Advanced

Samtyckets betydelse i dagens våldtäktslagstiftning

Söderling, Cecilia (2010)
Department of Law
Abstract
Detta arbete behandlar frågan om vilken betydelse samtycke har i dagens våldtäktslagstiftning. För att försöka besvara frågan, eller åtminstone belysa problematiken, har jag utgått från vissa förutsättningar i form av lagstiftning, både svensk såväl som engelsk, praxis och en dom från Europa-domstolen. Olika åsikter inom doktrinen presenteras fortlöpande i texten. I den svenska lagstiftningen ställer man upp ett krav på att det ska ha förekommit tvång för att straffansvar ska vara aktuellt. Även om detta ska vara det gränsdragande rekvisitet så behandlas ofta frågan om offret samtyckte eller inte som en del av prövningen om kravet är uppfyllt. Inte minst när den tilltalade invänder att målsäganden samtyckte kommer prövningen ofta att... (More)
Detta arbete behandlar frågan om vilken betydelse samtycke har i dagens våldtäktslagstiftning. För att försöka besvara frågan, eller åtminstone belysa problematiken, har jag utgått från vissa förutsättningar i form av lagstiftning, både svensk såväl som engelsk, praxis och en dom från Europa-domstolen. Olika åsikter inom doktrinen presenteras fortlöpande i texten. I den svenska lagstiftningen ställer man upp ett krav på att det ska ha förekommit tvång för att straffansvar ska vara aktuellt. Även om detta ska vara det gränsdragande rekvisitet så behandlas ofta frågan om offret samtyckte eller inte som en del av prövningen om kravet är uppfyllt. Inte minst när den tilltalade invänder att målsäganden samtyckte kommer prövningen ofta att riktas in på offret och dennes beteende och handlande innan övergreppet. Här blir frågan om offret fysiskt gjorde motstånd eller på något annat sätt protesterade ofta avgörande för bedömningen om det förekom ett eventuellt samtycke, trots att man i förarbetena säger att offrets motstånd inte ska ha någon betydelse. I förarbetena är man av den åsikten att samtycke ingår som en del av prövningen i våldtäktsmål. I svensk lagstiftning finns en regel angående en form av allmänt samtycke, vilket kan ''förvandla'' en otillåten gärning till en tillåten, förutsatt att målsäganden faktiskt samtyckte till gärningen. Denna regel är dock inte aktuell vad gäller alla brottstyper, och p.g.a. hur våldtäktsbrottet är konstruerat har regeln liten betydelse vad gäller detta brott. Den kan emellertid vara aktuell för att tolka bestämmelsen och i praxis har det förekommit fall där man har använt sig av den. Det är genom praxis som man kan dra flest slutsatser angående betydelsen av samtycke. Man kan tydligt se hur domstolarna ofta koncentrerar bedömningen utifrån denna fråga. Då EKMR är en del av svensk lagstiftning har vi en skyldighet att följa de domar som kommer från Europadomstolen. I den s.k. Bulgariendomen behandlades frågan om samtycke vad gäller våldtäktsbrottet, och domstolen slog fast att varje stat har en skyldighet att införa lagstiftning som bestraffar sexuella gärningar som sker utan offrets samtycke. Det finns flera olika åsikter angående vad domen egentligen innebär för svensk lagstiftning. Vid reformen av sexualbrottslagstiftningen år 2005 var regeringen dock av meningen att Sverige uppfyllde sina åtaganden, och att det därmed inte var aktuellt att införa en samtyckesbaserad bestämmelse. Domen behandlades emellertid inte särskilt ingående i propositionen. Regeringens åsikt har varit föremål för kritik, medan andra har delat regeringens syn. Genom att göra en jämförelse med den engelska lagstiftningen kan man lättare få en bild av vilken roll som samtycke spelar i svensk lagstiftning. Framförallt kan man även få en bild av huruvida den svenska regleringen egentligen skiljer särskilt mycket från en samtyckesbaserad. Även om skillnaderna är stora går det att se flera likheter. Det är svårt att exakt kunna peka på vilken betydelse samtycke har vad gäller våldtäktsbrottet. Det går dock att se vissa generella tendenser, speciellt utifrån praxis. Frågan om samtycke spelar en stor roll, både vid bedömningen av det objektiva rekvisitet såväl som gärningsmannens uppsåt. Lagstiftningen är dock föremål för en ny utredning, så frågan kommer återigen att diskuteras och det är möjligt att samtycke i framtiden kommer att spela en annan roll inom svensk lagstiftning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Söderling, Cecilia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Straffrätt
