Advanced

Hellre fälla än fria? - en granskning av domstolarnas hantering av den s.k. Lindome-problematiken

Svensson, Kajsa (2010)
Department of Law
Abstract
I den här uppsatsen har jag granskat domstolarnas hantering av den s.k. Lindome-problematiken. Detta är, närmare bestämt, det problem som uppstår då två personer, som kan bindas till en brottsplats, skyller på varandra och båda två därför måste frias trots att domstolen vet att det är en av dessa två som begått brottet. De fall som granskas handlar samtliga om mord eller dråp. För att förstå vad det är domstolarna skall beakta i sin bedömning måste man först och främst veta vad det gällande beviskravet är i Sverige. Beviskravet är det som lägger ribban för när domstolarna ska fria eller fälla. Ett åtal måste vara ställt bortom rimligt tvivel för att den tilltalade ska kunna dömas till ansvar. Detta ansvar åvilar helt och hållet åklagaren... (More)
I den här uppsatsen har jag granskat domstolarnas hantering av den s.k. Lindome-problematiken. Detta är, närmare bestämt, det problem som uppstår då två personer, som kan bindas till en brottsplats, skyller på varandra och båda två därför måste frias trots att domstolen vet att det är en av dessa två som begått brottet. De fall som granskas handlar samtliga om mord eller dråp. För att förstå vad det är domstolarna skall beakta i sin bedömning måste man först och främst veta vad det gällande beviskravet är i Sverige. Beviskravet är det som lägger ribban för när domstolarna ska fria eller fälla. Ett åtal måste vara ställt bortom rimligt tvivel för att den tilltalade ska kunna dömas till ansvar. Detta ansvar åvilar helt och hållet åklagaren som har bevisbördan när det gäller samtliga delar av gärningsbeskrivningen. Till sin hjälp kan både försvarare och domstolen ställa upp s.k. alternativa hypoteser. Finns det ett rimligt alternativ till åklagarens gärningspåstående måste således den tilltalade frikännas. Det är upp till både domstolen och försvararen att hitta sådana alternativa förklaringar. Extra klurigt kan det dock bli i situationer som denna uppsats har fokus på. Alternativa hypoteser som leder till att den ena helt ska frias torde således leda till att den andra fälls. Men även i dessa fall måste det vara berättigat att ställa upp alternativa hypoteser. I RB stadgas också den fria bevisvärderingen. Detta innebär att det står domstolarna fritt att värdera bevisningen som lagts fram i målet. Något som domstolarna i större utsträckning kan använda sig av är värdering av de tilltalades utsagor. Viktigt är också att den tilltalade alltid ska betraktas som oskyldig tills dess att åklagaren kan visa att det inte finns något rimligt tvivel till att denne är skyldig. Detta är en del av den s.k. rättssäkerheten. Rättssäkerheten är det som skyddar medborgare mot övergrepp från staten. Den garanterar att ingen får dömas utan stöd i lag och att ingen får dömas utan full bevisning. Många förväxlar dock rättssäkerheten med rättstryggheten. Det sistnämnda är det som skyddar medborgare från övergrepp från övriga medborgare och som har att värna om att den som begått ett brott även ska stå till svars för detta. För denna uppsats är dock rättssäkerheten det relevanta. Det är den som ligger bakom det höga beviskravet och det är p.g.a. denna princip domstolarna hellre ska fria än fälla. Även i fall där man tror sig veta vem den skyldige är, men inte helt kan visa detta. De fall som granskas är fall där de tilltalade friats i brist på bevis, trots att det sannolikt står klart att det är någon av dem som begått brottet. Genomgående, för samtliga fall, är bristen på teknisk bevisning och vittnen. Det enda som kan läggas till grund för händelseförloppet är de tilltalades egna berättelser, som inte stämmer överens med övriga iakttagelser. Detta innebär att tillgång till teknisk bevisning eller iakttagelser av vittnen vid själva brottet troligtvis hade kunnat leda till fällande domar. De lösningar som kan, och har, diskuterats är ett sänkt beviskrav, ett utvidgat medhjälpsansvar och dömande i s.k. medgärningsmannaskap. Dessa lösningar stöter dock på svårigheter av olika slag. Ett beviskrav kan direkt avfärdas såsom stridande mot rättssäkerheten. Men även de andra två kan i viss mån också strida mot rättssäkerheten eftersom de ibland förutsätter ett sänkt beviskrav för att fungera. Problemet vid fall som i Lindome innebär att det inte finns några bevis mot de inblandade! Trots detta måste dessa lösningar diskuteras. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Kajsa
