Om den svenska skatterättens överensstämmelse med EG-rätten - speciellt avseende skatt som utlöses när den skattskyldige flyttar ut
(2003)Department of Law
- Abstract
- Sverige blev medlem i den Europeiska unionen 1995. En viktig del i samarbetet är upprättandet av den inre marknaden. EG-fördraget är garanten för att fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer ska vara möjlig mellan medlemsstaterna. Några hinder för den fria rörligheten får inte förekomma på dessa områden. EG-domstolen ser till att EG-fördragets bestämmelser efterlevs av medlemsstaterna. Oavsett om det från början var tänkt att skatteområdet inte skulle vara underkastat EG-fördraget, har det alltsedan Avoir fiscal-målet stått klart att så faktiskt är fallet. Genom en vidare utveckling på skatteområdet har en praxis växt fram som inte endast medför att direkt och indirekt diskriminerande skatteregler är förbjudna utan även... (More)
- Sverige blev medlem i den Europeiska unionen 1995. En viktig del i samarbetet är upprättandet av den inre marknaden. EG-fördraget är garanten för att fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer ska vara möjlig mellan medlemsstaterna. Några hinder för den fria rörligheten får inte förekomma på dessa områden. EG-domstolen ser till att EG-fördragets bestämmelser efterlevs av medlemsstaterna. Oavsett om det från början var tänkt att skatteområdet inte skulle vara underkastat EG-fördraget, har det alltsedan Avoir fiscal-målet stått klart att så faktiskt är fallet. Genom en vidare utveckling på skatteområdet har en praxis växt fram som inte endast medför att direkt och indirekt diskriminerande skatteregler är förbjudna utan även regler som kan utgöra ett restriktionshinder. Ett typiskt restriktionshinder är att en medlemsstat har skatteregler som hindrar eller försvårar för den egna medlemsstatens medborgare att utnyttja EG-fördragets bestämmelser om den fria rörligheten inom gemenskapen. Sverige har efter inträdet gjort flera ändringar för att anpassa skatterna till EG-fördragets bestämmelser. Vid några tillfällen har ändringar framtvingats av EG-domstolen. Detta arbete visar att det i framtiden kommer att behövas göras fler ändringar för att få den svenska skattelagstiftningen förenlig med EG-fördraget. En närmare analys av skatteregler i IL som medför att skatt utlöses när en person flyttar ut (''exit taxes'') har visat att ändringar kan komma att behövas omedelbart. Berörda bestämmelser är 22:5 IL som gör att uttagsbeskattning utlöses när en person flyttar ut med sin näringsverksamhet och 49:26 IL om att ett uppskov som beviljats vid ett andelsbyte beskattas om personen väljer att flytta ut. Dessa regler strider mot reglerna i EG-fördraget om fri rörlighet för personer och den fria etableringsrätten. Den enda möjligheten att ha kvar dessa regler är om de kan motiveras av ett tvingande allmänintresse. Uttagsbeskattningsregeln är viktig för att inte den svenska skattebasen ska urholkas. Av den rättspraxis som utvecklats av EG-domstolen på senare år, som inneburit en allt restriktivare hållning till regler som bryter mot EG-fördragets bestämmelser, är det dock mycket osäkert om uttagsbeskattningsregeln kan vara kvar. Regeln om utlösande av uppskovsbeloppet av ett tidigare gjort andelsbyte vid en utflyttning i 49:26 IL kan inte motiveras på ett godtagbart sätt och en ändring är att föredra så snart som möjligt. Angående regeln om kapitalvinstbeskattning i Sverige, på till exempel aktier, under en tioårsperiod från utflyttning i 3:19 IL är dåligt konstruerad. Men förekomsten av dubbelbeskattningsavtal medför att svenska aktier inte blir dubbelbeskattade och detta i sin tur medför att regeln inte utgör ett restriktionshinder som skulle kunna strida mot någon av EG-fördragets bestämmelser. Men den nuvarande regeln är ändå i behov av en förändring för att bättre anpassas till de nuvarande förhållandena. En möjlighet är att ersätta tioårsregeln med en återflyttarskatt. Detta skulle i korthet innebära att en utflyttad person som inom en fem- eller tioårsperiod flyttar tillbaka till Sverige blir kapitalvinstbeskattad i landet för de försäljningar som gjorts under perioden i utlandet. EG-domstolens restriktiva tolkning av EG-fördraget har inneburit att medlemsstaternas självbestämmanderätt över skatterna inskränkts. Detta har i sin tur inneburit en harmonisering av medlemsstaternas skatteregler eftersom handlingsalternativen har minskat. Problemet med denna harmonisering är att den är långsam och att den sker slumpvis. EG-domstolen har endast befogenhet att underkänna skatteregler och kan inte ersätta dem med nya. Utvecklingen sker slumpmässigt efter vilka mål som hamnar i EG-domstolen. Ett ytterligare problem är att EG-domstolen ser varje mål separat och tar dålig hänsyn till den skatterättsliga kontexten och samhällsekonomiska överväganden. En önskan hade varit att medlemsstaterna i större utsträckning kunde förenas kring en gemensam skattelagstiftning som tog sig uttryck i direktiv. I varje fall på de områden där självbestämmanderätten redan är kraftigt inskränkt genom EG-fördraget skulle gemensam lagstiftning innebära en mer önskvärd lösning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562305
