Advanced

Skadeståndssanktionen i marknadsföringslagen

Sundqvist, Malin (2004)
Department of Law
Abstract
Syftet med uppsatsen är att undersöka skadeståndssanktionen i marknadsföringslagen (1995:450), MFL, utifrån frågorna vilka förutsättningar som krävs för skadestånd, hur skadeståndet beräknas samt om sanktionen är effektiv. Lagen skyddar näringsidkare och konsumenter mot otillbörlig marknadsföring. De materiella reglerna består bl.a. av en generalklausul mot otillbörlig marknadsföring och en regel om informationsskyldighet samt ett antal regler med specifika förbud, den s.k. regelkatalogen. Vid överträdelse av generalklausulen kan förbud eller informationsåläggande meddelas, normalt i förening med vite. Överträdelse av en bestämmelse i regelkatalogen sanktioneras med marknadsstörningsavgift. I 29 § MFL finns regler om skadestånd.... (More)
Syftet med uppsatsen är att undersöka skadeståndssanktionen i marknadsföringslagen (1995:450), MFL, utifrån frågorna vilka förutsättningar som krävs för skadestånd, hur skadeståndet beräknas samt om sanktionen är effektiv. Lagen skyddar näringsidkare och konsumenter mot otillbörlig marknadsföring. De materiella reglerna består bl.a. av en generalklausul mot otillbörlig marknadsföring och en regel om informationsskyldighet samt ett antal regler med specifika förbud, den s.k. regelkatalogen. Vid överträdelse av generalklausulen kan förbud eller informationsåläggande meddelas, normalt i förening med vite. Överträdelse av en bestämmelse i regelkatalogen sanktioneras med marknadsstörningsavgift. I 29 § MFL finns regler om skadestånd. Skadeståndsbestämmelsen i MFL avser utomobligatoriska förhållanden och den skada som ersätts är ren förmögenhetsskada. Skadeståndsskyldighet drabbar den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i regelkatalogen. Överträdelse av generalklausulen är med hänsyn till kravet på förutsebarhet inte direktsanktionerad men skadestånd kan bli aktuellt då skadevållaren uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot ett meddelat förbud eller åläggande. Ersättningsberättigade är lagens skyddsobjekt, dvs. både näringsidkare och konsumenter. Det krävs dock att adekvat kausalitet mellan skadan och den skadegörande handlingen visas. När det gäller ersättning till näringsidkare torde den största svårigheten i marknadsföringsmål vara att visa omfattningen och värdet på den skada, som den otillbörliga marknadsföringen orsakat. Den skadelidande har anspråk på full ersättning och det kan röra sig om t.ex. förlorad försäljning, interna förluster eller goodwillskada. Skadeståndsberäkningen liknar den som tillämpas i immaterialrätten. Särskilt storleken på goodwillskada kan vara svår att bevisa. Betydelsen av att tillräckliga skadestånd döms ut har kommit till uttryck i en hjälpregel i 29 § 2 st. MFL om s.k. allmänt skadestånd. Vidare kan domstolen, då skadans storlek är svår att bevisa, uppskatta skadans storlek till ett skäligt belopp med stöd av 35 kap. 5 § RB. Beträffande skadestånd till konsumenter är frågan hur stor praktisk betydelse detta har. Eftersom MFL inte är tillämplig då ett avtal ingåtts får ansvar i dessa fall göras gällande enligt kontraktsrättsliga regler. Med den nya lagen (2002:599) om grupprättegång ökar dock konsumenternas möjlighet att tillvarata sina rättigheter. För marknadsföringsmål tillämpas i huvudsak en processordning med två instanser, Stockholms tingsrätt som första instans, eller i skadeståndsmål, annan tingsrätt enligt 41 § MFL, och MD som överinstans. Enligt 53 § MFL gäller att mål om skadestånd enligt MFL i tingsrätt endast får förenas med mål enligt samma lag. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Sundqvist, Malin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skadeståndsrätt
language
Swedish
id
1562239
date added to LUP
2010-03-08 15:55:29
date last changed
2010-03-08 15:55:29
@misc{1562239,
  abstract     = {Syftet med uppsatsen är att undersöka skadeståndssanktionen i marknadsföringslagen (1995:450), MFL, utifrån frågorna vilka förutsättningar som krävs för skadestånd, hur skadeståndet beräknas samt om sanktionen är effektiv. Lagen skyddar näringsidkare och konsumenter mot otillbörlig marknadsföring. De materiella reglerna består bl.a. av en generalklausul mot otillbörlig marknadsföring och en regel om informationsskyldighet samt ett antal regler med specifika förbud, den s.k. regelkatalogen. Vid överträdelse av generalklausulen kan förbud eller informationsåläggande meddelas, normalt i förening med vite. Överträdelse av en bestämmelse i regelkatalogen sanktioneras med marknadsstörningsavgift. I 29 § MFL finns regler om skadestånd. Skadeståndsbestämmelsen i MFL avser utomobligatoriska förhållanden och den skada som ersätts är ren förmögenhetsskada. Skadeståndsskyldighet drabbar den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i regelkatalogen. Överträdelse av generalklausulen är med hänsyn till kravet på förutsebarhet inte direktsanktionerad men skadestånd kan bli aktuellt då skadevållaren uppsåtligen eller av oaktsamhet brutit mot ett meddelat förbud eller åläggande. Ersättningsberättigade är lagens skyddsobjekt, dvs. både näringsidkare och konsumenter. Det krävs dock att adekvat kausalitet mellan skadan och den skadegörande handlingen visas. När det gäller ersättning till näringsidkare torde den största svårigheten i marknadsföringsmål vara att visa omfattningen och värdet på den skada, som den otillbörliga marknadsföringen orsakat. Den skadelidande har anspråk på full ersättning och det kan röra sig om t.ex. förlorad försäljning, interna förluster eller goodwillskada. Skadeståndsberäkningen liknar den som tillämpas i immaterialrätten. Särskilt storleken på goodwillskada kan vara svår att bevisa. Betydelsen av att tillräckliga skadestånd döms ut har kommit till uttryck i en hjälpregel i 29 § 2 st. MFL om s.k. allmänt skadestånd. Vidare kan domstolen, då skadans storlek är svår att bevisa, uppskatta skadans storlek till ett skäligt belopp med stöd av 35 kap. 5 § RB. Beträffande skadestånd till konsumenter är frågan hur stor praktisk betydelse detta har. Eftersom MFL inte är tillämplig då ett avtal ingåtts får ansvar i dessa fall göras gällande enligt kontraktsrättsliga regler. Med den nya lagen (2002:599) om grupprättegång ökar dock konsumenternas möjlighet att tillvarata sina rättigheter. För marknadsföringsmål tillämpas i huvudsak en processordning med två instanser, Stockholms tingsrätt som första instans, eller i skadeståndsmål, annan tingsrätt enligt 41 § MFL, och MD som överinstans. Enligt 53 § MFL gäller att mål om skadestånd enligt MFL i tingsrätt endast får förenas med mål enligt samma lag.},
  author       = {Sundqvist, Malin},
  keyword      = {Skadeståndsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Skadeståndssanktionen i marknadsföringslagen},
  year         = {2004},
}