Advanced

Generationsskifte i fåmansföretag -om skalbolagsaffärer, lättnadsregler och nya omstruktureringsbestämmelser

Svensson, Ida (2001)
Department of Law
Abstract
Som uppsatsen förhoppningsvis har visat innebär en gåva av aktierna i de flesta fall inte alltför betungande skattekonsekvenser. Detta gäller under förutsättning att de s k lättnadsreglerna kan tillämpas. En nackdel med en ren gåva är dock att föräldrarna inte kan behålla någon del av förmögenheten själva. Att inleda planeringsfasen med en bodelning två makar emellan är i de flesta fall mycket skattemässigt fördelaktigt. Dels uppkommer en jämnare fördelning mellan makarna, dels sänks skattebelastningen för den yngre generationen i progressionshänseende. I vissa fall finns det betydande tillgångar, t ex fastigheter eller värdepapper, vid sidan om företaget. Är så fallet kan föräldrarna behålla dem utan att det förtar lättnadsregelns... (More)
Som uppsatsen förhoppningsvis har visat innebär en gåva av aktierna i de flesta fall inte alltför betungande skattekonsekvenser. Detta gäller under förutsättning att de s k lättnadsreglerna kan tillämpas. En nackdel med en ren gåva är dock att föräldrarna inte kan behålla någon del av förmögenheten själva. Att inleda planeringsfasen med en bodelning två makar emellan är i de flesta fall mycket skattemässigt fördelaktigt. Dels uppkommer en jämnare fördelning mellan makarna, dels sänks skattebelastningen för den yngre generationen i progressionshänseende. I vissa fall finns det betydande tillgångar, t ex fastigheter eller värdepapper, vid sidan om företaget. Är så fallet kan föräldrarna behålla dem utan att det förtar lättnadsregelns tillämplighet. Även pensions- och kapitalförsäkringar är effektiva instrument som kan användas för att trygga föräldrarnas framtid. Dels är dessa lindrigt beskattade, dels ger de ett ekonomiskt skydd omedelbart om företagsägaren skulle avlida plötsligt. Dessa är dock mycket komplicerade och experthjälp krävs oftast. I slutet av 1960-talet väckte de s k vinstbolagstransaktionerna stor uppmärksamhet. Syftet med transaktionerna var detsamma som nu, nämligen att omvandla löpande inkomster till lågbeskattade realisationsvinster. Lagstiftaren reagerade mot det ökade antalet vinstbolagsaffärer och i synnerhet mot dels de fall då köparen inte hade något som helst intresse av det köpta bolagets verksamhet och dels de fall då säljaren genom transaktionen inte haft någon som helst avsikt att avhända sig inflytandet över den bedrivna verksamheten Grosskopf, G., Vinstbolag -aktiebolags- och skatterättsliga frågor, 1989, s.7.. Den stopplagstiftning mot skalbolagsaffärer som då infördes kan jämföras med den stopplagstiftning som Finansdepartementet föreslog i en promemoria förra året Ds 2000:35, Skattereglerna mot handel med skalbolag.. I promemorian föreslås att en stoppregel mot skalbolag införs som skall rikta sig till säljaren av skalbolaget och som skall innebära att ett belopp motsvarande bolagets obeskattade inkomster skall tas upp som överskott av aktiv näringsverksamhet. Införs en sådan stopplagstiftning kan denna innebära slutet för skalbolagsaffärer, vilket också skulle försvåra ett ägarskifte i fåmansföretagen. Vad som däremot ökade antalet möjligheter vid omstruktureringar var den nya omstruktureringslagstiftningen som trädde ikraft för drygt två år sedan, den 1 januari 1999. Genom de nya reglerna blev det möjligt att överföra tillgångar till andra personer utan uttagsbeskattning, exempelvis genom gåva. Förutsättningarna för underlåten uttagsbeskattning kom att regleras i underprislagen, UPL. Enligt tidigare praxis kunde det i vissa fall, främst vid gåva, bli aktuellt med både uttagsbeskattning och arvs- eller gåvobeskattning. En intressant fråga är om rättsläget har förändrats i och med att tidigare praxis har ersatts med en konkret lagreglering eller om lagen endast har fastställt tidigare praxis? Är mitt resonemang riktigt innebär den nya omstruktureringslagstiftningen i många fall ökade möjligheter för fåmansföretagare att generationsskifta sitt företag utan att träffas av uttagsbeskattning. Dock kan man se en skärpning i vissa andra fall. Den viktiga slutsats som jag dragit av detta är att lagstiftarna inte har lyckats undanröja den osäkerhet som råder på området. Efter 1990 års skattereform har det återigen blivit vanligt med interna aktieöverlåtelser i samband med generationsskiften. Under flera år fanns en stopplagstiftning mot sådana internvinsttransaktioner, men vid skattereformen slopades dessa då de inte längre ansågs nödvändiga när de s k 3:12-reglerna infördes. Transaktionerna är mycket effektiva när t ex ett syskon eller en kompanjon behöver lösas ut. Dessutom är de mycket vanliga vid omstruktureringar av bolag med samma ägare. Fördelen är att man inte behöver blanda in någon utomstående i omstruktureringen då man gör en ''affär med sig själv''. Enligt min uppfattning finns det inte en lösning som passar samtliga fall av generationsskiften utan hänsyn måste tas till en rad omständigheter som kan finnas och uppkomma i samband med ett skifte från en generation till en annan. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Ida
