Advanced

Arbetslivsinriktad rehabilitering och Försäkringskassans roll

Ulfwinger, Mats and Öhlin, Christian (2006)
Department of Law
Abstract
I denna uppsats behandlar vi begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering. De frågor som vi ställt oss är: -Vilka intentioner har lagstiftaren med arbetslivsinriktad rehabiliteringen? Intentionerna för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan än idag spåras tillbaka till den ursprungliga tanken om skydd och trygghet. För den arbetslivsriktade rehabiliteringen är det främst skyddet för utslagning från arbetsmarknad samt upprätthållande av varje enskild persons försörjningsförmåga i enlighet med arbetslinjen, som utgör grundintentionen. I förarbetena till 22 kap AFL kan man spåra en stark vilja och ambition att ge den försäkrade goda möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering. Även vikten av att den försäkrade ges möjlighet till... (More)
I denna uppsats behandlar vi begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering. De frågor som vi ställt oss är: -Vilka intentioner har lagstiftaren med arbetslivsinriktad rehabiliteringen? Intentionerna för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan än idag spåras tillbaka till den ursprungliga tanken om skydd och trygghet. För den arbetslivsriktade rehabiliteringen är det främst skyddet för utslagning från arbetsmarknad samt upprätthållande av varje enskild persons försörjningsförmåga i enlighet med arbetslinjen, som utgör grundintentionen. I förarbetena till 22 kap AFL kan man spåra en stark vilja och ambition att ge den försäkrade goda möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering. Även vikten av att den försäkrade ges möjlighet till delaktighet och insyn i rehabiliteringsprocessen betonas. Vår mening är att mycket av det utrednings - och lagstiftande arbete som skett under andra halvan av 1990-talet och under 2000-talets första år, till största del utgör en intention från lagstiftarens sida om ökad effektivitet. Skyddstanken är kvar, den individrelaterade utvecklingstanken också, men onekligen är det effektivitetsintentionen i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som i dagsläget spelar huvudrollen, både i ett individrelaterat och ett samhällsekonomiskt perspektiv. - Vad är arbetslivsinriktad rehabilitering, och hur får en försäkrad del av arbetslivsinriktad rehabilitering? Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett samlingsbegrepp för olika åtgärder som syftar till att återge den försäkrade arbetsförmåga helt eller delvis. Arbetslivsinriktad rehabilitering kan delas in i utredningar och aktiva åtgärder. När det gäller arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning är detta en utredning som sker i syfte att klarlägga arbetsförmågan och den försäkrades behov av rehabilitering. Vad avser aktiva åtgärder, arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder, skall den försäkrade vara personligen verksam och engagerad, exempelvis arbetsträning, arbetsprövning eller utbildning. En arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd föregås av en rad olika steg i sjukpenningsprocessen. Det krävs att den försäkrade är att anse som tillhörig till svensk sjukförsäkring, har en sjukpenninggrundande inkomst, har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst en fjärdedel samt att det konstateras av en handläggare på Försäkringskassan att den försäkrade inte kan återgå i arbete utan en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. - Vilken roll har den försäkrade respektive Försäkringskassan vid arbetslivsinriktad rehabilitering? Samspelet mellan den försäkrade och Försäkringskassan vid arbetslivsinriktad rehabilitering är genom lagens konstruktion inte helt okomplicerad. Å ena sidan har den försäkrade skyldighet att medverka efter bästa förmåga och lämna upplysningar som underlättar den arbetslivsinriktade rehabiliteringen å andra sidan har Försäkringskassan utredningsansvar och samordningsansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Alla arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder skall ske i samråd med den försäkrade, men 22 kap. AFL ger otydliga besked om den konkreta tillämpningen. Avgränsningarna av