Advanced

Miljökrav i offentlig upphandling - särskilt med avseende på produkt och produktion

Weber, Nina (2009)
Department of Law
Abstract
Reglering på EU-nivå av upphandlingsförfarandet har ansetts nödvändig för att garantera konkurrens och den inre marknadens funktion. Offentlig upphandling ska ske kostnadseffektivt men har också använts för icke-ekonomiska syften, bland annat miljöskydd. Upphandlingsdirektiven, dir. 2004/17/EG och dir. 2004/18/EG, stadgar att miljökrav kan ställas. I denna uppsats undersöks möjligheten att ställa miljökrav som tar sikte på att komma åt upphandlingsföremålets samlade miljöpåverkan. Utifrån att upphandlingsförfarandet främst har betraktats som en affärstransaktion finns en viss motsättning mellan målet om att upphandla kostnadseffektivt och att använda upphandling för att uppnå olika miljömål. Denna motsättning diskuteras i uppsatsen.... (More)
Reglering på EU-nivå av upphandlingsförfarandet har ansetts nödvändig för att garantera konkurrens och den inre marknadens funktion. Offentlig upphandling ska ske kostnadseffektivt men har också använts för icke-ekonomiska syften, bland annat miljöskydd. Upphandlingsdirektiven, dir. 2004/17/EG och dir. 2004/18/EG, stadgar att miljökrav kan ställas. I denna uppsats undersöks möjligheten att ställa miljökrav som tar sikte på att komma åt upphandlingsföremålets samlade miljöpåverkan. Utifrån att upphandlingsförfarandet främst har betraktats som en affärstransaktion finns en viss motsättning mellan målet om att upphandla kostnadseffektivt och att använda upphandling för att uppnå olika miljömål. Denna motsättning diskuteras i uppsatsen. Livscykelperspektivet, beaktandet av upphandlingsföremålets samlade miljöpåverkan, har uppmärksammats i upphandlingssammanhang. Viss osäkerhet kring hur omfattande miljökrav som får ställas råder fortfarande och detta diskuteras närmare i framställningen. Krav som kan ställas i de tekniska specifikationerna, det vill säga i beskrivningen av upphandlingsföremålet, samt i tilldelningskriterierna, som ligger till grund för bedömningen av vilket anbud som ekonomiska mest fördelaktigt, undersöks. I de tekniska specifikationerna kan den upphandlande myndigheten hänvisa till kriterier i miljömärken. Miljömärken (till exempel EU-blomman) baseras på ett livscykeltänkande och ger således den upphandlande myndigheten möjlighet att i viss mån beakta ett livscykelperspektiv. För att komma åt den samlade miljöpåverkan krävs även att produktionen uppmärksammas. I vilken mån krav på produktionsprocesser och produktionsmetoder kan ställas råder det delade meningar om. Doktrin visar att en mindre strikt tolkning är möjlig, medan kommissionen intar motsatt ståndpunkt. Även bestämmelserna om tilldelningskriterier ger utrymme för att ställa krav på upphandlingsföremålets miljövänlighet. Icke-ekonomiska krav får tillämpas om ett antal förutsättningar uppfylls. Förutsättningarna kan i viss mån försvåra möjligheten att ställa miljökrav som tar sikte på upphandlingsföremålets samlade miljöpåverkan. Tolkningsutrymme för att ställa långtgående miljökrav finns dock. Utrymme för att använda offentlig upphandling för att uppnå miljömål samt att ställa miljökrav utifrån ett livscykelperspektiv finns. Tillämpningen begränsas ibland av att det råder delade meningar kring hur bestämmelserna ska tolkas. De olika uppfattningarna kan härledas till den konflikt som ibland kan skönjas mellan ekonomiska intressen och miljöintressen. Förhållandet mellan intressena skulle kunna bli mindre konfliktfyllt om det ekonomiska intresset i att uppnå ett bra miljöskydd uppmärksammades. För att offentlig upphandling ska bli ett effektivt instrument för att uppnå miljömål krävs även klargöranden av hur bestämmelser och praxis ska tolkas. Det behövs också ett brett erkännande av upphandlingsinstrumentet som ett viktigt instrument i miljöarbetet. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Weber, Nina
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
EG-rätt
language
Swedish
id
1562890
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562890,
  abstract     = {Reglering på EU-nivå av upphandlingsförfarandet har ansetts nödvändig för att garantera konkurrens och den inre marknadens funktion. Offentlig upphandling ska ske kostnadseffektivt men har också använts för icke-ekonomiska syften, bland annat miljöskydd. Upphandlingsdirektiven, dir. 2004/17/EG och dir. 2004/18/EG, stadgar att miljökrav kan ställas. I denna uppsats undersöks möjligheten att ställa miljökrav som tar sikte på att komma åt upphandlingsföremålets samlade miljöpåverkan. Utifrån att upphandlingsförfarandet främst har betraktats som en affärstransaktion finns en viss motsättning mellan målet om att upphandla kostnadseffektivt och att använda upphandling för att uppnå olika miljömål. Denna motsättning diskuteras i uppsatsen. Livscykelperspektivet, beaktandet av upphandlingsföremålets samlade miljöpåverkan, har uppmärksammats i upphandlingssammanhang. Viss osäkerhet kring hur omfattande miljökrav som får ställas råder fortfarande och detta diskuteras närmare i framställningen. Krav som kan ställas i de tekniska specifikationerna, det vill säga i beskrivningen av upphandlingsföremålet, samt i tilldelningskriterierna, som ligger till grund för bedömningen av vilket anbud som ekonomiska mest fördelaktigt, undersöks. I de tekniska specifikationerna kan den upphandlande myndigheten hänvisa till kriterier i miljömärken. Miljömärken (till exempel EU-blomman) baseras på ett livscykeltänkande och ger således den upphandlande myndigheten möjlighet att i viss mån beakta ett livscykelperspektiv. För att komma åt den samlade miljöpåverkan krävs även att produktionen uppmärksammas. I vilken mån krav på produktionsprocesser och produktionsmetoder kan ställas råder det delade meningar om. Doktrin visar att en mindre strikt tolkning är möjlig, medan kommissionen intar motsatt ståndpunkt. Även bestämmelserna om tilldelningskriterier ger utrymme för att ställa krav på upphandlingsföremålets miljövänlighet. Icke-ekonomiska krav får tillämpas om ett antal förutsättningar uppfylls. Förutsättningarna kan i viss mån försvåra möjligheten att ställa miljökrav som tar sikte på upphandlingsföremålets samlade miljöpåverkan. Tolkningsutrymme för att ställa långtgående miljökrav finns dock. Utrymme för att använda offentlig upphandling för att uppnå miljömål samt att ställa miljökrav utifrån ett livscykelperspektiv finns. Tillämpningen begränsas ibland av att det råder delade meningar kring hur bestämmelserna ska tolkas. De olika uppfattningarna kan härledas till den konflikt som ibland kan skönjas mellan ekonomiska intressen och miljöintressen. Förhållandet mellan intressena skulle kunna bli mindre konfliktfyllt om det ekonomiska intresset i att uppnå ett bra miljöskydd uppmärksammades. För att offentlig upphandling ska bli ett effektivt instrument för att uppnå miljömål krävs även klargöranden av hur bestämmelser och praxis ska tolkas. Det behövs också ett brett erkännande av upphandlingsinstrumentet som ett viktigt instrument i miljöarbetet.},
  author       = {Weber, Nina},
  keyword      = {EG-rätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Miljökrav i offentlig upphandling - särskilt med avseende på produkt och produktion},
  year         = {2009},
}