Advanced

Säkerställda obligationer

Sundling, Eva (2006)
Department of Law
Abstract
Säkerställda obligationer är ett för Sverige nytt finansiellt instrument som genom lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer (LSO) introducerats på marknaden. Syftet med lagen är att ge svenska kreditinstitut samma möjligheter till upplåning som de flesta andra europeiska länder har. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004, men ännu har inga säkerställda obligationer givits ut på den svenska marknaden. En säkerställd obligation är en obligation där obligationsinnehavaren (kreditgivaren) har förmånsrätt i en särskild säkerhetsmassa som skall ha ett värde vilket hela tiden skall överstiga värdet av de säkerställda obligationerna. För det fall emittentinstitutet skulle komma på obestånd har, enligt 3 a § Förmånsrättslagen... (More)
Säkerställda obligationer är ett för Sverige nytt finansiellt instrument som genom lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer (LSO) introducerats på marknaden. Syftet med lagen är att ge svenska kreditinstitut samma möjligheter till upplåning som de flesta andra europeiska länder har. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004, men ännu har inga säkerställda obligationer givits ut på den svenska marknaden. En säkerställd obligation är en obligation där obligationsinnehavaren (kreditgivaren) har förmånsrätt i en särskild säkerhetsmassa som skall ha ett värde vilket hela tiden skall överstiga värdet av de säkerställda obligationerna. För det fall emittentinstitutet skulle komma på obestånd har, enligt 3 a § Förmånsrättslagen (1979:979) (FRL), obligationsinnehavarna bästa rätt till säkerhetsmassan. Ett annat krav är att institutet hela tiden skall stå under Finansinspektionens (FI:s) tillsyn. I säkerhetsmassan får endast ingå hypotekskrediter som är förenade med inteckning i bland annat fast egendom, fordringar på till exempel staten (offentliga krediter), samt fyllnadssäkerheter som får utgöras av tillgångar som nollviktas enligt kapitaltäckningsreglerna. Säkerställda obligationer har enligt kapital-täckningsreglerna ett lägre kapitaltäckningskrav vilket kan bidra till en lägre obligationsränta. Säkerställda obligationer påminner i sin konstruktion om värde-papperisering. Skillnaden ligger främst i att emittentinstitutet vid utgivning av säkerställda obligationer inte kan skilja obligationsverksamheten från balansräkningen, vilket genom värdepapperisering är möjligt. Att några säkerställda obligationer inte emitterats på den svenska marknaden sedan lagens ikraftträdande, har till stor del sin förklaring i att ratinginstituten fortfarande inte meddelat vilket ratingbetyg obligationen kommer att få. Anledningen till detta är att de anser att LSO innehåller flera frågetecken som först måste redas ut. En annan orsak till varför emitteringen dröjer är att svenska bostadsinstitut redan har en stor bostadsobligations-stock. Ett villkor för att få emittera säkerställda obligationer är att de befintliga bostadsobligationerna i sin helhet konverteras till säkerställda obligationer, vilket innebär en stor strukturell förändring för emittent-instituten. På den danska marknaden finns ett system med säkerställda obligationer och även Finland har nyligen fått en lagstiftning. I Norge är ett regelsystem om säkerställda obligationer för närvarande under utarbetande. Tyskland är det land i Europa som har haft en lagstiftning om säkerställda obligationer under längst tid. Som de flesta andra europeiska lagstiftningar om säkerställda obligationer bygger LSO till stor del på tysk lagstiftning. Trots detta finns det en hel del skillnader mellan LSO och Pfandbriefgesetz (PfandBG), som är den tyska lagen på området. I en del fall är PfandBG bättre utformad än LSO. För att LSO skall bli mer fullständig, och lättare att tillämpa, är vissa ändringar och kompletteringar nödvändiga. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sundling, Eva
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Bankrätt
language
Swedish
id
1562230
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1562230,
  abstract     = {Säkerställda obligationer är ett för Sverige nytt finansiellt instrument som genom lag (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer (LSO) introducerats på marknaden. Syftet med lagen är att ge svenska kreditinstitut samma möjligheter till upplåning som de flesta andra europeiska länder har. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2004, men ännu har inga säkerställda obligationer givits ut på den svenska marknaden. En säkerställd obligation är en obligation där obligationsinnehavaren (kreditgivaren) har förmånsrätt i en särskild säkerhetsmassa som skall ha ett värde vilket hela tiden skall överstiga värdet av de säkerställda obligationerna. För det fall emittentinstitutet skulle komma på obestånd har, enligt 3 a § Förmånsrättslagen (1979:979) (FRL), obligationsinnehavarna bästa rätt till säkerhetsmassan. Ett annat krav är att institutet hela tiden skall stå under Finansinspektionens (FI:s) tillsyn. I säkerhetsmassan får endast ingå hypotekskrediter som är förenade med inteckning i bland annat fast egendom, fordringar på till exempel staten (offentliga krediter), samt fyllnadssäkerheter som får utgöras av tillgångar som nollviktas enligt kapitaltäckningsreglerna. Säkerställda obligationer har enligt kapital-täckningsreglerna ett lägre kapitaltäckningskrav vilket kan bidra till en lägre obligationsränta. Säkerställda obligationer påminner i sin konstruktion om värde-papperisering. Skillnaden ligger främst i att emittentinstitutet vid utgivning av säkerställda obligationer inte kan skilja obligationsverksamheten från balansräkningen, vilket genom värdepapperisering är möjligt. Att några säkerställda obligationer inte emitterats på den svenska marknaden sedan lagens ikraftträdande, har till stor del sin förklaring i att ratinginstituten fortfarande inte meddelat vilket ratingbetyg obligationen kommer att få. Anledningen till detta är att de anser att LSO innehåller flera frågetecken som först måste redas ut. En annan orsak till varför emitteringen dröjer är att svenska bostadsinstitut redan har en stor bostadsobligations-stock. Ett villkor för att få emittera säkerställda obligationer är att de befintliga bostadsobligationerna i sin helhet konverteras till säkerställda obligationer, vilket innebär en stor strukturell förändring för emittent-instituten. På den danska marknaden finns ett system med säkerställda obligationer och även Finland har nyligen fått en lagstiftning. I Norge är ett regelsystem om säkerställda obligationer för närvarande under utarbetande. Tyskland är det land i Europa som har haft en lagstiftning om säkerställda obligationer under längst tid. Som de flesta andra europeiska lagstiftningar om säkerställda obligationer bygger LSO till stor del på tysk lagstiftning. Trots detta finns det en hel del skillnader mellan LSO och Pfandbriefgesetz (PfandBG), som är den tyska lagen på området. I en del fall är PfandBG bättre utformad än LSO. För att LSO skall bli mer fullständig, och lättare att tillämpa, är vissa ändringar och kompletteringar nödvändiga.},
  author       = {Sundling, Eva},
  keyword      = {Bankrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Säkerställda obligationer},
  year         = {2006},
}