Advanced

Sound alike - kontroversiellt eller inte

Tencer, Alexander (2006)
Department of Law
Abstract
I dagens samhälle är reklamen en del av vardagen. Vi upplever den i alla mediekanaler vilket ibland kan vara underhållande men oftast rätt så enerverande. Metoderna är oändliga när det gäller att först få en viss målgrupp att uppmärksamma reklamen utan att byta kanal eller att vända blicken ifrån TV-rutan och sedan att bli intresserade av själva produkten. I nästan alla reklamproduktioner har musiken en framträdande roll vilket kan anses som självklart, eftersom musiken i de festa fall väcker känslor. I den audiovisuella reklamvärlden produceras oftast en speciell sorts musikverk som av olika anledningar är fördelaktig för producenten, nämligen sound alikes. Vid produktionen av sound alikes lånar producenten oftast ett par takter från ett... (More)
I dagens samhälle är reklamen en del av vardagen. Vi upplever den i alla mediekanaler vilket ibland kan vara underhållande men oftast rätt så enerverande. Metoderna är oändliga när det gäller att först få en viss målgrupp att uppmärksamma reklamen utan att byta kanal eller att vända blicken ifrån TV-rutan och sedan att bli intresserade av själva produkten. I nästan alla reklamproduktioner har musiken en framträdande roll vilket kan anses som självklart, eftersom musiken i de festa fall väcker känslor. I den audiovisuella reklamvärlden produceras oftast en speciell sorts musikverk som av olika anledningar är fördelaktig för producenten, nämligen sound alikes. Vid produktionen av sound alikes lånar producenten oftast ett par takter från ett känt musikaliskt verk och komponerar det med sin egen instrumentering. Syftet med sound alikes är framför allt att det skall likna originalverket så pass mycket att konsumenten påverkas omedvetet eller medvetet genom sound aliken och på det sättet associerar produkten med det originella verkets image eller renommé. För reklammakarna kan sound alikes innebära ett billigare och snabbare sätt att göra reklamfilm men ett minst lika effektivt sätt som om originalverket skulle ha använts. Sett i det rättsliga perspektivet är produktionerna omdiskuterade, eftersom man inte riktigt vet var gränsen går mellan en bearbetning och ett verk i fri anslutning till originalverket. Detta har lett till en del rättsfall på området men även fall behandlade av STIM. Att dra någon generell gräns har visat sig vara svårt och därför får avgöranden ske i varje enskilt fall. Sound aliken var nära att få till stånd en egen reglering i lagen, men eftersom teknik och stil inte får omfattas av ett immaterialrättsligt skydd, fick regleringen utebli. Sound aliken regleras istället av upphovsrättslagens 1 och 4 §§ där den får skydd i form av ett verk, men även andra immaterialrättsliga lagar kan tillämpas. Eftersom sound aliken kan utgöra en produkts varumärke, regleras de även av varumärkeslagens 1 alternativt 2 §§ beroende på om den blir registrerad som ett varumärke eller skall inarbetas för att få ensamrättsligt skydd. Även marknadsföringslagen anses kunna tillämpas p.g.a. sound alikens användningsområde som ett marknadsföringsinstrument. Lagens 6 § täcker alla framställningar som är ägnade att vilseleda vilket sound aliken i en del fall har ansetts göra. Genom att sound aliken omfattas av flera olika lagar, kan en viss överlappning uppstå mellan t.ex. upphovsrätten och varumärkesrätten vilket kan innebära en utvidgning av varumärkesrättens skydd och i vissa fall ett stärkande av ensamrätten. Detta har dock diskuterats i doktrinen där åsikterna är delade om huruvida det verkligen är möjligt. Det har också ifrågasatts om dubbelt skydd tvärtemot namnet kanske inverkar negativt på immaterialrättsregleringen. Regleringen av sound alikes skulle kunna tänkas vara strängare, eftersom syftet med dessa produktioner är ett visst kringgående av annars nödvändiga avgifter som måste betalas till den ursprungliga upphovsmannen. Att använda sig av en sound alike innebär oftast kortare väntetid än vid ett nyttjande av ursprungsverket, där bl.a. tillståndet av upphovsmannen är tidskrävande. Att lättare erhålla skadestånd och införa interimistiskt förbud i dessa fall skulle få reklammakarna att kanske vara litet försiktigare med sina produktioner. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Tencer, Alexander
