Det skatterättsliga arbetstagarbegreppet - särskilt om styrelseledamots och VD:s ställning
(2000)Department of Law
- Abstract
- Det skatterättsliga arbetstagarbegreppet bygger i stor utsträckning på det arbetsrättsliga arbetstagarbegreppet. Den gränsdragning som görs beträffande arbetstagare respektive uppdragstagare i arbetsrätten är dock inte tillräcklig i skatterätten. Detta beror på att inkomster från verksamhet som i arbetsrättslig mening är att hänföra till uppdragsverksamhet, i skatterätten kan utgöra såväl inkomst av näringsverksamhet som inkomst av tjänst. Beträffande gränsdragningen mellan näringsverksamhet och tjänst, vilken således är av betydelse för det skatterättsliga arbetstagarbegreppet, kan man ta hjälp av självständighetsrekvisitet i 13:1 IL. Vägledning beträffande vad som skall anses vara självständigt bedriven verksamhet finner vi i... (More)
- Det skatterättsliga arbetstagarbegreppet bygger i stor utsträckning på det arbetsrättsliga arbetstagarbegreppet. Den gränsdragning som görs beträffande arbetstagare respektive uppdragstagare i arbetsrätten är dock inte tillräcklig i skatterätten. Detta beror på att inkomster från verksamhet som i arbetsrättslig mening är att hänföra till uppdragsverksamhet, i skatterätten kan utgöra såväl inkomst av näringsverksamhet som inkomst av tjänst. Beträffande gränsdragningen mellan näringsverksamhet och tjänst, vilken således är av betydelse för det skatterättsliga arbetstagarbegreppet, kan man ta hjälp av självständighetsrekvisitet i 13:1 IL. Vägledning beträffande vad som skall anses vara självständigt bedriven verksamhet finner vi i rättspraxis. Dessa rättsfall kan schematiskt indelas i två olika grupper&semic fall som behandlar gränsdragningsproblematik då näringsverksamhet bedrivits på annat sätt än i aktiebolag, och fall som behandlar gränsdragningsproblematik då näringsverksamhet bedrivits i aktiebolagsform. I det förstnämnda fallet har det i rättspraxis handlat om att utröna hur självständig arbetstagaren är i förhållande till beställaren, varvid helhetsbedömningar har gjorts av domstolarna, och faktorer som antalet uppdragsgivare, och skyldigheten att personligen utföra arbetet har visat sig vara viktiga. I de fall där det handlat om att avgöra om inkomst är att hänföra till aktieägaren eller till dennes bolag, har emellertid mer komplicerade förhållanden varit för handen, och behandlingen av självständighetsrekvisitet har inte varit i centrum i samma utsträckning. I stället har man i dessa fall utgått ifrån om bolagiseringen kan godkännas eller inte. Som huvudregel i dessa fall har RR tillämpat principen om att verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga arbetsinsatser får bedrivas i aktiebolagsform. I uppsatsen har det skatterättsliga arbetstagarbegreppet beträffande VD och styrelseledamot presenterats genom två centrala rättsfall&semic RÅ 1993 ref. 55 och RÅ 1993 ref. 104. Båda fallen tar upp problemet med att låta ett konsultbolag inkassera ersättning, från ett uppdragsgivande bolag, på grund av att man låtit konsultbolagets enda aktieägare arbeta som VD eller styrelseledamot i uppdragsgivarbolaget. Av fallen följer att RR:s huvudprincip beträffande VD innebär att denne normalt får anses vara anställd av det uppdragsgivande bolaget, på grund av den speciella karaktär befattningen som VD kännetecknas av, mot bakgrund av reglerna i ABL. Av RR:s huvudprincip beträffande styrelseledamot följer att uppdraget, mot bakgrund av bestämmelserna i ABL, är av personlig natur och därför hänförligt till inkomst av tjänst. Följaktligen tillämpar RR beträffande VD och styrelseledamot ett undantag från principen om att verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga arbetsinsatser får bedrivas i aktiebolagsform. I uppsatsen har jag diskuterat gällande rätt beträffande VD och styrelseledamot utifrån olika aspekter. Bland annat har jag undersökt i vad mån ABL hindrar en beskattning av aktiebolaget i en konstruktion som den i RÅ 1993 ref. 55 och RÅ 1993 ref. 104 förevarande. Diskussion har vidare förts om i vad mån RR utfört helhetsbedömningar. Även skatterättens bundenhet till civilrätten har diskuterats, och om RR:s lösningar ur skatterättslig synvinkel kan anses vara acceptabla. Av den diskussion jag fört följer att jag i viss mån ställer mig skeptisk till den av RR skapade gällande rätten. För att RR skall kunna tillämpa undantaget på det sätt som görs idag, erfordras nämligen enligt min mening en ändring av ABL. En annan lösning är dock att RR i den dömande verksamheten tillämpar en klassisk helhetsbedömning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562341
