Advanced

Sveriges CFC-lagstiftning

Svendenius, Per (2009)
Department of Law
Abstract
Sedan Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen den 1 januari 1995 har EG-rätten genom lag blivit en del av intern svensk rätt. Lag (1994:1500). EG-rätten ges företräde framför Sveriges rättsordningar, oavsett vilken form av reglering det är frågan om. På det direkta beskattningsområdet finns få regleringar inom EG-fördraget. Harmoniseringen sker istället genom antagandet av bindande direktiv. EG-rätten utvecklas ständigt genom domar från EG-domstolen. I och med domen i det uppmärksammade Cadbury Schweppes-målet så ansåg sig Sverige tvungna att se över sina CFC-regler. Dessa regler gör så att en delägare till en utländsk juridisk person blir löpande beskattad från denna om inkomsten anses vara lågbeskattad. Konsekvensen av domen i ovan... (More)
Sedan Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen den 1 januari 1995 har EG-rätten genom lag blivit en del av intern svensk rätt. Lag (1994:1500). EG-rätten ges företräde framför Sveriges rättsordningar, oavsett vilken form av reglering det är frågan om. På det direkta beskattningsområdet finns få regleringar inom EG-fördraget. Harmoniseringen sker istället genom antagandet av bindande direktiv. EG-rätten utvecklas ständigt genom domar från EG-domstolen. I och med domen i det uppmärksammade Cadbury Schweppes-målet så ansåg sig Sverige tvungna att se över sina CFC-regler. Dessa regler gör så att en delägare till en utländsk juridisk person blir löpande beskattad från denna om inkomsten anses vara lågbeskattad. Konsekvensen av domen i ovan nämnda fall blev att Sverige införde en kompletteringsregel i sina CFC-regler. Denna regel säger att CFC-beskattning inte ska utgå för utländska juridiska personen som har hemvist inom EES om det är frågan om en verklig affärsmässig etableringen. Den nya kompletteringsregeln som trädde i kraft den 1 januari 2008 har genom lagstiftningsprocessen varit utsatt för viss kritik. Kritiken har främst riktat sig mot frågan om vem det är som ska anses ha bevisbördan, frågan om varför regeringen använder uttrycket en verklig affärsmässig etablering och införandet av den tredje punkten i lagregeln som säger att vid prövning om en verklig etablering föreligger ska hänsyn tas till om personalen kan agera självständigt. Den nya kompletteringsregeln har enligt min mening väckt ett flertal intressanta frågor. Det finns enligt min mening inte fog för Sverige att ändra sina CFC-regler, vidare anser jag att uttrycket en verklig affärsmässig etablering går längre än det som framkommer i målet Cadbury Schweppes. Dessa ovan nämnda åsikter samt andra frågor som har dykt upp under skrivandets gång kommer jag att diskutera i denna uppsats. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svendenius, Per
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1562281
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562281,
  abstract     = {Sedan Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen den 1 januari 1995 har EG-rätten genom lag blivit en del av intern svensk rätt. Lag (1994:1500). EG-rätten ges företräde framför Sveriges rättsordningar, oavsett vilken form av reglering det är frågan om. På det direkta beskattningsområdet finns få regleringar inom EG-fördraget. Harmoniseringen sker istället genom antagandet av bindande direktiv. EG-rätten utvecklas ständigt genom domar från EG-domstolen. I och med domen i det uppmärksammade Cadbury Schweppes-målet så ansåg sig Sverige tvungna att se över sina CFC-regler. Dessa regler gör så att en delägare till en utländsk juridisk person blir löpande beskattad från denna om inkomsten anses vara lågbeskattad. Konsekvensen av domen i ovan nämnda fall blev att Sverige införde en kompletteringsregel i sina CFC-regler. Denna regel säger att CFC-beskattning inte ska utgå för utländska juridiska personen som har hemvist inom EES om det är frågan om en verklig affärsmässig etableringen. Den nya kompletteringsregeln som trädde i kraft den 1 januari 2008 har genom lagstiftningsprocessen varit utsatt för viss kritik. Kritiken har främst riktat sig mot frågan om vem det är som ska anses ha bevisbördan, frågan om varför regeringen använder uttrycket en verklig affärsmässig etablering och införandet av den tredje punkten i lagregeln som säger att vid prövning om en verklig etablering föreligger ska hänsyn tas till om personalen kan agera självständigt. Den nya kompletteringsregeln har enligt min mening väckt ett flertal intressanta frågor. Det finns enligt min mening inte fog för Sverige att ändra sina CFC-regler, vidare anser jag att uttrycket en verklig affärsmässig etablering går längre än det som framkommer i målet Cadbury Schweppes. Dessa ovan nämnda åsikter samt andra frågor som har dykt upp under skrivandets gång kommer jag att diskutera i denna uppsats.},
  author       = {Svendenius, Per},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sveriges CFC-lagstiftning},
  year         = {2009},
}