- author
- Svensson, Daniel
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1562305
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562305,
abstract = {{Sverige blev medlem i den Europeiska unionen 1995. En viktig del i samarbetet är upprättandet av den inre marknaden. EG-fördraget är garanten för att fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer ska vara möjlig mellan medlemsstaterna. Några hinder för den fria rörligheten får inte förekomma på dessa områden. EG-domstolen ser till att EG-fördragets bestämmelser efterlevs av medlemsstaterna. Oavsett om det från början var tänkt att skatteområdet inte skulle vara underkastat EG-fördraget, har det alltsedan Avoir fiscal-målet stått klart att så faktiskt är fallet. Genom en vidare utveckling på skatteområdet har en praxis växt fram som inte endast medför att direkt och indirekt diskriminerande skatteregler är förbjudna utan även regler som kan utgöra ett restriktionshinder. Ett typiskt restriktionshinder är att en medlemsstat har skatteregler som hindrar eller försvårar för den egna medlemsstatens medborgare att utnyttja EG-fördragets bestämmelser om den fria rörligheten inom gemenskapen. Sverige har efter inträdet gjort flera ändringar för att anpassa skatterna till EG-fördragets bestämmelser. Vid några tillfällen har ändringar framtvingats av EG-domstolen. Detta arbete visar att det i framtiden kommer att behövas göras fler ändringar för att få den svenska skattelagstiftningen förenlig med EG-fördraget. En närmare analys av skatteregler i IL som medför att skatt utlöses när en person flyttar ut (''exit taxes'') har visat att ändringar kan komma att behövas omedelbart. Berörda bestämmelser är 22:5 IL som gör att uttagsbeskattning utlöses när en person flyttar ut med sin näringsverksamhet och 49:26 IL om att ett uppskov som beviljats vid ett andelsbyte beskattas om personen väljer att flytta ut. Dessa regler strider mot reglerna i EG-fördraget om fri rörlighet för personer och den fria etableringsrätten. Den enda möjligheten att ha kvar dessa regler är om de kan motiveras av ett tvingande allmänintresse. Uttagsbeskattningsregeln är viktig för att inte den svenska skattebasen ska urholkas. Av den rättspraxis som utvecklats av EG-domstolen på senare år, som inneburit en allt restriktivare hållning till regler som bryter mot EG-fördragets bestämmelser, är det dock mycket osäkert om uttagsbeskattningsregeln kan vara kvar. Regeln om utlösande av uppskovsbeloppet av ett tidigare gjort andelsbyte vid en utflyttning i 49:26 IL kan inte motiveras på ett godtagbart sätt och en ändring är att föredra så snart som möjligt. Angående regeln om kapitalvinstbeskattning i Sverige, på till exempel aktier, under en tioårsperiod från utflyttning i 3:19 IL är dåligt konstruerad. Men förekomsten av dubbelbeskattningsavtal medför att svenska aktier inte blir dubbelbeskattade och detta i sin tur medför att regeln inte utgör ett restriktionshinder som skulle kunna strida mot någon av EG-fördragets bestämmelser. Men den nuvarande regeln är ändå i behov av en förändring för att bättre anpassas till de nuvarande förhållandena. En möjlighet är att ersätta tioårsregeln med en återflyttarskatt. Detta skulle i korthet innebära att en utflyttad person som inom en fem- eller tioårsperiod flyttar tillbaka till Sverige blir kapitalvinstbeskattad i landet för de försäljningar som gjorts under perioden i utlandet. EG-domstolens restriktiva tolkning av EG-fördraget har inneburit att medlemsstaternas självbestämmanderätt över skatterna inskränkts. Detta har i sin tur inneburit en harmonisering av medlemsstaternas skatteregler eftersom handlingsalternativen har minskat. Problemet med denna harmonisering är att den är långsam och att den sker slumpvis. EG-domstolen har endast befogenhet att underkänna skatteregler och kan inte ersätta dem med nya. Utvecklingen sker slumpmässigt efter vilka mål som hamnar i EG-domstolen. Ett ytterligare problem är att EG-domstolen ser varje mål separat och tar dålig hänsyn till den skatterättsliga kontexten och samhällsekonomiska överväganden. En önskan hade varit att medlemsstaterna i större utsträckning kunde förenas kring en gemensam skattelagstiftning som tog sig uttryck i direktiv. I varje fall på de områden där självbestämmanderätten redan är kraftigt inskränkt genom EG-fördraget skulle gemensam lagstiftning innebära en mer önskvärd lösning.}},
author = {{Svensson, Daniel}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Om den svenska skatterättens överensstämmelse med EG-rätten - speciellt avseende skatt som utlöses när den skattskyldige flyttar ut}},
year = {{2003}},
}