respektive parts rättigheter och skyldigheter är vagt och otydligt formulerade. - Är regleringen av arbetslivsinriktad rehabilitering rättssäker i sin nuvarande form? Utformningen av reglerna inom sjukförsäkringen är av ramlagskaraktär. Lagstiftningsmodellen har valts bland annat för att ge utrymme för individuella bedömningar i enskilda ärenden. Detta innebär att centrala rekvisit och begrepp i lagen inte är tydligt definierade. Vi konstaterar att en risk för bristande rättssäkerhet och därigenom även legitimitet i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen föreligger. Vi menar att detta är en direkt följd av att man valt ramlagskonstruktionen för att reglera arbetslivsinriktad rehabilitering. Genom att förutsebarheten och överblickbarheten är bristande, saknas även en korrekt och effektiv möjlighet till kontroll av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Utan en god kontrollmöjlighet kan heller inte genomförandet av arbetslivsinriktad rehabilitering garanteras, vare sig mot enskilda försäkrade eller mot samhällsekonomiska och myndighetsknutna målsättningar. Att återföra människor till arbete, försörjning och aktivt samhällsdeltagande är ett mycket viktigt uppdrag. Vi menar att en större tydlighet i materiell lagstiftning hade tjänat syftena med en allmän sjukförsäkring och med en arbetslivsinriktad rehabilitering. För framtiden är det av avgörande vikt för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen samt sjukförsäkringen som helhet att detta genomförs och att en bred legitimitet för lagstiftningen och tillämpningen uppnås i samhället. De lege ferenda För att en arbetslivsinriktad rehabilitering skall lyckas krävs det att fyra huvudfaktorer föreligger och effektivt samverkar&semic - tidiga insatser - tydlig ansvarsfördelning mellan olika myndigheter och enskilda - motivation och incitament för en rehabilitering - förutsebarhet för den enskilde med avseende på rehabiliteringens syfte, omfattning, utsträckning och mål. Enligt vår mening är det behövligt att se över grundförutsättningarna för hur den arbetslivsinriktade rehabiliteringen regleras. Vi menar att kunskapen finns, att utredningarna är gjorda, att tiden är inne. Det som behövs är ett samlat, tydlig, enhetligt och konsekvent regelverk som är gemensamt för alla myndigheter och alla försäkrade. En karta som stämmer med verkligheten. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Ulfwinger, Mats and Öhlin, Christian
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Socialrätt
language
Swedish
id
1562739
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562739,
  abstract     = {I denna uppsats behandlar vi begreppet arbetslivsinriktad rehabilitering. De frågor som vi ställt oss är: -Vilka intentioner har lagstiftaren med arbetslivsinriktad rehabiliteringen? Intentionerna för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen kan än idag spåras tillbaka till den ursprungliga tanken om skydd och trygghet. För den arbetslivsriktade rehabiliteringen är det främst skyddet för utslagning från arbetsmarknad samt upprätthållande av varje enskild persons försörjningsförmåga i enlighet med arbetslinjen, som utgör grundintentionen. I förarbetena till 22 kap AFL kan man spåra en stark vilja och ambition att ge den försäkrade goda möjligheter till arbetslivsinriktad rehabilitering. Även vikten av att den försäkrade ges möjlighet till delaktighet och insyn i rehabiliteringsprocessen betonas. Vår mening är att mycket av det utrednings - och lagstiftande arbete som skett under andra halvan av 1990-talet och under 2000-talets första år, till största del utgör en intention från lagstiftarens sida om ökad effektivitet. Skyddstanken är kvar, den individrelaterade utvecklingstanken också, men onekligen är det effektivitetsintentionen i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen som i dagsläget spelar huvudrollen, både i ett individrelaterat och ett samhällsekonomiskt perspektiv. - Vad är arbetslivsinriktad rehabilitering, och hur får en försäkrad del av arbetslivsinriktad rehabilitering? Arbetslivsinriktad rehabilitering är ett samlingsbegrepp för olika åtgärder som syftar till att återge den försäkrade arbetsförmåga helt eller delvis. Arbetslivsinriktad