Advanced

Sociala myndigheters ansvar vid kroppsliga ingrepp på barn

Svensson, Jessica (2009)
Department of Law
Abstract
Vårdnadshavaren till ett barn har primärt omvårdanden om barnet och den som skall ge barnet den trygga uppväxt barnet behöver. Att vårdnadshavaren står som primärkälla anses gälla både i nationell och i internationell lagstiftning. Härutöver anses samhället ha ett ansvar för att sörja för att barn i kommunen får en så god uppväxt i samhället som möjligt. Detta ansvar kan även sträcka sig utöver vårdnadshavarutövandet där ett ingripande från sociala myndigheter kan frånta en vårdnadshavare sitt rättsliga vårdnadsansvar, allt i fråga om vad som är bäst för barnet. Ett sådant ingripande sker bland annat när en vårdnadshavares allvarliga brister i ansvar innebär att barnets goda vård försummas. Dessa offentliga ingripanden har som syfte att... (More)
Vårdnadshavaren till ett barn har primärt omvårdanden om barnet och den som skall ge barnet den trygga uppväxt barnet behöver. Att vårdnadshavaren står som primärkälla anses gälla både i nationell och i internationell lagstiftning. Härutöver anses samhället ha ett ansvar för att sörja för att barn i kommunen får en så god uppväxt i samhället som möjligt. Detta ansvar kan även sträcka sig utöver vårdnadshavarutövandet där ett ingripande från sociala myndigheter kan frånta en vårdnadshavare sitt rättsliga vårdnadsansvar, allt i fråga om vad som är bäst för barnet. Ett sådant ingripande sker bland annat när en vårdnadshavares allvarliga brister i ansvar innebär att barnets goda vård försummas. Dessa offentliga ingripanden har som syfte att skapa goda levnadsvillkor för medborgarna i samhället men främst att tillse att barn skall få en så bra uppväxt som möjligt. Barn har enligt barnkonventionen en rätt att inte utsättas för onödig smärta eller lidande, även om vårdnadshavarna gett sitt samtycke eller ej. Barnet skall skyddas mot övergrepp och misshandel enligt principen om barnets bästa. Varje barn har rätt att behandlas med respekt och aktning för sin person. Så stadgar barnkonventionen som numer anses ingå i svensk lag. Genom denna konvention skall rituella sedvänjor som skadar barnet avverkas i samhället, barnet skall i sig inte utsättas för misshandel eller vanvård och myndigheter skall genom lagstiftning, utbildning och administrativt arbete frammana en samhällelig norm där alla kommuner agerar likadant. Genom att utreda möjligheter till omhändertagande av ett barn som far illa på grund av en brist i vårdnadshavarutövandet eller en misshandel, då risk för ett kroppsligt ingrepp föreligger eller redan har förekommit, belyses de sociala myndigheternas ansvar i samhället. Det finns flera ingrepp som i vissa fall kan anses som skadliga och som ses som en kränkning mot barns personrättigheter, även om de inte ingår i en rituell sedvänja exempelvis inom ett trossamfund, så som manlig omskärelse eller kvinnlig könsstympning. Med rituell sedvänja menas här ett ingrepp som ingår i kulturen och något som alla barn i den kulturen genomgår. I detta arbete behandlas även transplantation (främst för att rädda ett syskon eller barnet självt), abort och estetisk intimkirurgi. Även om inte alla dessa ingrepp kan klassas som rituella sedvänjor kan de i vart fall vara skadliga mot barnet och en brist i vårdnadshavarens ansvar över barnets vård kan anses föreligga. Vid alla typer av ingrepp finns risker. Genom att tillämpa den svenska lagregleringen i ljuset av barnkonventionen kan en utredning angående ett eventuellt omhändertagande enligt SoL eller LVU, främst genom att vårdnadshavaren inte samtycker till vård eller att ingreppen anses som misshandel eller att det föreligger brister i vårdnadshavarutövandet, brister i omsorgen, som utgör en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling när en vårdnadshavare utsätter ett ofött, nyfött eller äldre barn för sådana ingrepp stadgade ovan, föras. Att utsätta ett barn för ett kroppsligt ingrepp kan anses vara en sådan brist i vårdnadshavarutövandet över barnet då barnets bästa inte beaktas fullt ut. Detta kroppsliga ingrepp kan leda till vanvård av barnet i fråga och att barnet riskerar att bli sjukt på grund av ingreppet och att barnet då inte får den vård barnet behöver. Vad gäller de kroppsliga ingrepp som ligger till grund för denna uppsats anses alla ingrepp vara av sådan art att fysisk misshandel kan anses föreligga, även om samtycke till ingreppet lämnats av barn, vårdnadshavare eller sociala myndigheter. När sociala myndigheter från början agerar sker det på frivillig basis, genom SoL, och samtycke från vårdnadshavaren krävs. Vård skall utformas i samråd med den vårdsökande och vårdnadshavaren. I de fall detta inte är möjligt måste utsatta barn ändå få den hjälp de behöver, främst genom ett tvångsomhändertagande genom LVU. De sociala myndigheterna bör hålla ett extra vakande öga på barn som befinner sig i riskzonen för att utsättas för ett kroppsligt ingrepp. Med detta i åtanke är det viktigt att ständigt förnya och utbilda personal inom ämnen som, i viss mån, kan anses kontroversiella och inte alltid utgöra ''ramen'' för hur sociala myndigheter skall agera eller inom ramen för svensk rätt. Globalisering måste föda globalt tänkande! (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Jessica