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1562344
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562344,
  abstract     = {I den här uppsatsen har jag granskat domstolarnas hantering av den s.k. Lindome-problematiken. Detta är, närmare bestämt, det problem som uppstår då två personer, som kan bindas till en brottsplats, skyller på varandra och båda två därför måste frias trots att domstolen vet att det är en av dessa två som begått brottet. De fall som granskas handlar samtliga om mord eller dråp. För att förstå vad det är domstolarna skall beakta i sin bedömning måste man först och främst veta vad det gällande beviskravet är i Sverige. Beviskravet är det som lägger ribban för när domstolarna ska fria eller fälla. Ett åtal måste vara ställt bortom rimligt tvivel för att den tilltalade ska kunna dömas till ansvar. Detta ansvar åvilar helt och hållet åklagaren som har bevisbördan när det gäller samtliga delar av gärningsbeskrivningen. Till sin hjälp kan både försvarare och domstolen ställa upp s.k. alternativa hypoteser. Finns det ett rimligt alternativ till åklagarens gärningspåstående måste således den tilltalade frikännas. Det är upp till både domstolen och försvararen att hitta sådana alternativa förklaringar. Extra klurigt kan det dock bli i situationer som denna uppsats har fokus på. Alternativa hypoteser som leder till att den ena helt ska frias torde således leda till att den andra fälls. Men även i dessa fall måste det vara berättigat att ställa upp alternativa hypoteser. I RB stadgas också den fria bevisvärderingen. Detta innebär att det står domstolarna fritt att värdera bevisningen som lagts fram i målet. Något som domstolarna i större utsträckning kan använda sig av är värdering av de tilltalades utsagor. Viktigt är också att den tilltalade alltid ska betraktas som oskyldig tills dess att åklagaren kan visa att det inte finns något rimligt tvivel till att denne är skyldig. Detta är en del av den s.k. rättssäkerheten. Rättssäkerheten är det som skyddar medborgare mot övergrepp från staten. Den garanterar att ingen får dömas utan stöd i lag och att ingen får dömas utan full bevisning. Många förväxlar dock rättssäkerheten med rättstryggheten. Det sistnämnda är det som skyddar medborgare från övergrepp från övriga medborgare och som har att värna om att den som begått ett brott även ska stå till svars för detta. För denna uppsats är dock rättssäkerheten det relevanta. Det är den som ligger bakom det höga beviskravet och det är p.g.a. denna princip domstolarna hellre ska fria än fälla. Även i fall där man tror sig veta vem den skyldige är, men inte helt kan visa detta. De fall som granskas är fall där de tilltalade friats i brist på bevis, trots att det sannolikt står klart att det är någon av dem som begått brottet. Genomgående, för samtliga fall, är bristen på teknisk bevisning och vittnen. Det enda som kan läggas till grund för händelseförloppet är de tilltalades egna berättelser, som inte stämmer överens med övriga iakttagelser. Detta innebär att tillgång till teknisk bevisning eller iakttagelser av vittnen vid själva brottet troligtvis hade kunnat leda till fällande domar. De lösningar som kan, och har, diskuterats är ett sänkt beviskrav, ett utvidgat medhjälpsansvar och dömande i s.k. medgärningsmannaskap. Dessa lösningar stöter dock på svårigheter av olika slag. Ett beviskrav kan direkt avfärdas såsom stridande mot rättssäkerheten. Men även de andra två kan i viss mån också strida mot rättssäkerheten eftersom de ibland förutsätter ett sänkt beviskrav för att fungera. Problemet vid fall som i Lindome innebär att det inte finns några bevis mot de inblandade! Trots detta måste dessa lösningar diskuteras.},
  author       = {Svensson, Kajsa},
  keyword      = {Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Hellre fälla än fria? - en granskning av domstolarnas hantering av den s.k. Lindome-problematiken},
  year         = {2010},
}