Straffprocessuell hantering av olovligt åtkommen bevisning - En studie utifrån människorättskonsekvenser i allmänhet och ECHR art 6 krav på en rättvis rättegång i synnerhet
(2005)Department of Law
- Abstract
- Den fria bevisföringens princip är hävdvunnen i svenska straffprocessuella sammanhang. Principen innebär ett ställningstagande i intressekonflikten mellan allmänna intressen och individuella rättigheter. Det svenska systemet betonar därigenom effektivitetsintresset och allmänna intressen. Utifrån rådande konstitutionella principer och de intressen som betonas därav kan rättsliga system karaktäriseras som stat- respektive individförankrade. Intresseperspektivet präglar rättsliga system och är också en genomgående utgångspunkt för uppsatsen. Uppsatsen behandlar straffprocessuell hantering av olovligt åtkommen bevisning. Syftet är att utreda huruvida den svenska traditionella inställningen med fri bevisprövning är förenlig med de krav som... (More)
- Den fria bevisföringens princip är hävdvunnen i svenska straffprocessuella sammanhang. Principen innebär ett ställningstagande i intressekonflikten mellan allmänna intressen och individuella rättigheter. Det svenska systemet betonar därigenom effektivitetsintresset och allmänna intressen. Utifrån rådande konstitutionella principer och de intressen som betonas därav kan rättsliga system karaktäriseras som stat- respektive individförankrade. Intresseperspektivet präglar rättsliga system och är också en genomgående utgångspunkt för uppsatsen. Uppsatsen behandlar straffprocessuell hantering av olovligt åtkommen bevisning. Syftet är att utreda huruvida den svenska traditionella inställningen med fri bevisprövning är förenlig med de krav som följer av ECHRs krav på en rättvis rättegång i art 6. I år har ECHR varit svensk rätt i tio år. Uppsatsen visar att de svenska konstitutionella principerna inte möjliggjort full integrering av konventionsrättigheterna i systemet, varpå det svenska förhållningssättet till olovligt åtkommen bevisning inte heller kan anses helt konventionskonformt. Olovligt åtkommen bevisning har blivit föremål för domstolsbehandling både nationellt och på europaplan och ett utvecklingsmönster till förmån för rättighetsaspekten kan skönjas. Med argumentet att art 6 inte primärt är en bevisrättslig regel har Europadomstolen, i sin praxis, konsekvent avstått från principuttalande i bevisrättsfrågan. Art 6 eventuella bevisrättsrelevans har därmed ansetts främst, men inte endast, vara en nationell angelägenhet. Uttalanden i avgöranden från Europadomstolen kan ändå tolkas som att kränkningar av andra konventionsrättigheter, såsom art 8 och rätten till tystnad samt rätten att inte belasta sig själv, de facto kan medföra även kränkning av art 6. Beträffande hanteringen av olovligt åtkommen bevisning kan Europadomstolen tolkas som förordande en processuell lösning, alltså ett bevisföringsförbud i vissa situationer och utnämnande domstolen som garant för individuella rättigheter i alla situationer. Ambitionen har varit att koppla samman mänskliga rättigheter och processrätt och så har skett genom användandet av konstitutionella kontexter. Konstitutionalismperspektivet har accentuerat bilden av det rättsliga systemet som en interagerande helhet. Perspektivet har även pekat på vilka konstitutionella drag som är tveksamma och vilka drag som är behövliga utifrån 2000-talets tydliga rättighetstendenser. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562528
- author
- Tholin, Maria
- supervisor
- organization
- year
- 2005
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- Processrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562528
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562528,
abstract = {{Den fria bevisföringens princip är hävdvunnen i svenska straffprocessuella sammanhang. Principen innebär ett ställningstagande i intressekonflikten mellan allmänna intressen och individuella rättigheter. Det svenska systemet betonar därigenom effektivitetsintresset och allmänna intressen. Utifrån rådande konstitutionella principer och de intressen som betonas därav kan rättsliga system karaktäriseras som stat- respektive individförankrade. Intresseperspektivet präglar rättsliga system och är också en genomgående utgångspunkt för uppsatsen. Uppsatsen behandlar straffprocessuell hantering av olovligt åtkommen bevisning. Syftet är att utreda huruvida den svenska traditionella inställningen med fri bevisprövning är förenlig med de krav som följer av ECHRs krav på en rättvis rättegång i art 6. I år har ECHR varit svensk rätt i tio år. Uppsatsen visar att de svenska konstitutionella principerna inte möjliggjort full integrering av konventionsrättigheterna i systemet, varpå det svenska förhållningssättet till olovligt åtkommen bevisning inte heller kan anses helt konventionskonformt. Olovligt åtkommen bevisning har blivit föremål för domstolsbehandling både nationellt och på europaplan och ett utvecklingsmönster till förmån för rättighetsaspekten kan skönjas. Med argumentet att art 6 inte primärt är en bevisrättslig regel har Europadomstolen, i sin praxis, konsekvent avstått från principuttalande i bevisrättsfrågan. Art 6 eventuella bevisrättsrelevans har därmed ansetts främst, men inte endast, vara en nationell angelägenhet. Uttalanden i avgöranden från Europadomstolen kan ändå tolkas som att kränkningar av andra konventionsrättigheter, såsom art 8 och rätten till tystnad samt rätten att inte belasta sig själv, de facto kan medföra även kränkning av art 6. Beträffande hanteringen av olovligt åtkommen bevisning kan Europadomstolen tolkas som förordande en processuell lösning, alltså ett bevisföringsförbud i vissa situationer och utnämnande domstolen som garant för individuella rättigheter i alla situationer. Ambitionen har varit att koppla samman mänskliga rättigheter och processrätt och så har skett genom användandet av konstitutionella kontexter. Konstitutionalismperspektivet har accentuerat bilden av det rättsliga systemet som en interagerande helhet. Perspektivet har även pekat på vilka konstitutionella drag som är tveksamma och vilka drag som är behövliga utifrån 2000-talets tydliga rättighetstendenser.}},
author = {{Tholin, Maria}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Straffprocessuell hantering av olovligt åtkommen bevisning - En studie utifrån människorättskonsekvenser i allmänhet och ECHR art 6 krav på en rättvis rättegång i synnerhet}},
year = {{2005}},
}