Advanced

Bedömningen av kopplingsförbehålls exkluderande effekter inom EU

Vartia, Caroline (2008)
Department of Law
Abstract
Syftet med uppsatsen har varit att titta på hur kopplingsförbehåll, som utgör missbruk av dominerande ställning, bör bedömas i ljuset av de ekonomiska teorier som lagts fram på senare år. Annorlunda uttryckt har syftet varit att utröna hur en moderniserad bedömning av kopplingsförbehålls exkluderande effekter bör se ut inom EU. De ekonomiska teorierna visar klart och tydligt att kopplingsförbehåll kan ha både positiva och negativa effekter för marknaden, därför är det viktigt att alla effekter undersöks vid en bedömning. Därefter bör de konkurrenshämmande effekterna vägas mot de effektivitetshöjande fördelarna för att se vilken som väger tyngst. Väger de effektivitetshöjande effekterna tyngst bör kopplingsförbehållet godkännas och tvärtom.... (More)
Syftet med uppsatsen har varit att titta på hur kopplingsförbehåll, som utgör missbruk av dominerande ställning, bör bedömas i ljuset av de ekonomiska teorier som lagts fram på senare år. Annorlunda uttryckt har syftet varit att utröna hur en moderniserad bedömning av kopplingsförbehålls exkluderande effekter bör se ut inom EU. De ekonomiska teorierna visar klart och tydligt att kopplingsförbehåll kan ha både positiva och negativa effekter för marknaden, därför är det viktigt att alla effekter undersöks vid en bedömning. Därefter bör de konkurrenshämmande effekterna vägas mot de effektivitetshöjande fördelarna för att se vilken som väger tyngst. Väger de effektivitetshöjande effekterna tyngst bör kopplingsförbehållet godkännas och tvärtom. Bedömningen av kopplingsförbehåll inom EU har genomgått en stor förändring under de senaste fyrtio åren. Till en början skedde en mycket formalistisk bedömning, där rädslan för att företaget utfört kopplingsförbehållet i syfte att utöka sin dominerande ställning från en marknad till en annan gjorde att många kopplingsförbehåll förbjöds utan någon mer ingående undersökning. På 1980-talet användes ett absolut per se förbud, och någon noggrann analys av om det aktuella företaget innehade en dominerande ställning genomfördes fortfarande inte. På 1990-talet öppnar EG-rätten för första gången upp för att bakomliggande ekonomiska skäl och andra objektiva rättfärdiganden skall beaktas vid bedömningen. Det godtas också att det kan finnas skäl som kan överväga de skadliga effekterna och leda till att kopplingsförbehållet godkänns. Företagens marknadsstyrka börjar också undersökas mer noggrant. Under 2000-talets första år har bedömningen av kopplingsförbehåll inom EU tagit en alltmer effektbaserad form. I Microsoft-målet stipulerar Kommissionen och Förstainstansrätten för första gången ett test att använda vid bedömningen av kontraktuella kopplingsförbehåll eller teknisk buntning. Som en del av testet krävs det att kopplingsförbehållet skall ha en utestängande effekt på konkurrensen. Detta test ligger till viss del i linje med vad de ekonomiska teorierna anser att kopplingsförbehåll har för effekter på konkurrensen och marknaden, dock anses inte testet modernt nog. Inom doktrinen debatteras det därför hur ett framtida test bör se ut. I uppsatsen presenteras tre förslag, ett ostrukturerat rule of reason test, ett strukturerat rule of reason test samt ett modifierat legalitets per se test. Författaren av uppsatsen anser att det bästa testet vore (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Vartia, Caroline
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Konkurrensrätt
language
Swedish
id
1562765
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562765,
  abstract     = {Syftet med uppsatsen har varit att titta på hur kopplingsförbehåll, som utgör missbruk av dominerande ställning, bör bedömas i ljuset av de ekonomiska teorier som lagts fram på senare år. Annorlunda uttryckt har syftet varit att utröna hur en moderniserad bedömning av kopplingsförbehålls exkluderande effekter bör se ut inom EU. De ekonomiska teorierna visar klart och tydligt att kopplingsförbehåll kan ha både positiva och negativa effekter för marknaden, därför är det viktigt att alla effekter undersöks vid en bedömning. Därefter bör de konkurrenshämmande effekterna vägas mot de effektivitetshöjande fördelarna för att se vilken som väger tyngst. Väger de effektivitetshöjande effekterna tyngst bör kopplingsförbehållet godkännas och tvärtom. Bedömningen av kopplingsförbehåll inom EU har genomgått en stor förändring under de senaste fyrtio åren. Till en början skedde en mycket formalistisk bedömning, där rädslan för att företaget utfört kopplingsförbehållet i syfte att utöka sin dominerande ställning från en marknad till en annan gjorde att många kopplingsförbehåll förbjöds utan någon mer ingående undersökning. På 1980-talet användes ett absolut per se förbud, och någon noggrann analys av om det aktuella företaget innehade en dominerande ställning genomfördes fortfarande inte. På 1990-talet öppnar EG-rätten för första gången upp för att bakomliggande ekonomiska skäl och andra objektiva rättfärdiganden skall beaktas vid bedömningen. Det godtas också att det kan finnas skäl som kan överväga de skadliga effekterna och leda till att kopplingsförbehållet godkänns. Företagens marknadsstyrka börjar också undersökas mer noggrant. Under 2000-talets första år har bedömningen av kopplingsförbehåll inom EU tagit en alltmer effektbaserad form. I Microsoft-målet stipulerar Kommissionen och Förstainstansrätten för första gången ett test att använda vid bedömningen av kontraktuella kopplingsförbehåll eller teknisk buntning. Som en del av testet krävs det att kopplingsförbehållet skall ha en utestängande effekt på konkurrensen. Detta test ligger till viss del i linje med vad de ekonomiska teorierna anser att kopplingsförbehåll har för effekter på konkurrensen och marknaden, dock anses inte testet modernt nog. Inom doktrinen debatteras det därför hur ett framtida test bör se ut. I uppsatsen presenteras tre förslag, ett ostrukturerat rule of reason test, ett strukturerat rule of reason test samt ett modifierat legalitets per se test. Författaren av uppsatsen anser att det bästa testet vore},
  author       = {Vartia, Caroline},
  keyword      = {Konkurrensrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Bedömningen av kopplingsförbehålls exkluderande effekter inom EU},
  year         = {2008},
}