Advanced

Det perfekta offret - ett rättssociologiskt perspektiv på legitimitetskrisen i rättsordningen beträffande sexualbrott

Svensson, Therese (2004)
Department of Law
Abstract
De senaste årens sexualbrottsdebatt i Sverige har bland annat handlat om gränsdragningen mellan sexuellt utnyttjande och våldtäkt, om rättsväsendets behandling av brottsoffer, om domstolarnas friande domar mot misstänkta gärningsmän och om en annan utformning av sexualbrottslagstiftningen kan innebära en minskad rättssäkerhet för den tilltalade. Det har riktats stark kritik från samhällets sida mot nuvarande sexualbrottslagstiftning samt mot domstolarnas rättstillämpning. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till ny sexualbrottslagstiftning som från politikerhåll anses kunna bidra till en förändrad syn på sexualbrott. Den här uppsatsen visar dock att de problem som rättsordningen står inför idag ligger på ett mer strukturellt... (More)
De senaste årens sexualbrottsdebatt i Sverige har bland annat handlat om gränsdragningen mellan sexuellt utnyttjande och våldtäkt, om rättsväsendets behandling av brottsoffer, om domstolarnas friande domar mot misstänkta gärningsmän och om en annan utformning av sexualbrottslagstiftningen kan innebära en minskad rättssäkerhet för den tilltalade. Det har riktats stark kritik från samhällets sida mot nuvarande sexualbrottslagstiftning samt mot domstolarnas rättstillämpning. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till ny sexualbrottslagstiftning som från politikerhåll anses kunna bidra till en förändrad syn på sexualbrott. Den här uppsatsen visar dock att de problem som rättsordningen står inför idag ligger på ett mer strukturellt plan. Syftet är att, utifrån ett brottsofferperspektiv, förklara den legitimitetskris som rättsordningen befinner sig i beträffande sexualbrott. För att sätta in rättsordningen i en samhällelig kontext har jag främst använt mig av en rättssociologisk vetenskapssyn med utgångspunkt i tre samhällsvetenskapliga teorier. Dessa beskriver rättsordningen ur ett systemperspektiv, ett rättsligt aktörsperspektiv och ett normperspektiv. Analysen av debatter, studier och rättslig praxis rörande sexualbrott indikerar bland annat att det rättsliga systemet producerar en juridisk konstruktion av verkligheten genom att lyfta händelser ur sitt sammanhang. Detta medför att kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp i många fall inte får upprättelse inom ramarna för den rättsliga processen. De rättsliga aktörerna påverkas dessutom av andra normer än gällande rätt i de rättsliga besluten, vilket bidrar till att inte alla kvinnor behandlas enligt principen om allas likhet inför lagen. Slutligen visar den historiska återblicken över den svenska sexualbrottslagstiftningens utveckling, från 1970-talet fram till dagens lagstiftning, att rättsregler och rättstillämpning måste överensstämma med de normer som finns i samhället. Idag föreligger det dock en diskrepans mellan dessa, vilket är anledningen till att det uppstått kritik mot rättsordningen ifrån samhällets sida. Av studier framgår det vidare att lagstiftning endast uppnår sin åsyftade effekt om den verkar i samma riktning som politiska och sociala förändringar. Det förslag till ny sexualbrottslagstiftning som regeringen har lagt fram kan alltså endast kortsiktigt lösa de problem som rättsordningen har att brottas med. Lagstiftning kan vara en del av en förändringsprocess men det är inte tillräckligt. Det krävs snarare en attitydförändring i hela samhället beträffande synen på kvinnan och hennes sexuella integritet för att hon ska åtnjuta rättstrygghet, inte bara inom det rättsliga systemet utan också ute i samhället. Det måste således finnas en balans mellan grundläggande intressen som rättstrygghet och rättssäkerhet, för att rättsordningen ska anses legitim i medborgarnas ögon. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Svensson, Therese
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1562400
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562400,
  abstract     = {De senaste årens sexualbrottsdebatt i Sverige har bland annat handlat om gränsdragningen mellan sexuellt utnyttjande och våldtäkt, om rättsväsendets behandling av brottsoffer, om domstolarnas friande domar mot misstänkta gärningsmän och om en annan utformning av sexualbrottslagstiftningen kan innebära en minskad rättssäkerhet för den tilltalade. Det har riktats stark kritik från samhällets sida mot nuvarande sexualbrottslagstiftning samt mot domstolarnas rättstillämpning. Regeringen har därför arbetat fram ett förslag till ny sexualbrottslagstiftning som från politikerhåll anses kunna bidra till en förändrad syn på sexualbrott. Den här uppsatsen visar dock att de problem som rättsordningen står inför idag ligger på ett mer strukturellt plan. Syftet är att, utifrån ett brottsofferperspektiv, förklara den legitimitetskris som rättsordningen befinner sig i beträffande sexualbrott. För att sätta in rättsordningen i en samhällelig kontext har jag främst använt mig av en rättssociologisk vetenskapssyn med utgångspunkt i tre samhällsvetenskapliga teorier. Dessa beskriver rättsordningen ur ett systemperspektiv, ett rättsligt aktörsperspektiv och ett normperspektiv. Analysen av debatter, studier och rättslig praxis rörande sexualbrott indikerar bland annat att det rättsliga systemet producerar en juridisk konstruktion av verkligheten genom att lyfta händelser ur sitt sammanhang. Detta medför att kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp i många fall inte får upprättelse inom ramarna för den rättsliga processen. De rättsliga aktörerna påverkas dessutom av andra normer än gällande rätt i de rättsliga besluten, vilket bidrar till att inte alla kvinnor behandlas enligt principen om allas likhet inför lagen. Slutligen visar den historiska återblicken över den svenska sexualbrottslagstiftningens utveckling, från 1970-talet fram till dagens lagstiftning, att rättsregler och rättstillämpning måste överensstämma med de normer som finns i samhället. Idag föreligger det dock en diskrepans mellan dessa, vilket är anledningen till att det uppstått kritik mot rättsordningen ifrån samhällets sida. Av studier framgår det vidare att lagstiftning endast uppnår sin åsyftade effekt om den verkar i samma riktning som politiska och sociala förändringar. Det förslag till ny sexualbrottslagstiftning som regeringen har lagt fram kan alltså endast kortsiktigt lösa de problem som rättsordningen har att brottas med. Lagstiftning kan vara en del av en förändringsprocess men det är inte tillräckligt. Det krävs snarare en attitydförändring i hela samhället beträffande synen på kvinnan och hennes sexuella integritet för att hon ska åtnjuta rättstrygghet, inte bara inom det rättsliga systemet utan också ute i samhället. Det måste således finnas en balans mellan grundläggande intressen som rättstrygghet och rättssäkerhet, för att rättsordningen ska anses legitim i medborgarnas ögon.},
  author       = {Svensson, Therese},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Det perfekta offret - ett rättssociologiskt perspektiv på legitimitetskrisen i rättsordningen beträffande sexualbrott},
  year         = {2004},
}