Renommésnyltning
(2003)Department of Law
- Abstract
- Varumärken har fått en allt större ekonomisk betydelse på marknaden. De är ofta företagets största tillgång och vikten av att ha ett fullgott skydd mot ''snyltning'' är väsentlig. Då marknadsföring och ett goodwilluppbyggande innebär stora ekonomiska uppoffringar, är det frestande att kringgå detta och istället välja att ''snylta'' på någon annans redan kända varumärke. Detta innebär ett otillbörligt utnyttjande av någon annans uppbyggda goodwill, s k renommésnyltning. Renommésnyltning har varit en relativt eftersatt otillbörlighetsgrund men framförallt praxis från Marknadsdomstolen visar på en ökad beredvillighet att betrakta renommésnyltning som en självständig otillbörlighetsgrund. Det är viktigt att beivra renommésnyltning då det i... (More)
- Varumärken har fått en allt större ekonomisk betydelse på marknaden. De är ofta företagets största tillgång och vikten av att ha ett fullgott skydd mot ''snyltning'' är väsentlig. Då marknadsföring och ett goodwilluppbyggande innebär stora ekonomiska uppoffringar, är det frestande att kringgå detta och istället välja att ''snylta'' på någon annans redan kända varumärke. Detta innebär ett otillbörligt utnyttjande av någon annans uppbyggda goodwill, s k renommésnyltning. Renommésnyltning har varit en relativt eftersatt otillbörlighetsgrund men framförallt praxis från Marknadsdomstolen visar på en ökad beredvillighet att betrakta renommésnyltning som en självständig otillbörlighetsgrund. Det är viktigt att beivra renommésnyltning då det i förlängningen annars kan leda till ett hot mot konkurrensen på marknaden. Om en stor och dominerande aktör på marknaden tillåts att ''snylta'' på någon annans varumärke utan att detta beivras, medför det i förlängningen att övriga aktörer på marknaden riskerar att konkurreras bort. Exempelvis domineras den svenska dagligvaruhandeln av tre stora aktörer (Ica, Coop och Axfood), vilka sammantaget kontrollerar 90 % av marknaden. Situationen medför att ett beroendeförhållande växer fram mellan leverantören och kunden. Vid ett ''snyltningsförfarande'' leder detta till att många näringsidkare väljer att inte gå vidare med talan till domstol, de vågar helt enkelt inte då det kan innebära en stor ekonomisk förlust att stöta sig med en kund. De utomrättsliga organ som finns, bl a Marknadsetiska Rådet och Detaljhandelns Varumärkesråd, fyller en viktig funktion med sina uttalanden i varumärkesrättsliga frågor. Tyvärr tycks inte deras uttalanden leda till att ''snyltningsförfarandet'' upphör. Idag finns inget uttryckligt lagstöd mot renommésnyltning, vilket jag till en början ansåg var ett problem för dess tillämplighet. Dock kan marknadsdomstolens rikliga praxis, på vad som anses vara renommésnyltning samt ökad beredvillighet till att beivra olika ''snyltningsförfaranden'', mycket väl uppfylla kravet på att ett fullgott skydd föreligger mot renommésnyltning. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562495
- author
- Tegnefjord, Ulrika
- supervisor
- organization
- year
- 2003
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Immaterialrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562495
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562495,
abstract = {{Varumärken har fått en allt större ekonomisk betydelse på marknaden. De är ofta företagets största tillgång och vikten av att ha ett fullgott skydd mot ''snyltning'' är väsentlig. Då marknadsföring och ett goodwilluppbyggande innebär stora ekonomiska uppoffringar, är det frestande att kringgå detta och istället välja att ''snylta'' på någon annans redan kända varumärke. Detta innebär ett otillbörligt utnyttjande av någon annans uppbyggda goodwill, s k renommésnyltning. Renommésnyltning har varit en relativt eftersatt otillbörlighetsgrund men framförallt praxis från Marknadsdomstolen visar på en ökad beredvillighet att betrakta renommésnyltning som en självständig otillbörlighetsgrund. Det är viktigt att beivra renommésnyltning då det i förlängningen annars kan leda till ett hot mot konkurrensen på marknaden. Om en stor och dominerande aktör på marknaden tillåts att ''snylta'' på någon annans varumärke utan att detta beivras, medför det i förlängningen att övriga aktörer på marknaden riskerar att konkurreras bort. Exempelvis domineras den svenska dagligvaruhandeln av tre stora aktörer (Ica, Coop och Axfood), vilka sammantaget kontrollerar 90 % av marknaden. Situationen medför att ett beroendeförhållande växer fram mellan leverantören och kunden. Vid ett ''snyltningsförfarande'' leder detta till att många näringsidkare väljer att inte gå vidare med talan till domstol, de vågar helt enkelt inte då det kan innebära en stor ekonomisk förlust att stöta sig med en kund. De utomrättsliga organ som finns, bl a Marknadsetiska Rådet och Detaljhandelns Varumärkesråd, fyller en viktig funktion med sina uttalanden i varumärkesrättsliga frågor. Tyvärr tycks inte deras uttalanden leda till att ''snyltningsförfarandet'' upphör. Idag finns inget uttryckligt lagstöd mot renommésnyltning, vilket jag till en början ansåg var ett problem för dess tillämplighet. Dock kan marknadsdomstolens rikliga praxis, på vad som anses vara renommésnyltning samt ökad beredvillighet till att beivra olika ''snyltningsförfaranden'', mycket väl uppfylla kravet på att ett fullgott skydd föreligger mot renommésnyltning.}},
author = {{Tegnefjord, Ulrika}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Renommésnyltning}},
year = {{2003}},
}