Straffvärdet som grund för påföljdsbestämningen
(2004)Department of Law
- Abstract
- Dagens påföljdsbestämning har sin grund i en ideologisk debatt som startade under senare delen av 1970-talet som en reaktion på de individualpreventiva tankegångar som till dess satt sin prägel på påföljdsbestämningen. Den mest avgörande betydelse som 1989 års reform fick var att allmän- och/eller individualpreventiva hänsyn inte längre skulle beaktas vid bestämningen av påföljd i det enskilda fallet. Istället upphöjdes proportionaliteten mellan brottets allvarlighet och straffet som norm. Sett ur ett historiskt perspektiv måste reformen betraktas som utomordentligt betydelsefull. Framställningen behandlar det inledande momentet i påföljdsbestämningen, fastställandet av straffvärdet. Straffvärdet, som skall motsvara brottets svårhet,... (More)
- Dagens påföljdsbestämning har sin grund i en ideologisk debatt som startade under senare delen av 1970-talet som en reaktion på de individualpreventiva tankegångar som till dess satt sin prägel på påföljdsbestämningen. Den mest avgörande betydelse som 1989 års reform fick var att allmän- och/eller individualpreventiva hänsyn inte längre skulle beaktas vid bestämningen av påföljd i det enskilda fallet. Istället upphöjdes proportionaliteten mellan brottets allvarlighet och straffet som norm. Sett ur ett historiskt perspektiv måste reformen betraktas som utomordentligt betydelsefull. Framställningen behandlar det inledande momentet i påföljdsbestämningen, fastställandet av straffvärdet. Straffvärdet, som skall motsvara brottets svårhet, innehåller faktorer hänförliga till skada och gärningsmannens skuld. Min ambition har varit att undersöka hur skada och skuld relaterar till varandra och dessutom exemplifiera genom att presentera straffvärdesbedömningen vid två typer av brott, grovt narkotikabrott och grov misshandel. Inom doktrinen har utarbetats olika teorier om hur skadan respektive skulden kan mätas, i huvudsak har skadan betonats särskilt med hänvisning till att straffrätten primärt syftar till att förhindra skadeverkningar i samhället. Likaså har i domstolspraxis traditionellt omständigheter av objektiv karaktär tillmätts avgörande betydelse. I förarbeten som berör nämnda två brott har dock uttryckts en vilja att framhäva betydelsen av subjektiva omständigheter hänförliga till gärningsmannens skuld. Senare rättsfall från HD indikerar att lagstiftarens vilja till viss del tillgodosetts. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562377
- author
- Svensson, Ola
- supervisor
- organization
- year
- 2004
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562377
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562377,
abstract = {{Dagens påföljdsbestämning har sin grund i en ideologisk debatt som startade under senare delen av 1970-talet som en reaktion på de individualpreventiva tankegångar som till dess satt sin prägel på påföljdsbestämningen. Den mest avgörande betydelse som 1989 års reform fick var att allmän- och/eller individualpreventiva hänsyn inte längre skulle beaktas vid bestämningen av påföljd i det enskilda fallet. Istället upphöjdes proportionaliteten mellan brottets allvarlighet och straffet som norm. Sett ur ett historiskt perspektiv måste reformen betraktas som utomordentligt betydelsefull. Framställningen behandlar det inledande momentet i påföljdsbestämningen, fastställandet av straffvärdet. Straffvärdet, som skall motsvara brottets svårhet, innehåller faktorer hänförliga till skada och gärningsmannens skuld. Min ambition har varit att undersöka hur skada och skuld relaterar till varandra och dessutom exemplifiera genom att presentera straffvärdesbedömningen vid två typer av brott, grovt narkotikabrott och grov misshandel. Inom doktrinen har utarbetats olika teorier om hur skadan respektive skulden kan mätas, i huvudsak har skadan betonats särskilt med hänvisning till att straffrätten primärt syftar till att förhindra skadeverkningar i samhället. Likaså har i domstolspraxis traditionellt omständigheter av objektiv karaktär tillmätts avgörande betydelse. I förarbeten som berör nämnda två brott har dock uttryckts en vilja att framhäva betydelsen av subjektiva omständigheter hänförliga till gärningsmannens skuld. Senare rättsfall från HD indikerar att lagstiftarens vilja till viss del tillgodosetts.}},
author = {{Svensson, Ola}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Straffvärdet som grund för påföljdsbestämningen}},
year = {{2004}},
}