Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

BOT-projekt: Särskilt om risker i tredje världen och kreditgivares säkerhetstagande.

Svedin, Carl Emil (2003)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar BOT-projektets unika struktur i förhållande till risker som är särskilt markanta i tredje världen samt en kreditgivares säkerhetstagande. Projektfinansiering är, i en mening, finansieringen av utvecklingen av en rättighet, till exempel en naturresurs såsom gas, olja, vatten osv. eller en koncession där huvuddelen av finansieringen inte kommer från ägarna av projektbolaget utan utifrån i form av främmande, inlånat, kapital. Detta kapital skall i första hand betalas tillbaka genom framtida intäkter från projektet. Build-Operate-Transfer-finansiering som är en variant av projektfinansiering är speciellt lämpade för infrastrukturssatsningar. Staten ställer ut en koncession till ett projektbolag som därefter bygger, driver... (More)
Uppsatsen behandlar BOT-projektets unika struktur i förhållande till risker som är särskilt markanta i tredje världen samt en kreditgivares säkerhetstagande. Projektfinansiering är, i en mening, finansieringen av utvecklingen av en rättighet, till exempel en naturresurs såsom gas, olja, vatten osv. eller en koncession där huvuddelen av finansieringen inte kommer från ägarna av projektbolaget utan utifrån i form av främmande, inlånat, kapital. Detta kapital skall i första hand betalas tillbaka genom framtida intäkter från projektet. Build-Operate-Transfer-finansiering som är en variant av projektfinansiering är speciellt lämpade för infrastrukturssatsningar. Staten ställer ut en koncession till ett projektbolag som därefter bygger, driver för att vid koncessionstidens utgång överlämna projektet till värdstaten. Projektbolaget är skapat av ägarna enbart för syftet att genomdriva projektet. Ägarna till projektbolaget vill i så hög utsträckning som möjligt skydda sig från de risker som är förknippade med projektet. Finansieringen är därför vad man kallar ''non-receourse'', det vill säga långivarna har ingen eller liten möjlighet att söka återbetalning av lånen från ägarna. Lån och andra kostnader skall istället balanseras mot de framtida inkomsterna som projektet genererar. Avtalsstrukturen i BOT-projekt är komplex och omfattande men allt emanerar från koncessionsavtalet. BOT-projektet föregås av ingående och långa förhandlingar mellan samtliga inblandade parter. BOT-projekt utgör en god möjlighet för länder tredje världen att satsa på infrastruktur utan att detta behöver tära på deras redan hårt ansatt ekonomier. Projektet finansieras och drivs i privat regi vilket innebär att offentliga medel inte behöver användas. Men att genomföra storskaliga infrastuktursprojekt i tredje världen innebär även att de privata aktörerna måste uppmärksamma de risker som är kopplade till dessa regioner. Ett BOT-projekt är i sin natur en ganska riskfylld finansierings form och speciellt då det skall genomföras i tredje världen. Många av dessa länder saknar stabila ekonomier och marknader, deras valutor är svaga och det juridiska ramverket är inte fullt utvecklat. Projektet kan till exempel finna det svårt att hitta kvalificerad arbetskraft, reservdelar och råvaror. Många av dess länder dras dessutom med hög korruption och inre oroligheter. En kreditgivare kommer att vilja skydda sig i så hög utsträckning som möjligt gentemot riskerna med projektet. Då långivningen ofta är utav internationell karaktär finns det dock problem och svårigheter med att använda sig av traditionella säkerheter. Långivaren kommer därför vara tvungen att initialt förlita sig på obligationsrättsliga säkerhetsinstrument så som direktavtal, negativa förpliktelser, ''comfort letters'' och olika typer av garantier. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svedin, Carl Emil
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Bankrätt
language
Swedish
id
1562272
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562272,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar BOT-projektets unika struktur i förhållande till risker som är särskilt markanta i tredje världen samt en kreditgivares säkerhetstagande. Projektfinansiering är, i en mening, finansieringen av utvecklingen av en rättighet, till exempel en naturresurs såsom gas, olja, vatten osv. eller en koncession där huvuddelen av finansieringen inte kommer från ägarna av projektbolaget utan utifrån i form av främmande, inlånat, kapital. Detta kapital skall i första hand betalas tillbaka genom framtida intäkter från projektet. Build-Operate-Transfer-finansiering som är en variant av projektfinansiering är speciellt lämpade för infrastrukturssatsningar. Staten ställer ut en koncession till ett projektbolag som därefter bygger, driver för att vid koncessionstidens utgång överlämna projektet till värdstaten. Projektbolaget är skapat av ägarna enbart för syftet att genomdriva projektet. Ägarna till projektbolaget vill i så hög utsträckning som möjligt skydda sig från de risker som är förknippade med projektet. Finansieringen är därför vad man kallar ''non-receourse'', det vill säga långivarna har ingen eller liten möjlighet att söka återbetalning av lånen från ägarna. Lån och andra kostnader skall istället balanseras mot de framtida inkomsterna som projektet genererar. Avtalsstrukturen i BOT-projekt är komplex och omfattande men allt emanerar från koncessionsavtalet. BOT-projektet föregås av ingående och långa förhandlingar mellan samtliga inblandade parter. BOT-projekt utgör en god möjlighet för länder tredje världen att satsa på infrastruktur utan att detta behöver tära på deras redan hårt ansatt ekonomier. Projektet finansieras och drivs i privat regi vilket innebär att offentliga medel inte behöver användas. Men att genomföra storskaliga infrastuktursprojekt i tredje världen innebär även att de privata aktörerna måste uppmärksamma de risker som är kopplade till dessa regioner. Ett BOT-projekt är i sin natur en ganska riskfylld finansierings form och speciellt då det skall genomföras i tredje världen. Många av dessa länder saknar stabila ekonomier och marknader, deras valutor är svaga och det juridiska ramverket är inte fullt utvecklat. Projektet kan till exempel finna det svårt att hitta kvalificerad arbetskraft, reservdelar och råvaror. Många av dess länder dras dessutom med hög korruption och inre oroligheter. En kreditgivare kommer att vilja skydda sig i så hög utsträckning som möjligt gentemot riskerna med projektet. Då långivningen ofta är utav internationell karaktär finns det dock problem och svårigheter med att använda sig av traditionella säkerheter. Långivaren kommer därför vara tvungen att initialt förlita sig på obligationsrättsliga säkerhetsinstrument så som direktavtal, negativa förpliktelser, ''comfort letters'' och olika typer av garantier.},
  author       = {Svedin, Carl Emil},
  keyword      = {Bankrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {BOT-projekt: Särskilt om risker i tredje världen och kreditgivares säkerhetstagande.},
  year         = {2003},
}