Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Outsourcing och övergång av verksamhet - skyddet för den fortsatta anställningen och anställningsvillkoren

von Knorring, Sophie (2007)
Department of Law
Abstract
Förändrade förutsättningar på marknaden till följd av ökad internationalisering av ekonomi och handel, en hårdnande global konkurrens, ny teknologi, förbättrade kommunikationer samt framväxten av kunskaps- och tjänstesamhället har resulterat i en flexibiliseringsprocess, vars konsekvens är att företagens utveckling numera kännetecknas av en ständigt pågående strukturomvandling. Genom denna utveckling har nya och mer varierande arbetsformer vuxit fram. En företeelse som blir allt vanligare är att företagen skalar bort de funktioner som inte tillhör kärnverksamheten för att istället lägga ut dem på en extern part, så kallad outsourcing av verksamhet. Begreppet outsourcing innebär således att verksamhetsledningen anlitar ett annat företag för... (More)
Förändrade förutsättningar på marknaden till följd av ökad internationalisering av ekonomi och handel, en hårdnande global konkurrens, ny teknologi, förbättrade kommunikationer samt framväxten av kunskaps- och tjänstesamhället har resulterat i en flexibiliseringsprocess, vars konsekvens är att företagens utveckling numera kännetecknas av en ständigt pågående strukturomvandling. Genom denna utveckling har nya och mer varierande arbetsformer vuxit fram. En företeelse som blir allt vanligare är att företagen skalar bort de funktioner som inte tillhör kärnverksamheten för att istället lägga ut dem på en extern part, så kallad outsourcing av verksamhet. Begreppet outsourcing innebär således att verksamhetsledningen anlitar ett annat företag för utförandet av aktiviteter som tidigare utförts i egen regi. Outsourcing av verksamhet förekommer såväl inom den privata som den offentliga sektorn. I samband med att ett företag handlar i strävan mot att förstärka och renodla sin egen kärnverksamhet är det viktigt att tillse att den enskilde berörde arbetstagaren inte ytterst får stå de negativa konsekvenserna. Syftet med denna uppsats är att utreda såväl arbetstagarens som arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter i samband med outsourcing av verksamhet. I fokus för detta arbete står det så kallade överlåtelsedirektivet Direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter. Ändrat genom direktiv 98/50/EG, numera direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 med samma titel., vilket innefattar regler om att anställningen automatiskt skall övergå till förvärvaren vid en övergång av verksamhet liksom ett förbud mot att säga upp en anställd på grund av verksamhetsövergången som sådan. Dessutom innebär bestämmelserna att den anställde i regel får behålla sina anställningsvillkor efter övergången. Direktivet har implementerats i svensk rätt genom ändringar i framförallt anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen. Överlåtelsedirektivet är utformat i första hand för traditionella verksamhetsövergångar, såsom olika sammanslagningar mellan större företag och dylikt. En första fråga har varit att utreda överlåtelsedirektivets tillämplighet på outsourcing av verksamhet. Denna fråga är en av de mest prövade i EG-domstolen, eftersom outsourcing av verksamhet ligger i gränslandet för direktivets tillämpningsområde. Reglerna på området är komplexa och inrymmer relativt omfattande praktiska tillämpningsproblem. En helhetsbedömning mot bakgrund av omständigheterna kring verksamhetsövergången får företas i varje enskilt fall och det går således inte att ge något entydigt svar på frågan om outsourcing av verksamhet omfattas av överlåtelsedirektivets tillämpningsområde eller inte. Generellt torde dock kunna sägas att ju starkare relationen är mellan parterna som ingått outsourcingavtalet desto större är sannolikheten att överlåtelsedirektivet äger tillämplighet. Huruvida det är offentlig eller privat verksamhet som är föremål för outsourcing saknar betydelse för bedömningen. Om förutsättningarna för överlåtelsedirektivets tillämplighet kan anses vara uppfyllda aktualiseras den skyddskatalog som direktivet erbjuder. Uppsägningsförbudet är emellertid inte absolut då det medger uppsägningar till följd av verksamhetsrelaterade skäl. Övergångar av verksamheter innefattar regelmässigt förändringar av ekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt slag. Detta öppnar möjligheter för överlåtaren att genomföra uppsägningar med motiveringen att de grundar sig på arbetsbrist, fastän de egentligen är hänförliga till övergången som sådan. Detta begränsar uppsägningsförbudets omfattning. Uppsägningsförbudets rättsverkan i outsourcingsituationen försvagas även av att arbetsgivaren får säga upp arbetstagaren så att uppsägningstiden löper ut samtidigt som avtalstiden, även om det då fortfarande inte står klart huruvida outsourcingavtalet kommer att förlängas eller inte. Arbetstagaren har rätt att motsätta sig en övergång av anställningen till förvärvaren och istället stanna kvar i överlåtarens verksamhet. I vissa fall kan detta visa sig vara ett bättre alternativ för den enskilde arbetstagaren, inte minst då överlåtaren är en jämförelsevis större arbetsgivare med goda omplaceringsmöjligheter. Vad gäller skyddet för anställningsvillkoren föreligger en reell skillnad i skyddet mellan kollektivt avtalade anställningsvillkor och sådana förmåner som följer av det individuella anställningsavtalet. De förstnämnda skyddas i en jämförelsevis mer omfattande utsträckning. Ensidigt reglerade förmåner omfattas inte av direktivets skyddsregler och arbetstagaren kan således förlora dessa i samband med outsourcing av verksamhet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
