Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

EG-rättens förbud mot könsdiskriminering

Thorefeldt, Anneli (2003)
Department of Law
Abstract
De senaste årens rättsutveckling inom EU har inneburit ett ökat fokus på så kallade ''mjuka'' värden och likabehandlingsprincipen sägs vara central inom EG-rätten. Vilket skydd ger då denna princip mot könsdiskriminering? Detta arbete fokuserar på hur begreppen direkt och indirekt diskriminering har utvecklats genom EG-domstolens praxis och införts i svensk rätt. I uppsatsen kontrasteras begreppen direkt diskriminering och formell likabehandling med indirekt diskriminering och materiell likabehandling, mot bakgrund av likabehandlingsdirektivet. Artikel 141 och likalönedirektivet behandlas endast översiktligt. Det konstateras att begreppet indirekt diskriminering ger domstolar en påtaglig makt att påverka rådande normer i samhället, men... (More)
De senaste årens rättsutveckling inom EU har inneburit ett ökat fokus på så kallade ''mjuka'' värden och likabehandlingsprincipen sägs vara central inom EG-rätten. Vilket skydd ger då denna princip mot könsdiskriminering? Detta arbete fokuserar på hur begreppen direkt och indirekt diskriminering har utvecklats genom EG-domstolens praxis och införts i svensk rätt. I uppsatsen kontrasteras begreppen direkt diskriminering och formell likabehandling med indirekt diskriminering och materiell likabehandling, mot bakgrund av likabehandlingsdirektivet. Artikel 141 och likalönedirektivet behandlas endast översiktligt. Det konstateras att begreppet indirekt diskriminering ger domstolar en påtaglig makt att påverka rådande normer i samhället, men också att denna förmåga inte utnyttjas till fullo på grund av de beviskrav som uppställs för att kvinnor skall kunna göra indirekt könsdiskriminering gällande. Vidare är det nationella domstolar som skall avgöra huruvida svaranden har objektiva skäl för sitt agerande, vilket har medfört att rättsfallen om indirekt könsdiskriminering ofta utmynnar i en avvägning mellan arbetstagares och arbetsgivares intressen. Eftersom de flesta mål om indirekt könsdiskriminering handlar om diskriminering av deltidsanställda behandlas skyddet mot diskriminering i de senare tillkomna deltids- och visstidsdirektiven, som förbjuder all diskriminering av dessa arbetstagare såvida inte objektiva skäl för en olik behandling föreligger. Begreppen direkt och indirekt diskriminering används inte, vilket kan medföra att begreppen kommer att bakas samman i termen all diskriminering. Detta kan i sin tur leda till att såväl direkt som indirekt diskriminering kan komma att tillåtas med hänvisning till ekonomiska skäl, vilket är en farhåga som uttrycks i detta arbete. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Thorefeldt, Anneli
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt
language
Swedish
id
1562537
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562537,
  abstract     = {De senaste årens rättsutveckling inom EU har inneburit ett ökat fokus på så kallade ''mjuka'' värden och likabehandlingsprincipen sägs vara central inom EG-rätten. Vilket skydd ger då denna princip mot könsdiskriminering? Detta arbete fokuserar på hur begreppen direkt och indirekt diskriminering har utvecklats genom EG-domstolens praxis och införts i svensk rätt. I uppsatsen kontrasteras begreppen direkt diskriminering och formell likabehandling med indirekt diskriminering och materiell likabehandling, mot bakgrund av likabehandlingsdirektivet. Artikel 141 och likalönedirektivet behandlas endast översiktligt. Det konstateras att begreppet indirekt diskriminering ger domstolar en påtaglig makt att påverka rådande normer i samhället, men också att denna förmåga inte utnyttjas till fullo på grund av de beviskrav som uppställs för att kvinnor skall kunna göra indirekt könsdiskriminering gällande. Vidare är det nationella domstolar som skall avgöra huruvida svaranden har objektiva skäl för sitt agerande, vilket har medfört att rättsfallen om indirekt könsdiskriminering ofta utmynnar i en avvägning mellan arbetstagares och arbetsgivares intressen. Eftersom de flesta mål om indirekt könsdiskriminering handlar om diskriminering av deltidsanställda behandlas skyddet mot diskriminering i de senare tillkomna deltids- och visstidsdirektiven, som förbjuder all diskriminering av dessa arbetstagare såvida inte objektiva skäl för en olik behandling föreligger. Begreppen direkt och indirekt diskriminering används inte, vilket kan medföra att begreppen kommer att bakas samman i termen all diskriminering. Detta kan i sin tur leda till att såväl direkt som indirekt diskriminering kan komma att tillåtas med hänvisning till ekonomiska skäl, vilket är en farhåga som uttrycks i detta arbete.},
  author       = {Thorefeldt, Anneli},
  keyword      = {Arbetsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {EG-rättens förbud mot könsdiskriminering},
  year         = {2003},
}