rehabilitering kan delas in i utredningar och aktiva åtgärder. När det gäller arbetslivsinriktad rehabiliteringsutredning är detta en utredning som sker i syfte att klarlägga arbetsförmågan och den försäkrades behov av rehabilitering. Vad avser aktiva åtgärder, arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder, skall den försäkrade vara personligen verksam och engagerad, exempelvis arbetsträning, arbetsprövning eller utbildning. En arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd föregås av en rad olika steg i sjukpenningsprocessen. Det krävs att den försäkrade är att anse som tillhörig till svensk sjukförsäkring, har en sjukpenninggrundande inkomst, har en sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst en fjärdedel samt att det konstateras av en handläggare på Försäkringskassan att den försäkrade inte kan återgå i arbete utan en arbetslivsinriktad rehabiliteringsåtgärd. - Vilken roll har den försäkrade respektive Försäkringskassan vid arbetslivsinriktad rehabilitering? Samspelet mellan den försäkrade och Försäkringskassan vid arbetslivsinriktad rehabilitering är genom lagens konstruktion inte helt okomplicerad. Å ena sidan har den försäkrade skyldighet att medverka efter bästa förmåga och lämna upplysningar som underlättar den arbetslivsinriktade rehabiliteringen å andra sidan har Försäkringskassan utredningsansvar och samordningsansvar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Alla arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder skall ske i samråd med den försäkrade, men 22 kap. AFL ger otydliga besked om den konkreta tillämpningen. Avgränsningarna av respektive parts rättigheter och skyldigheter är vagt och otydligt formulerade. - Är regleringen av arbetslivsinriktad rehabilitering rättssäker i sin nuvarande form? Utformningen av reglerna inom sjukförsäkringen är av ramlagskaraktär. Lagstiftningsmodellen har valts bland annat för att ge utrymme för individuella bedömningar i enskilda ärenden. Detta innebär att centrala rekvisit och begrepp i lagen inte är tydligt definierade. Vi konstaterar att en risk för bristande rättssäkerhet och därigenom även legitimitet i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen föreligger. Vi menar att detta är en direkt följd av att man valt ramlagskonstruktionen för att reglera arbetslivsinriktad rehabilitering. Genom att förutsebarheten och överblickbarheten är bristande, saknas även en korrekt och effektiv möjlighet till kontroll av den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Utan en god kontrollmöjlighet kan heller inte genomförandet av arbetslivsinriktad rehabilitering garanteras, vare sig mot enskilda försäkrade eller mot samhällsekonomiska och myndighetsknutna målsättningar. Att återföra människor till arbete, försörjning och aktivt samhällsdeltagande är ett mycket viktigt uppdrag. Vi menar att en större tydlighet i materiell lagstiftning hade tjänat syftena med en allmän sjukförsäkring och med en arbetslivsinriktad rehabilitering. För framtiden är det av avgörande vikt för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen samt sjukförsäkringen som helhet att detta genomförs och att en bred legitimitet för lagstiftningen och tillämpningen uppnås i samhället. De lege ferenda För att en arbetslivsinriktad rehabilitering skall lyckas krävs det att fyra huvudfaktorer föreligger och effektivt samverkar&semic - tidiga insatser - tydlig ansvarsfördelning mellan olika myndigheter och enskilda - motivation och incitament för en rehabilitering - förutsebarhet för den enskilde med avseende på rehabiliteringens syfte, omfattning, utsträckning och mål. Enligt vår mening är det behövligt att se över grundförutsättningarna för hur den arbetslivsinriktade rehabiliteringen regleras. Vi menar att kunskapen finns, att utredningarna är gjorda, att tiden är inne. Det som behövs är ett samlat, tydlig, enhetligt och konsekvent regelverk som är gemensamt för alla myndigheter och alla försäkrade. En karta som stämmer med verkligheten.},
  author       = {Ulfwinger, Mats and Öhlin, Christian},
  keyword      = {Socialrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Arbetslivsinriktad rehabilitering och Försäkringskassans roll},
  year         = {2006},
}