Advanced

Kvotaktier - en aktiebolagsrättslig analys

Tärbe, Karl Johan (2004)
Department of Law
Abstract
Aktier i svenska aktiebolag skall i enlighet med nu gällande aktiebolagslagslagstiftning anges ett nominellt belopp vilket speglar det värde aktietecknaren tillskjutit bolaget. Detta system har varit gällande i Sverige sedan införandet av 1895 års aktiebolagslag då kravet på nominella värden på aktier infördes motiverat av i första hand ordningsskäl och praxis. Bruket av aktier med nominella värden har en lång tradition i svensk rätt och är även vanligt förekommande utomlands. Under senare tid har dock allt fler länder valt att tillåta användandet av så kallade kvotaktier, aktier som inte åsätts något nominellt belopp. Istället för att representera ett bestämt belopp är en kvotaktie ett uttryck för en andelsrätt i ett aktiebolag.... (More)
Aktier i svenska aktiebolag skall i enlighet med nu gällande aktiebolagslagslagstiftning anges ett nominellt belopp vilket speglar det värde aktietecknaren tillskjutit bolaget. Detta system har varit gällande i Sverige sedan införandet av 1895 års aktiebolagslag då kravet på nominella värden på aktier infördes motiverat av i första hand ordningsskäl och praxis. Bruket av aktier med nominella värden har en lång tradition i svensk rätt och är även vanligt förekommande utomlands. Under senare tid har dock allt fler länder valt att tillåta användandet av så kallade kvotaktier, aktier som inte åsätts något nominellt belopp. Istället för att representera ett bestämt belopp är en kvotaktie ett uttryck för en andelsrätt i ett aktiebolag. Aktiebolagskommittén föreslår i sitt slutbetänkande ''Ny aktiebolagslag'' en övergång till ett system med kvotaktier innebärande att det nuvarande systemet med nominella belopp helt frångås. I förevarande arbete utreds fördelarna respektive nackdelarna med en övergång till ett kvotaktiesystem samt de överväganden frågan aktualiserar. Utredningen visar att införandet av ett kvotaktiesystem är fördelaktigt främst av en anledning. Sveriges medlemskap i den europeiska unionen medför att allt mer handel sker med övriga medlemsländer. Detta har fått till följd att det för företag blivit nödvändigt att kunna redovisa sina resultat i den nya europeiska valutan, euro, som kommit att användas allt flitigare. Detta behov har i sin tur aktualiserat frågan om huruvida svenska företag skall ha möjligheten att ange sitt aktiekapital i euro, något som tidigare inte varit tillåtet. Enligt nu gällande aktiebolagslagstiftning står det företagen fritt att välja huruvida de vill ange sitt aktiekapital i svenska kronor eller i euro. Ett problem som uppstår till följd av denna valmöjlighet är dock att företag som väljer att ange sitt aktiekapital i euro först måste räkna om sitt tidigare kapital från svenska kronor till euro, vilket ofta resulterar i ojämna siffror. Dessa ojämna siffror verkar ofta obekväma för företagen varför man väljer att jämna ut dem med stora kostnader som följd. Ett införande av ett kvotaktiesystem skulle innebära att företagen undviker dessa omräkningskostnader. En av de främsta nackdelarna med ett införande av ett kvotaktiesystem är att det skulle innebära en övergång från ett etablerat system till ett, i Sverige, nytt oprövat system. Detta kommer att medföra stora omställningar som kommer att kräva såväl tid som pengar. En övergång kommer således vara kostsam för såväl företag som samhället. Analysen av för- och nackdelarna med ett införande av ett kvotaktiesystem utmynnar i slutsatsen att fördelarna överväger nackdelarna, men samtidigt att det av Aktiebolagskommittén framlagda förslaget behöver utvecklas vidare innan det kan läggas till grund för en lagändring. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Tärbe, Karl Johan
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1562694
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562694,
  abstract     = {Aktier i svenska aktiebolag skall i enlighet med nu gällande aktiebolagslagslagstiftning anges ett nominellt belopp vilket speglar det värde aktietecknaren tillskjutit bolaget. Detta system har varit gällande i Sverige sedan införandet av 1895 års aktiebolagslag då kravet på nominella värden på aktier infördes motiverat av i första hand ordningsskäl och praxis. Bruket av aktier med nominella värden har en lång tradition i svensk rätt och är även vanligt förekommande utomlands. Under senare tid har dock allt fler länder valt att tillåta användandet av så kallade kvotaktier, aktier som inte åsätts något nominellt belopp. Istället för att representera ett bestämt belopp är en kvotaktie ett uttryck för en andelsrätt i ett aktiebolag. Aktiebolagskommittén föreslår i sitt slutbetänkande ''Ny aktiebolagslag'' en övergång till ett system med kvotaktier innebärande att det nuvarande systemet med nominella belopp helt frångås. I förevarande arbete utreds fördelarna respektive nackdelarna med en övergång till ett kvotaktiesystem samt de överväganden frågan aktualiserar. Utredningen visar att införandet av ett kvotaktiesystem är fördelaktigt främst av en anledning. Sveriges medlemskap i den europeiska unionen medför att allt mer handel sker med övriga medlemsländer. Detta har fått till följd att det för företag blivit nödvändigt att kunna redovisa sina resultat i den nya europeiska valutan, euro, som kommit att användas allt flitigare. Detta behov har i sin tur aktualiserat frågan om huruvida svenska företag skall ha möjligheten att ange sitt aktiekapital i euro, något som tidigare inte varit tillåtet. Enligt nu gällande aktiebolagslagstiftning står det företagen fritt att välja huruvida de vill ange sitt aktiekapital i svenska kronor eller i euro. Ett problem som uppstår till följd av denna valmöjlighet är dock att företag som väljer att ange sitt aktiekapital i euro först måste räkna om sitt tidigare kapital från svenska kronor till euro, vilket ofta resulterar i ojämna siffror. Dessa ojämna siffror verkar ofta obekväma för företagen varför man väljer att jämna ut dem med stora kostnader som följd. Ett införande av ett kvotaktiesystem skulle innebära att företagen undviker dessa omräkningskostnader. En av de främsta nackdelarna med ett införande av ett kvotaktiesystem är att det skulle innebära en övergång från ett etablerat system till ett, i Sverige, nytt oprövat system. Detta kommer att medföra stora omställningar som kommer att kräva såväl tid som pengar. En övergång kommer således vara kostsam för såväl företag som samhället. Analysen av för- och nackdelarna med ett införande av ett kvotaktiesystem utmynnar i slutsatsen att fördelarna överväger nackdelarna, men samtidigt att det av Aktiebolagskommittén framlagda förslaget behöver utvecklas vidare innan det kan läggas till grund för en lagändring.},
  author       = {Tärbe, Karl Johan},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Kvotaktier - en aktiebolagsrättslig analys},
  year         = {2004},
}