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1562507
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562507,
  abstract     = {I dagens samhälle är reklamen en del av vardagen. Vi upplever den i alla mediekanaler vilket ibland kan vara underhållande men oftast rätt så enerverande. Metoderna är oändliga när det gäller att först få en viss målgrupp att uppmärksamma reklamen utan att byta kanal eller att vända blicken ifrån TV-rutan och sedan att bli intresserade av själva produkten. I nästan alla reklamproduktioner har musiken en framträdande roll vilket kan anses som självklart, eftersom musiken i de festa fall väcker känslor. I den audiovisuella reklamvärlden produceras oftast en speciell sorts musikverk som av olika anledningar är fördelaktig för producenten, nämligen sound alikes. Vid produktionen av sound alikes lånar producenten oftast ett par takter från ett känt musikaliskt verk och komponerar det med sin egen instrumentering. Syftet med sound alikes är framför allt att det skall likna originalverket så pass mycket att konsumenten påverkas omedvetet eller medvetet genom sound aliken och på det sättet associerar produkten med det originella verkets image eller renommé. För reklammakarna kan sound alikes innebära ett billigare och snabbare sätt att göra reklamfilm men ett minst lika effektivt sätt som om originalverket skulle ha använts. Sett i det rättsliga perspektivet är produktionerna omdiskuterade, eftersom man inte riktigt vet var gränsen går mellan en bearbetning och ett verk i fri anslutning till originalverket. Detta har lett till en del rättsfall på området men även fall behandlade av STIM. Att dra någon generell gräns har visat sig vara svårt och därför får avgöranden ske i varje enskilt fall. Sound aliken var nära att få till stånd en egen reglering i lagen, men eftersom teknik och stil inte får omfattas av ett immaterialrättsligt skydd, fick regleringen utebli. Sound aliken regleras istället av upphovsrättslagens 1 och 4 §§ där den får skydd i form av ett verk, men även andra immaterialrättsliga lagar kan tillämpas. Eftersom sound aliken kan utgöra en produkts varumärke, regleras de även av varumärkeslagens 1 alternativt 2 §§ beroende på om den blir registrerad som ett varumärke eller skall inarbetas för att få ensamrättsligt skydd. Även marknadsföringslagen anses kunna tillämpas p.g.a. sound alikens användningsområde som ett marknadsföringsinstrument. Lagens 6 § täcker alla framställningar som är ägnade att vilseleda vilket sound aliken i en del fall har ansetts göra. Genom att sound aliken omfattas av flera olika lagar, kan en viss överlappning uppstå mellan t.ex. upphovsrätten och varumärkesrätten vilket kan innebära en utvidgning av varumärkesrättens skydd och i vissa fall ett stärkande av ensamrätten. Detta har dock diskuterats i doktrinen där åsikterna är delade om huruvida det verkligen är möjligt. Det har också ifrågasatts om dubbelt skydd tvärtemot namnet kanske inverkar negativt på immaterialrättsregleringen. Regleringen av sound alikes skulle kunna tänkas vara strängare, eftersom syftet med dessa produktioner är ett visst kringgående av annars nödvändiga avgifter som måste betalas till den ursprungliga upphovsmannen. Att använda sig av en sound alike innebär oftast kortare väntetid än vid ett nyttjande av ursprungsverket, där bl.a. tillståndet av upphovsmannen är tidskrävande. Att lättare erhålla skadestånd och införa interimistiskt förbud i dessa fall skulle få reklammakarna att kanske vara litet försiktigare med sina produktioner.},
  author       = {Tencer, Alexander},
  keyword      = {Immaterialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Sound alike - kontroversiellt eller inte},
  year         = {2006},
}