language
Swedish
id
1562456
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562456,
  abstract     = {Detta arbete behandlar frågan om vilken betydelse samtycke har i dagens våldtäktslagstiftning. För att försöka besvara frågan, eller åtminstone belysa problematiken, har jag utgått från vissa förutsättningar i form av lagstiftning, både svensk såväl som engelsk, praxis och en dom från Europa-domstolen. Olika åsikter inom doktrinen presenteras fortlöpande i texten. I den svenska lagstiftningen ställer man upp ett krav på att det ska ha förekommit tvång för att straffansvar ska vara aktuellt. Även om detta ska vara det gränsdragande rekvisitet så behandlas ofta frågan om offret samtyckte eller inte som en del av prövningen om kravet är uppfyllt. Inte minst när den tilltalade invänder att målsäganden samtyckte kommer prövningen ofta att riktas in på offret och dennes beteende och handlande innan övergreppet. Här blir frågan om offret fysiskt gjorde motstånd eller på något annat sätt protesterade ofta avgörande för bedömningen om det förekom ett eventuellt samtycke, trots att man i förarbetena säger att offrets motstånd inte ska ha någon betydelse. I förarbetena är man av den åsikten att samtycke ingår som en del av prövningen i våldtäktsmål. I svensk lagstiftning finns en regel angående en form av allmänt samtycke, vilket kan ''förvandla'' en otillåten gärning till en tillåten, förutsatt att målsäganden faktiskt samtyckte till gärningen. Denna regel är dock inte aktuell vad gäller alla brottstyper, och p.g.a. hur våldtäktsbrottet är konstruerat har regeln liten betydelse vad gäller detta brott. Den kan emellertid vara aktuell för att tolka bestämmelsen och i praxis har det förekommit fall där man har använt sig av den. Det är genom praxis som man kan dra flest slutsatser angående betydelsen av samtycke. Man kan tydligt se hur domstolarna ofta koncentrerar bedömningen utifrån denna fråga. Då EKMR är en del av svensk lagstiftning har vi en skyldighet att följa de domar som kommer från Europadomstolen. I den s.k. Bulgariendomen behandlades frågan om samtycke vad gäller våldtäktsbrottet, och domstolen slog fast att varje stat har en skyldighet att införa lagstiftning som bestraffar sexuella gärningar som sker utan offrets samtycke. Det finns flera olika åsikter angående vad domen egentligen innebär för svensk lagstiftning. Vid reformen av sexualbrottslagstiftningen år 2005 var regeringen dock av meningen att Sverige uppfyllde sina åtaganden, och att det därmed inte var aktuellt att införa en samtyckesbaserad bestämmelse. Domen behandlades emellertid inte särskilt ingående i propositionen. Regeringens åsikt har varit föremål för kritik, medan andra har delat regeringens syn. Genom att göra en jämförelse med den engelska lagstiftningen kan man lättare få en bild av vilken roll som samtycke spelar i svensk lagstiftning. Framförallt kan man även få en bild av huruvida den svenska regleringen egentligen skiljer särskilt mycket från en samtyckesbaserad. Även om skillnaderna är stora går det att se flera likheter. Det är svårt att exakt kunna peka på vilken betydelse samtycke har vad gäller våldtäktsbrottet. Det går dock att se vissa generella tendenser, speciellt utifrån praxis. Frågan om samtycke spelar en stor roll, både vid bedömningen av det objektiva rekvisitet såväl som gärningsmannens uppsåt. Lagstiftningen är dock föremål för en ny utredning, så frågan kommer återigen att diskuteras och det är möjligt att samtycke i framtiden kommer att spela en annan roll inom svensk lagstiftning.},
  author       = {Söderling, Cecilia},
  keyword      = {Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Samtyckets betydelse i dagens våldtäktslagstiftning},
  year         = {2010},
}