Advanced

Förmågan att binda aktiebolag -en rättsstudie av firmateckning i förhållande till fullmaktsläran

Weman, Pontus (2001)
Department of Law
Abstract
I uppsatsen beskrivs aktiebolaget som en koordination av kontrakt samt det val företaget står inför när det gäller frågan om en ytterligare transaktion ska genomföras via marknaden eller via vertikal integration. Detta val avgörs av var marginalkostnaden är lägst enligt Coase. Vidare redogör uppsatsen för fullmakter inom avtalsrätten. Motsvarigheten inom aktiebolagsrätten till dessa fullmakter utgörs av ställföreträdarskap och firmateckningsrätt. Inom både avtals- och aktiebolagsrätten förekommer begreppen behörighet och befogenhet. För både fullmäktiga och firmateckningsberättigade är frågor om behörighet och befogenhet bitvis komplicerade. Därför kan man först ta reda på om det över huvud taget varit en kompetent rättshandlande som... (More)
I uppsatsen beskrivs aktiebolaget som en koordination av kontrakt samt det val företaget står inför när det gäller frågan om en ytterligare transaktion ska genomföras via marknaden eller via vertikal integration. Detta val avgörs av var marginalkostnaden är lägst enligt Coase. Vidare redogör uppsatsen för fullmakter inom avtalsrätten. Motsvarigheten inom aktiebolagsrätten till dessa fullmakter utgörs av ställföreträdarskap och firmateckningsrätt. Inom både avtals- och aktiebolagsrätten förekommer begreppen behörighet och befogenhet. För både fullmäktiga och firmateckningsberättigade är frågor om behörighet och befogenhet bitvis komplicerade. Därför kan man först ta reda på om det över huvud taget varit en kompetent rättshandlande som företagit en rättshandling för huvudmannens räkning innan frågor om begreppsparet behandlas. Inom bolagsrätten utgör den legala funktionsfördelningen behörighetsomfånget för styrelse och VD, medan omfattningen av fullmäktigens behörighet utläses av fullmaktens gränser. För både fullmäktig och bolagsföreträdare definieras befogenheten som ''den rätt att rättshandla för huvudmannens räkning som på grund av det bakomliggande förhållandet tillkommer den rättshandlande gentemot huvudmannen''. Detta bakomliggande förhållande kallas vanligen uppdrag. I uppsatsen ställs också frågan om firmateckningsreglerna kan kompletteras av fullmaktsreglerna. Svaret på denna fråga är att normalt sett kan så ske, men när det gäller frågan om ställningsfullmakten kan tillgripas då formaliteterna för firmateckning inte iakttagits är svaret inte självklart. Doktrinen tycks i allmänhet inte anse att så ska vara fallet eftersom detta innebär en utökning av behörighetsomfånget som urgröper firmateckningsreglernas funktion. Författaren är dock av den åsikten att så kan ske och stödjer sig på ett nyligen avgjort rättsfall i HD. En jämförelse mellan de verkställande bolagsorganen och en ställningsfullmäktig leder till slutsatsen att de inte kan jämställas. Detta bland annat med hänsyn till att det är tillitsprincipen som ligger till grund för fullmaktsläran, medan det är hänsynen till diverse intressekollisioner i aktiebolaget som utformat reglerna om organhandlande. Vidare liknas en särskild firmatecknare med en tillförordnad generalfullmäktig som har registreringskrav. Genom att bryta ned aktiebolagskonstruktionen i ett avtals- och fullmaktsrättsligt perspektiv underlättas förståelsen av de inbördes relationer som finns i ett aktiebolag. Med detta perspektiv torde styrelsen, i den hierarkiska struktur som finns i ett aktiebolag, kunna grunda sin organbehörighet på en kollektiv fullmakt från aktieägarna samfällt medan den enskilde ledamoten har ett uppdragsavtal med bolagsstämman. VD:ns uppdrag liknar mer ett anställningsavtal med styrelsen. Under VD:n finns en avtalsrättslig hierarki med chefer och anställda. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Weman, Pontus
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Associationsrätt
language
Swedish
id
1562920
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562920,
  abstract     = {I uppsatsen beskrivs aktiebolaget som en koordination av kontrakt samt det val företaget står inför när det gäller frågan om en ytterligare transaktion ska genomföras via marknaden eller via vertikal integration. Detta val avgörs av var marginalkostnaden är lägst enligt Coase. Vidare redogör uppsatsen för fullmakter inom avtalsrätten. Motsvarigheten inom aktiebolagsrätten till dessa fullmakter utgörs av ställföreträdarskap och firmateckningsrätt. Inom både avtals- och aktiebolagsrätten förekommer begreppen behörighet och befogenhet. För både fullmäktiga och firmateckningsberättigade är frågor om behörighet och befogenhet bitvis komplicerade. Därför kan man först ta reda på om det över huvud taget varit en kompetent rättshandlande som företagit en rättshandling för huvudmannens räkning innan frågor om begreppsparet behandlas. Inom bolagsrätten utgör den legala funktionsfördelningen behörighetsomfånget för styrelse och VD, medan omfattningen av fullmäktigens behörighet utläses av fullmaktens gränser. För både fullmäktig och bolagsföreträdare definieras befogenheten som ''den rätt att rättshandla för huvudmannens räkning som på grund av det bakomliggande förhållandet tillkommer den rättshandlande gentemot huvudmannen''. Detta bakomliggande förhållande kallas vanligen uppdrag. I uppsatsen ställs också frågan om firmateckningsreglerna kan kompletteras av fullmaktsreglerna. Svaret på denna fråga är att normalt sett kan så ske, men när det gäller frågan om ställningsfullmakten kan tillgripas då formaliteterna för firmateckning inte iakttagits är svaret inte självklart. Doktrinen tycks i allmänhet inte anse att så ska vara fallet eftersom detta innebär en utökning av behörighetsomfånget som urgröper firmateckningsreglernas funktion. Författaren är dock av den åsikten att så kan ske och stödjer sig på ett nyligen avgjort rättsfall i HD. En jämförelse mellan de verkställande bolagsorganen och en ställningsfullmäktig leder till slutsatsen att de inte kan jämställas. Detta bland annat med hänsyn till att det är tillitsprincipen som ligger till grund för fullmaktsläran, medan det är hänsynen till diverse intressekollisioner i aktiebolaget som utformat reglerna om organhandlande. Vidare liknas en särskild firmatecknare med en tillförordnad generalfullmäktig som har registreringskrav. Genom att bryta ned aktiebolagskonstruktionen i ett avtals- och fullmaktsrättsligt perspektiv underlättas förståelsen av de inbördes relationer som finns i ett aktiebolag. Med detta perspektiv torde styrelsen, i den hierarkiska struktur som finns i ett aktiebolag, kunna grunda sin organbehörighet på en kollektiv fullmakt från aktieägarna samfällt medan den enskilde ledamoten har ett uppdragsavtal med bolagsstämman. VD:ns uppdrag liknar mer ett anställningsavtal med styrelsen. Under VD:n finns en avtalsrättslig hierarki med chefer och anställda.},
  author       = {Weman, Pontus},
  keyword      = {Associationsrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Förmågan att binda aktiebolag -en rättsstudie av firmateckning i förhållande till fullmaktsläran},
  year         = {2001},
}