von Knorring, Sophie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Arbetsrätt, EG-rätt
language
Swedish
id
1562809
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562809,
  abstract     = {{Förändrade förutsättningar på marknaden till följd av ökad internationalisering av ekonomi och handel, en hårdnande global konkurrens, ny teknologi, förbättrade kommunikationer samt framväxten av kunskaps- och tjänstesamhället har resulterat i en flexibiliseringsprocess, vars konsekvens är att företagens utveckling numera kännetecknas av en ständigt pågående strukturomvandling. Genom denna utveckling har nya och mer varierande arbetsformer vuxit fram. En företeelse som blir allt vanligare är att företagen skalar bort de funktioner som inte tillhör kärnverksamheten för att istället lägga ut dem på en extern part, så kallad outsourcing av verksamhet. Begreppet outsourcing innebär således att verksamhetsledningen anlitar ett annat företag för utförandet av aktiviteter som tidigare utförts i egen regi. Outsourcing av verksamhet förekommer såväl inom den privata som den offentliga sektorn. I samband med att ett företag handlar i strävan mot att förstärka och renodla sin egen kärnverksamhet är det viktigt att tillse att den enskilde berörde arbetstagaren inte ytterst får stå de negativa konsekvenserna. Syftet med denna uppsats är att utreda såväl arbetstagarens som arbetsgivarens rättigheter och skyldigheter i samband med outsourcing av verksamhet. I fokus för detta arbete står det så kallade överlåtelsedirektivet Direktiv 77/187/EEG av den 14 februari 1977 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av företag eller verksamheter. Ändrat genom direktiv 98/50/EG, numera direktiv 2001/23/EG av den 12 mars 2001 med samma titel., vilket innefattar regler om att anställningen automatiskt skall övergå till förvärvaren vid en övergång av verksamhet liksom ett förbud mot att säga upp en anställd på grund av verksamhetsövergången som sådan. Dessutom innebär bestämmelserna att den anställde i regel får behålla sina anställningsvillkor efter övergången. Direktivet har implementerats i svensk rätt genom ändringar i framförallt anställningsskyddslagen och medbestämmandelagen. Överlåtelsedirektivet är utformat i första hand för traditionella verksamhetsövergångar, såsom olika sammanslagningar mellan större företag och dylikt. En första fråga har varit att utreda överlåtelsedirektivets tillämplighet på outsourcing av verksamhet. Denna fråga är en av de mest prövade i EG-domstolen, eftersom outsourcing av verksamhet ligger i gränslandet för direktivets tillämpningsområde. Reglerna på området är komplexa och inrymmer relativt omfattande praktiska tillämpningsproblem. En helhetsbedömning mot bakgrund av omständigheterna kring verksamhetsövergången får företas i varje enskilt fall och det går således inte att ge något entydigt svar på frågan om outsourcing av verksamhet omfattas av överlåtelsedirektivets tillämpningsområde eller inte. Generellt torde dock kunna sägas att ju starkare relationen är mellan parterna som ingått outsourcingavtalet desto större är sannolikheten att överlåtelsedirektivet äger tillämplighet. Huruvida det är offentlig eller privat verksamhet som är föremål för outsourcing saknar betydelse för bedömningen. Om förutsättningarna för överlåtelsedirektivets tillämplighet kan anses vara uppfyllda aktualiseras den skyddskatalog som direktivet erbjuder. Uppsägningsförbudet är emellertid inte absolut då det medger uppsägningar till följd av verksamhetsrelaterade skäl. Övergångar av verksamheter innefattar regelmässigt förändringar av ekonomiskt, tekniskt och organisatoriskt slag. Detta öppnar möjligheter för överlåtaren att genomföra uppsägningar med motiveringen att de grundar sig på arbetsbrist, fastän de egentligen är hänförliga till övergången som sådan. Detta begränsar uppsägningsförbudets omfattning. Uppsägningsförbudets rättsverkan i outsourcingsituationen försvagas även av att arbetsgivaren får säga upp arbetstagaren så att uppsägningstiden löper ut samtidigt som avtalstiden, även om det då fortfarande inte står klart huruvida outsourcingavtalet kommer att förlängas eller inte. Arbetstagaren har rätt att motsätta sig en övergång av anställningen till förvärvaren och istället stanna kvar i överlåtarens verksamhet. I vissa fall kan detta visa sig vara ett bättre alternativ för den enskilde arbetstagaren, inte minst då överlåtaren är en jämförelsevis större arbetsgivare med goda omplaceringsmöjligheter. Vad gäller skyddet för anställningsvillkoren föreligger en reell skillnad i skyddet mellan kollektivt avtalade anställningsvillkor och sådana förmåner som följer av det individuella anställningsavtalet. De förstnämnda skyddas i en jämförelsevis mer omfattande utsträckning. Ensidigt reglerade förmåner omfattas inte av direktivets skyddsregler och arbetstagaren kan således förlora dessa i samband med outsourcing av verksamhet.}},
  author       = {{von Knorring, Sophie}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Outsourcing och övergång av verksamhet - skyddet för den fortsatta anställningen och anställningsvillkoren}},
  year         = {{2007}},
}