Advanced

Moderskapet och dess rättsverkningar

Wiberg, Linda (2009)
Department of Law
Abstract
Moderskapet finns oftast inte reglerat i olika länders rättssystem. Varken Sverige, Finland eller Storbritannien har reglerat och definierat moderskapet i sina lagar. Denna uppsats ska därmed behandla det rättsliga moderskapet för att studera dess definitioner men även möjligheten att förändra ett moderskap i enlighet med svensk rätt. I uppsatsens deskriptiva del sker en genomgång av moderskapet och föräldraskapet i belysning av dagens biomedicinska teknik vilket skapar olika synsätt på moderskapet. Jag utför en kort komparation med Finland och Storbritannien för att kunna jämföra deras syn på moderskapet med Sverige och för att kunna studera hur de reglerar rättssituationer som inte är tillåtna i Sverige. Med hjälp av rättspraxis förs... (More)
Moderskapet finns oftast inte reglerat i olika länders rättssystem. Varken Sverige, Finland eller Storbritannien har reglerat och definierat moderskapet i sina lagar. Denna uppsats ska därmed behandla det rättsliga moderskapet för att studera dess definitioner men även möjligheten att förändra ett moderskap i enlighet med svensk rätt. I uppsatsens deskriptiva del sker en genomgång av moderskapet och föräldraskapet i belysning av dagens biomedicinska teknik vilket skapar olika synsätt på moderskapet. Jag utför en kort komparation med Finland och Storbritannien för att kunna jämföra deras syn på moderskapet med Sverige och för att kunna studera hur de reglerar rättssituationer som inte är tillåtna i Sverige. Med hjälp av rättspraxis förs därefter en diskussion kring möjligheten att kunna ändra på ett moderskap och om det går att väcka talan kring moderskapet. En moderskapstalan kan föras i enlighet med de svenska reglerna om fastställelsetalan. Skulle domstolen komma fram till att en kvinna är/inte är moder till ett barn så kan det registrerade moderskapet ändras. Därefter behandlas de problem som kan uppstå när en situation som inte är lagreglerad i Sverige måste bedömas i en svensk domstol, t.ex. när surrogat diskuteras. Slutligen behandlas principen om barnets bästa och reglerna om ett barns rätt till vetskap om sitt ursprung. Det är viktigt att barnens rätt inte glöms bort trots att fokus ligger på modern. I analysen konstateras att moderskapsdefinitionen är relativt enkel, både i det svenska rättssystemet men även i andra rättssystem. Den så kallade moderskapspresumtionen grundar sig på uttrycket mater semper certa est. Detta innebär att modern alltid anses självklar då det är hon som föder barnet. Även vid olika former av assisterad befruktning, både i form av inseminationer men även äggdonationer, är det fortfarande kvinnan som föder barnet som är att anse som barnets moder. Detta är en princip som torde gå att överföra till diskussionen kring embryodonationer. Idag är embryodonation inte tillåtet i Sverige eftersom det anses viktigt att barnet har genetisk samhörighet med minst en förälder. Därmed kan inte både donerat ägg och donerad sperma användas vid befruktning. Om det skulle komma att bli tillåtet med embryodonation är det dock fortfarande den kvinna som föder barnets som bör anses vara barnets moder, precis som vid vanlig äggdonation. En annan möjlighet för barnlösa par att skaffa barn kan vara att anlita en surrogatmamma. En surrogatgraviditet kan uppstå genom att surrogatmodern insemineras med sperma från den man som ska bli barnets fader eller genom att ett embryo från den blivande fadern och modern planteras in i surrogatmamman. Att anlita surrogatmödrar är inte tillåtet i Sverige, men om det skulle komma att tillåtas torde assistans kunna hämtas från det brittiska rättsystemet. I det brittiska systemet kan ''föräldraavtal'' tecknas mellan surrogatmodern och barnets genetiska fader som gör att de får lika rätt att bestämma över barnet. Avtalet gäller till dess att vårdnaden kan föras över till den genetiska fadern och den kvinna som avsett att bli barnets moder kan adoptera barnet. Det har konstaterats att moderskapspresumtionen är så pass stark att den inte bör frångås, därmed kommer surrogatmodern vara barnets moder tills en adoption kan genomföras. Ändock borde adoption vara den bästa lösningen på problemet. Problemet är att adoptivmodern inte får någon rätt till barnet innan adoptionen kan genomföras. I analysen diskuterar jag möjligheten att ha ett tredelat ''föräldraavtal'' som innefattar surrogatmodern, den genetiske fadern och adoptivmodern. Ett sådant avtal kan förhindra situationer där fadern, som oftast registreras som rättslig fader direkt vid födseln, oväntat ändrar sig och inte godkänner kvinnan som avser att bli barnets moder som adoptivförälder. Detta är nämligen ett avgörande krav vid dessa adoptionsförfaranden som i dessa fall kan innebära problem. Det är till barnets bästa att kunna garanteras två föräldrar och därmed är det nödvändigt med en tydlig reglering och eventuellt ett speciellt adoptionsförfarande när surrogatmammor används. Slutsatsen är att moderskapsdefinitionen är väl inarbetad i det svenska rättsystemet trots att den inte uttrycks direkt i lagen. Den kvinna som föder barnet är att anse som barnets moder, även vid olika former av assisterad befruktning. Definitionen är så pass allmängiltig att den inte bör förändras. Därmed måste förfaranden med surrogatmödrar lösas på andra sätt, t.ex. genom adoption. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wiberg, Linda
