Advanced

Arbetsmiljöreglering i svensk och engelsk rätt - med exemplet stress

Tuvesson, Karin (2005)
Department of Law
Abstract
Uppsatsen behandlar den rättsliga regleringen av arbetsmiljö i Sverige respektive England och innefattar en komparation. Som avslutning appliceras detta på exemplet jag valt - stress och arbetsmiljö. Sveriges rättssystem bygger i stor utsträckning på stiftad lag, medan engelsk rätt tillhör common law och därmed till stor del bygger på rättsprinciper från domstolens praxis. Trots de olika strukturerna i rättssystemet, har både Sverige och England arbetsmiljölagstiftning. I Sverige finns den främsta lagstiftningen i AML och i England finner vi den i HSWA. Enligt lagstiftningen i de båda länderna har arbetsgivaren det övergripande ansvaret för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. I svensk rätt regleras det dock mer utförligt. I engelsk rätt... (More)
Uppsatsen behandlar den rättsliga regleringen av arbetsmiljö i Sverige respektive England och innefattar en komparation. Som avslutning appliceras detta på exemplet jag valt - stress och arbetsmiljö. Sveriges rättssystem bygger i stor utsträckning på stiftad lag, medan engelsk rätt tillhör common law och därmed till stor del bygger på rättsprinciper från domstolens praxis. Trots de olika strukturerna i rättssystemet, har både Sverige och England arbetsmiljölagstiftning. I Sverige finns den främsta lagstiftningen i AML och i England finner vi den i HSWA. Enligt lagstiftningen i de båda länderna har arbetsgivaren det övergripande ansvaret för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. I svensk rätt regleras det dock mer utförligt. I engelsk rätt finns det istället för en utvecklad lagstiftning, en rättprincip, duty of care, bildad genom domstolspraxis. I denna princip kan man återfinna en del av det ansvar som åvilar den svenska arbetsgivaren genom främst reglerig i AML och AFL. Dock är den svenska arbetsgivarens skyldigheter betydligt mer långtgående. I Sverige har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar för sina arbetstagare i AML och AFL samt en omplaceringsskyldighet i LAS innan en arbetstagare kan sägas upp. Detta saknas i engelsk rätt. Tillsynsverksamheten ser liknande ut i de båda länderna. I Sverige görs den av Arbetsmiljöverket och i England av HSC/HSE. De ger ut föreskrifter som skall följas på arbetsplatser. Myndigheterna verkar genom sina egna inspektörer som åker ut på arbetsplatserna. Inspektörerna kan utdela föreläggande och förbud. I Sverige kan detta dessutom förenas med vite, en möjlighet som saknas i engelsk rätt. Vidare är överträdelser av de förbud och föreläggande som tillsynsmyndigheterna delar ut, i både svensk och engelsk rätt, straffsanktionerade och kan ge böter eller fängelse. Både på svenska och engelska arbetsplatser representeras arbetstagarna av skyddsombud. Skillnaden är att det är ett krav i svensk rätt att ha ett skyddsombud på arbetsplatser med minst fem arbetstagare. Denna skyldighet saknas i engelsk rätt. Vid det praktiska exemplet stress och arbetsmiljöreglering uppvisar svensk och engelsk rätt både likheter och skillnader. Svenska AML omfattar såväl fysisk som psykisk arbetsmiljö, medan engelska HSWA fokuserar helt på den fysiska arbetsmiljön. I engelsk rätt omfattas den psykiska arbetsmiljön av arbetsgivarens duty of care. Svensk domstolspraxis innehåller ytterst få fall rörande arbetsmiljö i kombination med stress. Detta beror troligen på arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet samt att facket spelar en stor roll genom inflytande och medbestämmande. I England finns däremot flera rättsfall, där det mest kända är Walker v. Northumberland County Council. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Tuvesson, Karin
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt, Komparativ rätt
language
Swedish
id
1562682
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562682,
  abstract     = {Uppsatsen behandlar den rättsliga regleringen av arbetsmiljö i Sverige respektive England och innefattar en komparation. Som avslutning appliceras detta på exemplet jag valt - stress och arbetsmiljö. Sveriges rättssystem bygger i stor utsträckning på stiftad lag, medan engelsk rätt tillhör common law och därmed till stor del bygger på rättsprinciper från domstolens praxis. Trots de olika strukturerna i rättssystemet, har både Sverige och England arbetsmiljölagstiftning. I Sverige finns den främsta lagstiftningen i AML och i England finner vi den i HSWA. Enligt lagstiftningen i de båda länderna har arbetsgivaren det övergripande ansvaret för arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet. I svensk rätt regleras det dock mer utförligt. I engelsk rätt finns det istället för en utvecklad lagstiftning, en rättprincip, duty of care, bildad genom domstolspraxis. I denna princip kan man återfinna en del av det ansvar som åvilar den svenska arbetsgivaren genom främst reglerig i AML och AFL. Dock är den svenska arbetsgivarens skyldigheter betydligt mer långtgående. I Sverige har arbetsgivaren ett rehabiliteringsansvar för sina arbetstagare i AML och AFL samt en omplaceringsskyldighet i LAS innan en arbetstagare kan sägas upp. Detta saknas i engelsk rätt. Tillsynsverksamheten ser liknande ut i de båda länderna. I Sverige görs den av Arbetsmiljöverket och i England av HSC/HSE. De ger ut föreskrifter som skall följas på arbetsplatser. Myndigheterna verkar genom sina egna inspektörer som åker ut på arbetsplatserna. Inspektörerna kan utdela föreläggande och förbud. I Sverige kan detta dessutom förenas med vite, en möjlighet som saknas i engelsk rätt. Vidare är överträdelser av de förbud och föreläggande som tillsynsmyndigheterna delar ut, i både svensk och engelsk rätt, straffsanktionerade och kan ge böter eller fängelse. Både på svenska och engelska arbetsplatser representeras arbetstagarna av skyddsombud. Skillnaden är att det är ett krav i svensk rätt att ha ett skyddsombud på arbetsplatser med minst fem arbetstagare. Denna skyldighet saknas i engelsk rätt. Vid det praktiska exemplet stress och arbetsmiljöreglering uppvisar svensk och engelsk rätt både likheter och skillnader. Svenska AML omfattar såväl fysisk som psykisk arbetsmiljö, medan engelska HSWA fokuserar helt på den fysiska arbetsmiljön. I engelsk rätt omfattas den psykiska arbetsmiljön av arbetsgivarens duty of care. Svensk domstolspraxis innehåller ytterst få fall rörande arbetsmiljö i kombination med stress. Detta beror troligen på arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet samt att facket spelar en stor roll genom inflytande och medbestämmande. I England finns däremot flera rättsfall, där det mest kända är Walker v. Northumberland County Council.},
  author       = {Tuvesson, Karin},
  keyword      = {Arbetsrätt,Komparativ rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetsmiljöreglering i svensk och engelsk rätt - med exemplet stress},
  year         = {2005},
}