Subsidiaritetsprincipen -en studie kring kompetensfördelning och användandet av kompetens i relationen EU/medlemsstat
(2003)Department of Law
- Abstract
- I detta arbete ges en introduktion till kompetensfördelningsproblematiken. Begreppet exklusiv kommer härvid att ges mest utrymme. Vidare kommer subsidiaritetsprincipen att presenteras ingående. Både dess historiska och nuvarande, men även dess möjliga framtida tillämpning kommer att redovisas. Frågan om hur kompetenser skall fördelas, och hur fördelade kompetenser skall användas är, och har alltid varit, högintressant inom den europeiska integrationsprocessen. Att fastställa vem som innehar kompetens inom ett visst område, och huruvida denna kompetens är exklusiv eller möjligen delad mellan gemenskapen och medlemsländerna, är inte en enkel och lättlöst uppgift. I dagens fördrag finns ingen lista som klart allokerar kompetenserna. Förslag... (More)
- I detta arbete ges en introduktion till kompetensfördelningsproblematiken. Begreppet exklusiv kommer härvid att ges mest utrymme. Vidare kommer subsidiaritetsprincipen att presenteras ingående. Både dess historiska och nuvarande, men även dess möjliga framtida tillämpning kommer att redovisas. Frågan om hur kompetenser skall fördelas, och hur fördelade kompetenser skall användas är, och har alltid varit, högintressant inom den europeiska integrationsprocessen. Att fastställa vem som innehar kompetens inom ett visst område, och huruvida denna kompetens är exklusiv eller möjligen delad mellan gemenskapen och medlemsländerna, är inte en enkel och lättlöst uppgift. I dagens fördrag finns ingen lista som klart allokerar kompetenserna. Förslag på en sådan lista finns på agendan inför regeringskonferensen 2004, och har utarbetats inom ramen för Framtidskonventet. Huruvida förslaget kommer att antas av medlemsstaterna, återstår att se. I dagsläget får vi falla tillbaka på de olika åsikter som presenterats i doktrin samt i gemenskapsinstitutionernas och medlemsländernas yttrande och praxis. Vissa hävdar en omfattande EG-exklusiv kompetens, medan andra hävdar det motsatta. EG-domstolen har endast i ett fåtal fall tilldelat EG exklusiv kompetens, så rättsläget är i allt väsentligt fortfarande öppet. Anledningen, till varför fastslåendet av huruvida EG inom ett visst område innehar exklusiv kompetens eller inte är så intressant, är den att subsidiaritetsprincipen endast blir aktuell i de fall då kompetensen inte är exklusiv. Subsidiaritetsprincipen rör inte frågan om tilldelandet av kompetenser, utan endast användandet av dessa. Principen söker således lösa frågan om berättigat handlande. Till Amsterdamfördraget fogades ett protokoll, i vilket principens tillämpning preciserades ytterligare. EG-domstolen har även i ett fåtal fall givit sin syn på principens användning som ett instrument för prövning av gemenskapslagstiftnings lagenlighet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562465
- author
- Söderstjerna, Jonas
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt
- language
- Swedish
- id
- 1562465
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562465,
abstract = {{I detta arbete ges en introduktion till kompetensfördelningsproblematiken. Begreppet exklusiv kommer härvid att ges mest utrymme. Vidare kommer subsidiaritetsprincipen att presenteras ingående. Både dess historiska och nuvarande, men även dess möjliga framtida tillämpning kommer att redovisas. Frågan om hur kompetenser skall fördelas, och hur fördelade kompetenser skall användas är, och har alltid varit, högintressant inom den europeiska integrationsprocessen. Att fastställa vem som innehar kompetens inom ett visst område, och huruvida denna kompetens är exklusiv eller möjligen delad mellan gemenskapen och medlemsländerna, är inte en enkel och lättlöst uppgift. I dagens fördrag finns ingen lista som klart allokerar kompetenserna. Förslag på en sådan lista finns på agendan inför regeringskonferensen 2004, och har utarbetats inom ramen för Framtidskonventet. Huruvida förslaget kommer att antas av medlemsstaterna, återstår att se. I dagsläget får vi falla tillbaka på de olika åsikter som presenterats i doktrin samt i gemenskapsinstitutionernas och medlemsländernas yttrande och praxis. Vissa hävdar en omfattande EG-exklusiv kompetens, medan andra hävdar det motsatta. EG-domstolen har endast i ett fåtal fall tilldelat EG exklusiv kompetens, så rättsläget är i allt väsentligt fortfarande öppet. Anledningen, till varför fastslåendet av huruvida EG inom ett visst område innehar exklusiv kompetens eller inte är så intressant, är den att subsidiaritetsprincipen endast blir aktuell i de fall då kompetensen inte är exklusiv. Subsidiaritetsprincipen rör inte frågan om tilldelandet av kompetenser, utan endast användandet av dessa. Principen söker således lösa frågan om berättigat handlande. Till Amsterdamfördraget fogades ett protokoll, i vilket principens tillämpning preciserades ytterligare. EG-domstolen har även i ett fåtal fall givit sin syn på principens användning som ett instrument för prövning av gemenskapslagstiftnings lagenlighet.}},
author = {{Söderstjerna, Jonas}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Subsidiaritetsprincipen -en studie kring kompetensfördelning och användandet av kompetens i relationen EU/medlemsstat}},
year = {{2003}},
}