om miljöhänsyn bör tas vid beslutsfattande när KL är tillämplig. En strikt tolkning av de allmänna hänsynsreglerna skulle kunna medföra att KLs tillämpningsområde inskränks. Är inte en konkurrensbegränsning en följd av annan allmän reglering blir 6§ KL tillämplig om effekten av avtalet blir att konkurrensen begränsas, trots ett förfarandes primära miljöskyddssyfte. Detta är en följd av lagens uppbyggnad med ett principiellt förbud mot konkurrensbegränsande samarbete med möjlighet till undantag i 8§ KL. Ett avtals positiva sidor kan påverka undantagsbedömningen under 8§ KL. I den svenska tillämpningen har miljömässiga vinster ansetts vara en samhällsekonomisk vinst som medfört att avtal har kunnat beviljas undantag. Denna samhällsekonomiska vinst har även ansetts kunna komma konsumenterna till godo. Att väga in miljöhänsyn i tillämpningen av 19§ KL som förbjuder missbruk av dominant ställning blir svårare då bestämmelsen inte utrustats med undantag. Frågan, som ännu inte prövats i svensk rätt, är om miljömässiga argument kan användas för att rättfärdiga ett visst handlande som annars kunde anses vara ett missbruk enligt 19§ KL. Utvecklingen i praxis kan tolkas som att det finns stora utrymmen att väga in miljöhänsyn som samhällsekonomisk förbättring vid undantagsprövningen. Konkurrensverket har hänvisat till att syftet med miljölagstiftningens uppfyllts via ett förfarande då de bedömt ett samarbetes positiva effekter. Detta skulle kunna medföra att förarbetsuttalandet om att inga andra hänsyn än konkurrenspolitiska ska tas vid tillämpningen av konkurrenslagen kringgåtts och att de miljöpolitiska målen kan påverka undantagsbedömningen enligt KL. Trots det finns det problem med att göra en avvägning mellan konkurrens- och miljöhänsyn inom ramen för KL då lagstiftningen i första hand är avpassad för att säkra en effektiv konkurrens.}},
author = {{Sundén, Andreas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Miljöhänsyn i den individuella tillämpningen av 6, 8 samt 19§§ KL}},
year = {{1999}},
}