Advanced

Nackdelsrekvisitet vid återvinning

Wickman, Magnus (2001)
Department of Law
Abstract
I konkurs finns ofta ett behov att återvinna vissa av gäldenären gjorda rättshandlingar. Återvinningsreglerna i konkurslagen (1987:672) 4 kap. 5-13 §§ medger återvinning av rättshandlingar som skett inom en viss tid före konkursbeslutet. En förutsättning för återvinning är emellertid att det s k nackdelsrekvisitet är uppfyllt. Kort sammanfattat innebär nackdelsrekvisitet att ingen återvinning kan bli möjlig om inte åtminstone en borgenär försatts i en sämre situation som följd av rättshandlingen. Nackdelsrekvisitet är inte uttryckt direkt i lagtexten, det föreligger emellertid ingen tvekan om huruvida nackdel är en nödvändig förutsättning för återvinning av rättshandlingar. Att nackdel krävs för återvinning framgår av såväl förarbeten som... (More)
I konkurs finns ofta ett behov att återvinna vissa av gäldenären gjorda rättshandlingar. Återvinningsreglerna i konkurslagen (1987:672) 4 kap. 5-13 §§ medger återvinning av rättshandlingar som skett inom en viss tid före konkursbeslutet. En förutsättning för återvinning är emellertid att det s k nackdelsrekvisitet är uppfyllt. Kort sammanfattat innebär nackdelsrekvisitet att ingen återvinning kan bli möjlig om inte åtminstone en borgenär försatts i en sämre situation som följd av rättshandlingen. Nackdelsrekvisitet är inte uttryckt direkt i lagtexten, det föreligger emellertid ingen tvekan om huruvida nackdel är en nödvändig förutsättning för återvinning av rättshandlingar. Att nackdel krävs för återvinning framgår av såväl förarbeten som praxis. Återvinningsreglerna finner man i konkurslagen 4 kap. Bedömningen av om det föreligger nackdel måste genomföras annorlunda vid tillämpning på den subjektiva bestämmelsen i 5 § jämfört med hur den görs angående de objektiva återvin-ningsreglerna i 6-13 §§. En rättshandling innebär nackdel om gäldenärens ekonomiska situation försämras eller borgenärernas inbördes förhållanden förändras. Vad gäller de objektiva återvinningsbestämmelserna, krävs att nackdelen uppstått som en direkt följd av rättshandlingen. Nackdelsbedömningen skall hänföras till tidpunkten för rättshandlingens genomförande. Den subjektiva bestämmelsen i 5 § måste behandlas annorlunda. Indirekt nackdel är tillräcklig, d v s det är tillräckligt om nackdelen uppstår i samband med en efterföljande händelse. Inte heller krävs att man hänför nackdelsbedömningen till tiden för rättshandlingens genomförande. Nackdelen kan uppstå så sent som då återvinningsfrågan tas upp till behandling. Ett flertal olika faktorer påverkar nackdelsbedömningen, exempelvis konkurskostnader. Konkurskostnader skall beaktas om en borgenär med samma eller bättre rätt annars skulle belastas med dem. Vid ömsesidiga avtal kan nackdel uppstå endast då konkursgäldenären inte får fullvärdig ersättning för sin prestation. Om borgenär erhåller betalning med medel som konkursgäldenären genom gåva erhållit från tredje man, och som inte skulle ha ingått i konkursboet är huvudregeln att ingen nackdel kan anses ha uppstått. Om betalning däremot sker med medel som gäldenären lånat från tredje man för att betala borgenären, måste situationen behandlas annorlunda. Enligt huvudregeln skall nackdelsbedömning av betalning som skett med inlånade medel genomföras på samma sätt som vanlig betalning till borgenär, vilket innebär att nackdel som regel kan konstateras. I vissa undantagssituationer medges emellertid betalning med medel som lånats in för detta syfte, men då måste omständigheterna i det enskilda fallet vara mycket speciella. Checkräkningskrediter behandlas återvinningsrättsligt inte som vanliga lån. Nackdelsbedömningen skall inte genomföras för varje enskild transaktion, vilket