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Skatterätt
language
Swedish
id
1562323
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562323,
  abstract     = {Som uppsatsen förhoppningsvis har visat innebär en gåva av aktierna i de flesta fall inte alltför betungande skattekonsekvenser. Detta gäller under förutsättning att de s k lättnadsreglerna kan tillämpas. En nackdel med en ren gåva är dock att föräldrarna inte kan behålla någon del av förmögenheten själva. Att inleda planeringsfasen med en bodelning två makar emellan är i de flesta fall mycket skattemässigt fördelaktigt. Dels uppkommer en jämnare fördelning mellan makarna, dels sänks skattebelastningen för den yngre generationen i progressionshänseende. I vissa fall finns det betydande tillgångar, t ex fastigheter eller värdepapper, vid sidan om företaget. Är så fallet kan föräldrarna behålla dem utan att det förtar lättnadsregelns tillämplighet. Även pensions- och kapitalförsäkringar är effektiva instrument som kan användas för att trygga föräldrarnas framtid. Dels är dessa lindrigt beskattade, dels ger de ett ekonomiskt skydd omedelbart om företagsägaren skulle avlida plötsligt. Dessa är dock mycket komplicerade och experthjälp krävs oftast. I slutet av 1960-talet väckte de s k vinstbolagstransaktionerna stor uppmärksamhet. Syftet med transaktionerna var detsamma som nu, nämligen att omvandla löpande inkomster till lågbeskattade realisationsvinster. Lagstiftaren reagerade mot det ökade antalet vinstbolagsaffärer och i synnerhet mot dels de fall då köparen inte hade något som helst intresse av det köpta bolagets verksamhet och dels de fall då säljaren genom transaktionen inte haft någon som helst avsikt att avhända sig inflytandet över den bedrivna verksamheten Grosskopf, G., Vinstbolag -aktiebolags- och skatterättsliga frågor, 1989, s.7.. Den stopplagstiftning mot skalbolagsaffärer som då infördes kan jämföras med den stopplagstiftning som Finansdepartementet föreslog i en promemoria förra året Ds 2000:35, Skattereglerna mot handel med skalbolag.. I promemorian föreslås att en stoppregel mot skalbolag införs som skall rikta sig till säljaren av skalbolaget och som skall innebära att ett belopp motsvarande bolagets obeskattade inkomster skall tas upp som överskott av aktiv näringsverksamhet. Införs en sådan stopplagstiftning kan denna innebära slutet för skalbolagsaffärer, vilket också skulle försvåra ett ägarskifte i fåmansföretagen. Vad som däremot ökade antalet möjligheter vid omstruktureringar var den nya omstruktureringslagstiftningen som trädde ikraft för drygt två år sedan, den 1 januari 1999. Genom de nya reglerna blev det möjligt att överföra tillgångar till andra personer utan uttagsbeskattning, exempelvis genom gåva. Förutsättningarna för underlåten uttagsbeskattning kom att regleras i underprislagen, UPL. Enligt tidigare praxis kunde det i vissa fall, främst vid gåva, bli aktuellt med både uttagsbeskattning och arvs- eller gåvobeskattning. En intressant fråga är om rättsläget har förändrats i och med att tidigare praxis har ersatts med en konkret lagreglering eller om lagen endast har fastställt tidigare praxis? Är mitt resonemang riktigt innebär den nya omstruktureringslagstiftningen i många fall ökade möjligheter för fåmansföretagare att generationsskifta sitt företag utan att träffas av uttagsbeskattning. Dock kan man se en skärpning i vissa andra fall. Den viktiga slutsats som jag dragit av detta är att lagstiftarna inte har lyckats undanröja den osäkerhet som råder på området. Efter 1990 års skattereform har det återigen blivit vanligt med interna aktieöverlåtelser i samband med generationsskiften. Under flera år fanns en stopplagstiftning mot sådana internvinsttransaktioner, men vid skattereformen slopades dessa då de inte längre ansågs nödvändiga när de s k 3:12-reglerna infördes. Transaktionerna är mycket effektiva när t ex ett syskon eller en kompanjon behöver lösas ut. Dessutom är de mycket vanliga vid omstruktureringar av bolag med samma ägare. Fördelen är att man inte behöver blanda in någon utomstående i omstruktureringen då man gör en ''affär med sig själv''. Enligt min uppfattning finns det inte en lösning som passar samtliga fall av generationsskiften utan hänsyn måste tas till en rad omständigheter som kan finnas och uppkomma i samband med ett skifte från en generation till en annan.},
  author       = {Svensson, Ida},
  keyword      = {Skatterätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Generationsskifte i fåmansföretag -om skalbolagsaffärer, lättnadsregler och nya omstruktureringsbestämmelser},
  year         = {2001},
}