- author
- Svensson, Josefine
- supervisor
- organization
- year
- 2000
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Skatterätt
- language
- Swedish
- id
- 1562341
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562341,
abstract = {{Det skatterättsliga arbetstagarbegreppet bygger i stor utsträckning på det arbetsrättsliga arbetstagarbegreppet. Den gränsdragning som görs beträffande arbetstagare respektive uppdragstagare i arbetsrätten är dock inte tillräcklig i skatterätten. Detta beror på att inkomster från verksamhet som i arbetsrättslig mening är att hänföra till uppdragsverksamhet, i skatterätten kan utgöra såväl inkomst av näringsverksamhet som inkomst av tjänst. Beträffande gränsdragningen mellan näringsverksamhet och tjänst, vilken således är av betydelse för det skatterättsliga arbetstagarbegreppet, kan man ta hjälp av självständighetsrekvisitet i 13:1 IL. Vägledning beträffande vad som skall anses vara självständigt bedriven verksamhet finner vi i rättspraxis. Dessa rättsfall kan schematiskt indelas i två olika grupper&semic fall som behandlar gränsdragningsproblematik då näringsverksamhet bedrivits på annat sätt än i aktiebolag, och fall som behandlar gränsdragningsproblematik då näringsverksamhet bedrivits i aktiebolagsform. I det förstnämnda fallet har det i rättspraxis handlat om att utröna hur självständig arbetstagaren är i förhållande till beställaren, varvid helhetsbedömningar har gjorts av domstolarna, och faktorer som antalet uppdragsgivare, och skyldigheten att personligen utföra arbetet har visat sig vara viktiga. I de fall där det handlat om att avgöra om inkomst är att hänföra till aktieägaren eller till dennes bolag, har emellertid mer komplicerade förhållanden varit för handen, och behandlingen av självständighetsrekvisitet har inte varit i centrum i samma utsträckning. I stället har man i dessa fall utgått ifrån om bolagiseringen kan godkännas eller inte. Som huvudregel i dessa fall har RR tillämpat principen om att verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga arbetsinsatser får bedrivas i aktiebolagsform. I uppsatsen har det skatterättsliga arbetstagarbegreppet beträffande VD och styrelseledamot presenterats genom två centrala rättsfall&semic RÅ 1993 ref. 55 och RÅ 1993 ref. 104. Båda fallen tar upp problemet med att låta ett konsultbolag inkassera ersättning, från ett uppdragsgivande bolag, på grund av att man låtit konsultbolagets enda aktieägare arbeta som VD eller styrelseledamot i uppdragsgivarbolaget. Av fallen följer att RR:s huvudprincip beträffande VD innebär att denne normalt får anses vara anställd av det uppdragsgivande bolaget, på grund av den speciella karaktär befattningen som VD kännetecknas av, mot bakgrund av reglerna i ABL. Av RR:s huvudprincip beträffande styrelseledamot följer att uppdraget, mot bakgrund av bestämmelserna i ABL, är av personlig natur och därför hänförligt till inkomst av tjänst. Följaktligen tillämpar RR beträffande VD och styrelseledamot ett undantag från principen om att verksamhet som i allt väsentligt bygger på personliga arbetsinsatser får bedrivas i aktiebolagsform. I uppsatsen har jag diskuterat gällande rätt beträffande VD och styrelseledamot utifrån olika aspekter. Bland annat har jag undersökt i vad mån ABL hindrar en beskattning av aktiebolaget i en konstruktion som den i RÅ 1993 ref. 55 och RÅ 1993 ref. 104 förevarande. Diskussion har vidare förts om i vad mån RR utfört helhetsbedömningar. Även skatterättens bundenhet till civilrätten har diskuterats, och om RR:s lösningar ur skatterättslig synvinkel kan anses vara acceptabla. Av den diskussion jag fört följer att jag i viss mån ställer mig skeptisk till den av RR skapade gällande rätten. För att RR skall kunna tillämpa undantaget på det sätt som görs idag, erfordras nämligen enligt min mening en ändring av ABL. En annan lösning är dock att RR i den dömande verksamheten tillämpar en klassisk helhetsbedömning.}},
author = {{Svensson, Josefine}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Det skatterättsliga arbetstagarbegreppet - särskilt om styrelseledamots och VD:s ställning}},
year = {{2000}},
}