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1562335
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562335,
  abstract     = {Vårdnadshavaren till ett barn har primärt omvårdanden om barnet och den som skall ge barnet den trygga uppväxt barnet behöver. Att vårdnadshavaren står som primärkälla anses gälla både i nationell och i internationell lagstiftning. Härutöver anses samhället ha ett ansvar för att sörja för att barn i kommunen får en så god uppväxt i samhället som möjligt. Detta ansvar kan även sträcka sig utöver vårdnadshavarutövandet där ett ingripande från sociala myndigheter kan frånta en vårdnadshavare sitt rättsliga vårdnadsansvar, allt i fråga om vad som är bäst för barnet. Ett sådant ingripande sker bland annat när en vårdnadshavares allvarliga brister i ansvar innebär att barnets goda vård försummas. Dessa offentliga ingripanden har som syfte att skapa goda levnadsvillkor för medborgarna i samhället men främst att tillse att barn skall få en så bra uppväxt som möjligt. Barn har enligt barnkonventionen en rätt att inte utsättas för onödig smärta eller lidande, även om vårdnadshavarna gett sitt samtycke eller ej. Barnet skall skyddas mot övergrepp och misshandel enligt principen om barnets bästa. Varje barn har rätt att behandlas med respekt och aktning för sin person. Så stadgar barnkonventionen som numer anses ingå i svensk lag. Genom denna konvention skall rituella sedvänjor som skadar barnet avverkas i samhället, barnet skall i sig inte utsättas för misshandel eller vanvård och myndigheter skall genom lagstiftning, utbildning och administrativt arbete frammana en samhällelig norm där alla kommuner agerar likadant. Genom att utreda möjligheter till omhändertagande av ett barn som far illa på grund av en brist i vårdnadshavarutövandet eller en misshandel, då risk för ett kroppsligt ingrepp föreligger eller redan har förekommit, belyses de sociala myndigheternas ansvar i samhället. Det finns flera ingrepp som i vissa fall kan anses som skadliga och som ses som en kränkning mot barns personrättigheter, även om de inte ingår i en rituell sedvänja exempelvis inom ett trossamfund, så som manlig omskärelse eller kvinnlig könsstympning. Med rituell sedvänja menas här ett ingrepp som ingår i kulturen och något som alla barn i den kulturen genomgår. I detta arbete behandlas även transplantation (främst för att rädda ett syskon eller barnet självt), abort och estetisk intimkirurgi. Även om inte alla dessa ingrepp kan klassas som rituella sedvänjor kan de i vart fall vara skadliga mot barnet och en brist i vårdnadshavarens ansvar över barnets vård kan anses föreligga. Vid alla typer av ingrepp finns risker. Genom att tillämpa den svenska lagregleringen i ljuset av barnkonventionen kan en utredning angående ett eventuellt omhändertagande enligt SoL eller LVU, främst genom att vårdnadshavaren inte samtycker till vård eller att ingreppen anses som misshandel eller att det föreligger brister i vårdnadshavarutövandet, brister i omsorgen, som utgör en påtaglig risk för barnets hälsa och utveckling när en vårdnadshavare utsätter ett ofött, nyfött eller äldre barn för sådana ingrepp stadgade ovan, föras. Att utsätta ett barn för ett kroppsligt ingrepp kan anses vara en sådan brist i vårdnadshavarutövandet över barnet då barnets bästa inte beaktas fullt ut. Detta kroppsliga ingrepp kan leda till vanvård av barnet i fråga och att barnet riskerar att bli sjukt på grund av ingreppet och att barnet då inte får den vård barnet behöver. Vad gäller de kroppsliga ingrepp som ligger till grund för denna uppsats anses alla ingrepp vara av sådan art att fysisk misshandel kan anses föreligga, även om samtycke till ingreppet lämnats av barn, vårdnadshavare eller sociala myndigheter. När sociala myndigheter från början agerar sker det på frivillig basis, genom SoL, och samtycke från vårdnadshavaren krävs. Vård skall utformas i samråd med den vårdsökande och vårdnadshavaren. I de fall detta inte är möjligt måste utsatta barn ändå få den hjälp de behöver, främst genom ett tvångsomhändertagande genom LVU. De sociala myndigheterna bör hålla ett extra vakande öga på barn som befinner sig i riskzonen för att utsättas för ett kroppsligt ingrepp. Med detta i åtanke är det viktigt att ständigt förnya och utbilda personal inom ämnen som, i viss mån, kan anses kontroversiella och inte alltid utgöra ''ramen'' för hur sociala myndigheter skall agera eller inom ramen för svensk rätt. Globalisering måste föda globalt tänkande!},
  author       = {Svensson, Jessica},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sociala myndigheters ansvar vid kroppsliga ingrepp på barn},
  year         = {2009},
}