Insiderinformation - en utredning av begreppets innebörd samt dess förenlighet med EG-rätten
(2006)Department of Law
- Abstract
- Uppsatsen behandlar innebörden av begreppet insiderinformation, vilket enligt 1 § 1 p. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (MmL) definieras såsom ''information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument''. Då det endast är personer med insiderinformation som kan göra sig skyldiga till brott enligt såväl handels- och rådgivningsförbuden i 2, 3 och 4 §§ som röjandeförbudet enligt 7 § MmL, utgör begreppet ett av lagens allra mest centrala rekvisit. MmL trädde ikraft 1 juli 2005 och ersatte då den tidigare insiderstrafflagen (2000:1086). Lagen bygger på europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG om... (More)
- Uppsatsen behandlar innebörden av begreppet insiderinformation, vilket enligt 1 § 1 p. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (MmL) definieras såsom ''information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument''. Då det endast är personer med insiderinformation som kan göra sig skyldiga till brott enligt såväl handels- och rådgivningsförbuden i 2, 3 och 4 §§ som röjandeförbudet enligt 7 § MmL, utgör begreppet ett av lagens allra mest centrala rekvisit. MmL trädde ikraft 1 juli 2005 och ersatte då den tidigare insiderstrafflagen (2000:1086). Lagen bygger på europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig markandspåverkan (MmD). Innebörden av begreppet insiderinformation är idag, sedan den nya lagen trädde ikraft lika oklar som enligt tidigare lagstiftning. Anledningen härför är att den gamla definitionen av begreppet, vilken innehöll en rad vaga och svårtillämpade rekvisit, behölls oförändrad i den nya lagen. Samtidigt har prejudikaten på området, med ett enda undantag hittills uteblivit. Resterande befintlig praxis utgörs av ett tiotal tings- och hovrättsavgöranden. Uppsatsen behandlar dels frågan om innebörden av begreppet insiderinformation såsom det kommer till uttryck enligt 1 § 1 p. MmL, och dels frågan om begreppets innebörd enligt de olika brottsparagrafer i lagen där begreppet återfinns. Vidare undersöks även frågan om hur väl begreppet insiderinformation enligt MmL överensstämmer med innebörden av samma begrepp enligt MmD. Av den praxis som behandlas i uppsatsen har särskild uppmärksamhet valt att riktas mot Göteborgs tingsrätts dom 2005-07-08 i mål B 11337-03 (Buremålet). Den främsta anledningen härför är att fallet utgör det mest aktuella exemplet i skrivande stund på hur begreppet insiderinformation tolkas och tillämpas av de dömande instanserna. Buremålet utgör också det enda avgörandet som behandlar rekvisitet under år 2005. Fallet överklagades den 25 juli 2005 till Hovrätten för västra Sverige, vilket innebär att det i skrivande stund ännu inte är slutligt avgjort. Sammanfattningsvis kan konstateras att innebörden av begreppet insiderinformation förändras till viss del beroende på i vilken brottsparagraf det återfinns. Insiderinformation enligt handels- och rådgivningsförbudet enligt 2 § MmL är således inte fullt ut att likställa med insiderinformation enligt röjandeförbudet enligt 7 § lagen. Vidare kan framhållas att innebörden av några av rekvisiten i definitionen av insiderinformation enligt 1 § 1 p. MmL är av så pass vag och obestämd natur att det får anses tämligen omöjligt att med säkerhet klargöra för var gränsen skall gå i varje enskilt fall mellan information som är att klassificera såsom insiderinformation och information som faller utanför denna definition. Klassificeringen av viss information får således ske med hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall. Viss närmare klarhet beträffande den närmare innebörden av begreppet insiderinformation enligt MmL erhålls visserligen genom en tolkning av begreppet i enlighet med vad som stadgas i MmD och ett par av dess genomförandebestämmelser. Kritik kan dock riktas mot det sätt på vilket direktivet genomförts för svenskt vidkommande i detta hänseende. Större tydlighet torde krävas från lagstiftarens sida för att direktivets bestämmelser på ett bättre sätt skall kunna tillgodoses. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1562651
