Skip to main content

LUP Student Papers

LUND UNIVERSITY LIBRARIES

Proportionalitetsprincipen i immaterialrättens sanktionssystem

Wendén, Andreas (2005)
Department of Law
Abstract
Skyddet för intellektuellt ägande är i Sverige stadgat i skilda immaterialrättsliga lagar. Sverige är också bundet av flera internationella avtal på det immaterialrättsliga området. I de immaterialrättsliga lagarna ges en möjlighet för rättighetsinnehavaren att via olika sanktioner skydda sig emot, eller stoppa, intrång i sina immateriella rättigheter. Det finns förutom de straff- och skadeståndsrättsliga bestämmelserna i immaterialrättslagarna också regler om att domstol kan träffa beslut om olika lämpliga åtgärder. I och med de lagändringar som skedde 1994 och 1998 är numera det svenska immaterialrättsliga sanktionssystemet mer enhetligt och mer i överensstämmelse med internationell rätt. För att de immaterialrättsliga lagarna, och... (More)
Skyddet för intellektuellt ägande är i Sverige stadgat i skilda immaterialrättsliga lagar. Sverige är också bundet av flera internationella avtal på det immaterialrättsliga området. I de immaterialrättsliga lagarna ges en möjlighet för rättighetsinnehavaren att via olika sanktioner skydda sig emot, eller stoppa, intrång i sina immateriella rättigheter. Det finns förutom de straff- och skadeståndsrättsliga bestämmelserna i immaterialrättslagarna också regler om att domstol kan träffa beslut om olika lämpliga åtgärder. I och med de lagändringar som skedde 1994 och 1998 är numera det svenska immaterialrättsliga sanktionssystemet mer enhetligt och mer i överensstämmelse med internationell rätt. För att de immaterialrättsliga lagarna, och domstolsavgörandena som bygger på dessa, skall uppfattas som rättvisa, av både enskilda och samhället, krävs det att det finns en uttalad proportionalitetsprincip. Vad som bör känneteckna en bedömning, som bygger på proportionalitetsprincipen, är att den skall avgöra huruvida en sanktion, eller åtgärd, är ändamålsenlig, nödvändig och icke-excessiv. Om man ser till uttalanden som gjorts i svensk praxis verkar det som att proportionalitetsprincipen inte får komma i konflikt med själva tanken bakom de reformer som gjorts för att stärka rättighetsinnehavarens möjlighet att få stopp på ett immaterialrättsintrång. Inom EU har det utfärdats ett nytt Enforcementdirektiv rörande upprätthållande av immateriella rättigheter. En del av kritiken gentemot direktivet har varit att det ger för långtgående möjligheter för rättighetsinnehavare att få stopp på ett immaterialrättsintrång. Den gällande direktivtexten präglas dock av en större eftertänksamhet och måttlighet än det ursprungliga direktivförslaget, då proportionaliteten är mer klart uttalad. Frågan är dock vilken vikt svenska domstolar kommer att fästa vid uttalandena om proportionalitet bl.a. med hänsyn till tidigare praxis och uttalanden om proportionalitet. Detta sammantaget med att det hävdas att de ändringar som genomförts i immaterialrättslagstiftningen under senare tid, såsom längre skyddstid, större skyddsomfång, samt det faktum att fler företeelser blivit skyddade, har ruckat den balans som skall råda mellan rättighetsinnehavaren intressen och samhällets, kan göra att diskussionen om immaterialrättens framtid och expansion blir än större. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wendén, Andreas
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Immaterialrätt
language
Swedish
id
1562938
date added to LUP
2010-03-08 15:55:30
date last changed
2010-03-08 15:55:30
@misc{1562938,
  abstract     = {{Skyddet för intellektuellt ägande är i Sverige stadgat i skilda immaterialrättsliga lagar. Sverige är också bundet av flera internationella avtal på det immaterialrättsliga området. I de immaterialrättsliga lagarna ges en möjlighet för rättighetsinnehavaren att via olika sanktioner skydda sig emot, eller stoppa, intrång i sina immateriella rättigheter. Det finns förutom de straff- och skadeståndsrättsliga bestämmelserna i immaterialrättslagarna också regler om att domstol kan träffa beslut om olika lämpliga åtgärder. I och med de lagändringar som skedde 1994 och 1998 är numera det svenska immaterialrättsliga sanktionssystemet mer enhetligt och mer i överensstämmelse med internationell rätt. För att de immaterialrättsliga lagarna, och domstolsavgörandena som bygger på dessa, skall uppfattas som rättvisa, av både enskilda och samhället, krävs det att det finns en uttalad proportionalitetsprincip. Vad som bör känneteckna en bedömning, som bygger på proportionalitetsprincipen, är att den skall avgöra huruvida en sanktion, eller åtgärd, är ändamålsenlig, nödvändig och icke-excessiv. Om man ser till uttalanden som gjorts i svensk praxis verkar det som att proportionalitetsprincipen inte får komma i konflikt med själva tanken bakom de reformer som gjorts för att stärka rättighetsinnehavarens möjlighet att få stopp på ett immaterialrättsintrång. Inom EU har det utfärdats ett nytt Enforcementdirektiv rörande upprätthållande av immateriella rättigheter. En del av kritiken gentemot direktivet har varit att det ger för långtgående möjligheter för rättighetsinnehavare att få stopp på ett immaterialrättsintrång. Den gällande direktivtexten präglas dock av en större eftertänksamhet och måttlighet än det ursprungliga direktivförslaget, då proportionaliteten är mer klart uttalad. Frågan är dock vilken vikt svenska domstolar kommer att fästa vid uttalandena om proportionalitet bl.a. med hänsyn till tidigare praxis och uttalanden om proportionalitet. Detta sammantaget med att det hävdas att de ändringar som genomförts i immaterialrättslagstiftningen under senare tid, såsom längre skyddstid, större skyddsomfång, samt det faktum att fler företeelser blivit skyddade, har ruckat den balans som skall råda mellan rättighetsinnehavaren intressen och samhällets, kan göra att diskussionen om immaterialrättens framtid och expansion blir än större.}},
  author       = {{Wendén, Andreas}},
  language     = {{swe}},
  note         = {{Student Paper}},
  title        = {{Proportionalitetsprincipen i immaterialrättens sanktionssystem}},
  year         = {{2005}},
}