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1563011
date added to LUP
2010-03-08 15:55:31
date last changed
2010-03-08 15:55:31
@misc{1563011,
  abstract     = {Moderskapet finns oftast inte reglerat i olika länders rättssystem. Varken Sverige, Finland eller Storbritannien har reglerat och definierat moderskapet i sina lagar. Denna uppsats ska därmed behandla det rättsliga moderskapet för att studera dess definitioner men även möjligheten att förändra ett moderskap i enlighet med svensk rätt. I uppsatsens deskriptiva del sker en genomgång av moderskapet och föräldraskapet i belysning av dagens biomedicinska teknik vilket skapar olika synsätt på moderskapet. Jag utför en kort komparation med Finland och Storbritannien för att kunna jämföra deras syn på moderskapet med Sverige och för att kunna studera hur de reglerar rättssituationer som inte är tillåtna i Sverige. Med hjälp av rättspraxis förs därefter en diskussion kring möjligheten att kunna ändra på ett moderskap och om det går att väcka talan kring moderskapet. En moderskapstalan kan föras i enlighet med de svenska reglerna om fastställelsetalan. Skulle domstolen komma fram till att en kvinna är/inte är moder till ett barn så kan det registrerade moderskapet ändras. Därefter behandlas de problem som kan uppstå när en situation som inte är lagreglerad i Sverige måste bedömas i en svensk domstol, t.ex. när surrogat diskuteras. Slutligen behandlas principen om barnets bästa och reglerna om ett barns rätt till vetskap om sitt ursprung. Det är viktigt att barnens rätt inte glöms bort trots att fokus ligger på modern. I analysen konstateras att moderskapsdefinitionen är relativt enkel, både i det svenska rättssystemet men även i andra rättssystem. Den så kallade moderskapspresumtionen grundar sig på uttrycket mater semper certa est. Detta innebär att modern alltid anses självklar då det är hon som föder barnet. Även vid olika former av assisterad befruktning, både i form av inseminationer men även äggdonationer, är det fortfarande kvinnan som föder barnet som är att anse som barnets moder. Detta är en princip som torde gå att överföra till diskussionen kring embryodonationer. Idag är embryodonation inte tillåtet i Sverige eftersom det anses viktigt att barnet har genetisk samhörighet med minst en förälder. Därmed kan inte både donerat ägg och donerad sperma användas vid befruktning. Om det skulle komma att bli tillåtet med embryodonation är det dock fortfarande den kvinna som föder barnets som bör anses vara barnets moder, precis som vid vanlig äggdonation. En annan möjlighet för barnlösa par att skaffa barn kan vara att anlita en surrogatmamma. En surrogatgraviditet kan uppstå genom att surrogatmodern insemineras med sperma från den man som ska bli barnets fader eller genom att ett embryo från den blivande fadern och modern planteras in i surrogatmamman. Att anlita surrogatmödrar är inte tillåtet i Sverige, men om det skulle komma att tillåtas torde assistans kunna hämtas från det brittiska rättsystemet. I det brittiska systemet kan ''föräldraavtal'' tecknas mellan surrogatmodern och barnets genetiska fader som gör att de får lika rätt att bestämma över barnet. Avtalet gäller till dess att vårdnaden kan föras över till den genetiska fadern och den kvinna som avsett att bli barnets moder kan adoptera barnet. Det har konstaterats att moderskapspresumtionen är så pass stark att den inte bör frångås, därmed kommer surrogatmodern vara barnets moder tills en adoption kan genomföras. Ändock borde adoption vara den bästa lösningen på problemet. Problemet är att adoptivmodern inte får någon rätt till barnet innan adoptionen kan genomföras. I analysen diskuterar jag möjligheten att ha ett tredelat ''föräldraavtal'' som innefattar surrogatmodern, den genetiske fadern och adoptivmodern. Ett sådant avtal kan förhindra situationer där fadern, som oftast registreras som rättslig fader direkt vid födseln, oväntat ändrar sig och inte godkänner kvinnan som avser att bli barnets moder som adoptivförälder. Detta är nämligen ett avgörande krav vid dessa adoptionsförfaranden som i dessa fall kan innebära problem. Det är till barnets bästa att kunna garanteras två föräldrar och därmed är det nödvändigt med en tydlig reglering och eventuellt ett speciellt adoptionsförfarande när surrogatmammor används. Slutsatsen är att moderskapsdefinitionen är väl inarbetad i det svenska rättsystemet trots att den inte uttrycks direkt i lagen. Den kvinna som föder barnet är att anse som barnets moder, även vid olika former av assisterad befruktning. Definitionen är så pass allmängiltig att den inte bör förändras. Därmed måste förfaranden med surrogatmödrar lösas på andra sätt, t.ex. genom adoption.},
  author       = {Wiberg, Linda},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Moderskapet och dess rättsverkningar},
  year         = {2009},
}