- author
- Treiman, Caroline
- supervisor
- organization
- year
- 2006
- type
- H3 - Professional qualifications (4 Years - )
- subject
- keywords
- EG-rätt, Straffrätt
- language
- Swedish
- id
- 1562651
- date added to LUP
- 2010-03-08 15:55:30
- date last changed
- 2010-03-08 15:55:30
@misc{1562651,
abstract = {{Uppsatsen behandlar innebörden av begreppet insiderinformation, vilket enligt 1 § 1 p. lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument (MmL) definieras såsom ''information om en icke offentliggjord eller inte allmänt känd omständighet som är ägnad att väsentligt påverka priset på finansiella instrument''. Då det endast är personer med insiderinformation som kan göra sig skyldiga till brott enligt såväl handels- och rådgivningsförbuden i 2, 3 och 4 §§ som röjandeförbudet enligt 7 § MmL, utgör begreppet ett av lagens allra mest centrala rekvisit. MmL trädde ikraft 1 juli 2005 och ersatte då den tidigare insiderstrafflagen (2000:1086). Lagen bygger på europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig markandspåverkan (MmD). Innebörden av begreppet insiderinformation är idag, sedan den nya lagen trädde ikraft lika oklar som enligt tidigare lagstiftning. Anledningen härför är att den gamla definitionen av begreppet, vilken innehöll en rad vaga och svårtillämpade rekvisit, behölls oförändrad i den nya lagen. Samtidigt har prejudikaten på området, med ett enda undantag hittills uteblivit. Resterande befintlig praxis utgörs av ett tiotal tings- och hovrättsavgöranden. Uppsatsen behandlar dels frågan om innebörden av begreppet insiderinformation såsom det kommer till uttryck enligt 1 § 1 p. MmL, och dels frågan om begreppets innebörd enligt de olika brottsparagrafer i lagen där begreppet återfinns. Vidare undersöks även frågan om hur väl begreppet insiderinformation enligt MmL överensstämmer med innebörden av samma begrepp enligt MmD. Av den praxis som behandlas i uppsatsen har särskild uppmärksamhet valt att riktas mot Göteborgs tingsrätts dom 2005-07-08 i mål B 11337-03 (Buremålet). Den främsta anledningen härför är att fallet utgör det mest aktuella exemplet i skrivande stund på hur begreppet insiderinformation tolkas och tillämpas av de dömande instanserna. Buremålet utgör också det enda avgörandet som behandlar rekvisitet under år 2005. Fallet överklagades den 25 juli 2005 till Hovrätten för västra Sverige, vilket innebär att det i skrivande stund ännu inte är slutligt avgjort. Sammanfattningsvis kan konstateras att innebörden av begreppet insiderinformation förändras till viss del beroende på i vilken brottsparagraf det återfinns. Insiderinformation enligt handels- och rådgivningsförbudet enligt 2 § MmL är således inte fullt ut att likställa med insiderinformation enligt röjandeförbudet enligt 7 § lagen. Vidare kan framhållas att innebörden av några av rekvisiten i definitionen av insiderinformation enligt 1 § 1 p. MmL är av så pass vag och obestämd natur att det får anses tämligen omöjligt att med säkerhet klargöra för var gränsen skall gå i varje enskilt fall mellan information som är att klassificera såsom insiderinformation och information som faller utanför denna definition. Klassificeringen av viss information får således ske med hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall. Viss närmare klarhet beträffande den närmare innebörden av begreppet insiderinformation enligt MmL erhålls visserligen genom en tolkning av begreppet i enlighet med vad som stadgas i MmD och ett par av dess genomförandebestämmelser. Kritik kan dock riktas mot det sätt på vilket direktivet genomförts för svenskt vidkommande i detta hänseende. Större tydlighet torde krävas från lagstiftarens sida för att direktivets bestämmelser på ett bättre sätt skall kunna tillgodoses.}},
author = {{Treiman, Caroline}},
language = {{swe}},
note = {{Student Paper}},
title = {{Insiderinformation - en utredning av begreppets innebörd samt dess förenlighet med EG-rätten}},
year = {{2006}},
}