vore det normala. Istället måste man summera alla insättningar och uttag på kontot som sker under återvinningsfristen. Har gäldenärens sammanlagda skuld på checkräkningskontot minskat från återvinningsfristens början till konkursbeslutet, föreligger nackdel. Eftersom skyldighet att betala leasingavgift uppkommer redan genom leasingavtalets ingående, behandlas leasingavgift som betalas före kommande nyttjandeperiod som betalning av skuld. Det innebär att så länge motprestationen är acceptabel, så har ingen nackdel uppstått. Även betalning i efterskott kan accepteras under vissa förutsättningar om betalningen är en nödvändig förutsättning för fortsatt nyttjande av den leasade egendomen. Det är uppenbart att om konkursgäldenären har ställt säkerhet för annans skuld, är nackdelsrekvisitet uppfyllt. Viss oenighet råder emellertid angående vilka bestämmelser man bör tillämpa för att kunna återvinna. HD fastslog i NJA 1985 s. 117 att 4 kap. 12 § KL inte är tillämplig trots att det är den bestämmelse som är avsedd för återvinning av säkerställande. Istället ansåg HD att man borde använda 5 och 6 §§ i samma kapitel. Detta har kritiserats en del i doktrin. Betalning till borgenär med säkerhet innebär som regel inte nackdel, om det är borgenären med bäst rätt och säkerheten omedelbart återställs till konkursgäldenären/boet. Om det emellertid finns en borgenär med andrahandsrätt i säkerheten ifråga, och denne p g a betalningen kommer att få en större del av sin fordran täckt av säkerheten än annars, har nackdel uppstått. Om gäldenären säljer egendom vari viss borgenär har säkerhet, för att därefter använda vederlaget för att betala borgenären i fråga, kan nackdel ha uppstått. Om försäljningen av egendomen och den efterföljande betalningen av skulden kan ses som en sammanhängande transaktion, eller om medlen har blivit tydligt avskiljda från gäldenärens övriga egendom och förfogandemöjligheter, är betalningen acceptabel. Om dessa krav inte blivit uppfyllda anses medlen efter egendomens försäljning ha blandats med gäldenärens övriga tillgångar, och kan inte längre användas att betala enskild borgenär eftersom nackdelsrekvisitet sätter stopp för en sådan transaktion. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Wickman, Magnus
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Konkurrensrätt
language
Swedish
id
1563014
date added to LUP
2010-03-08 15:55:31
date last changed
2010-03-08 15:55:31
@misc{1563014,
  abstract     = {I konkurs finns ofta ett behov att återvinna vissa av gäldenären gjorda rättshandlingar. Återvinningsreglerna i konkurslagen (1987:672) 4 kap. 5-13 §§ medger återvinning av rättshandlingar som skett inom en viss tid före konkursbeslutet. En förutsättning för återvinning är emellertid att det s k nackdelsrekvisitet är uppfyllt. Kort sammanfattat innebär nackdelsrekvisitet att ingen återvinning kan bli möjlig om inte åtminstone en borgenär försatts i en sämre situation som följd av rättshandlingen. Nackdelsrekvisitet är inte uttryckt direkt i lagtexten, det föreligger emellertid ingen tvekan om huruvida nackdel är en nödvändig förutsättning för återvinning av rättshandlingar. Att nackdel krävs för återvinning framgår av såväl förarbeten som praxis. Återvinningsreglerna finner man i konkurslagen 4 kap. Bedömningen av om det föreligger nackdel måste genomföras annorlunda vid tillämpning på den subjektiva bestämmelsen i 5 § jämfört med hur den görs angående de objektiva återvin-ningsreglerna i 6-13 §§. En rättshandling innebär nackdel om gäldenärens ekonomiska situation försämras eller borgenärernas inbördes förhållanden förändras. Vad gäller de objektiva återvinningsbestämmelserna, krävs att nackdelen uppstått som en direkt följd av rättshandlingen. Nackdelsbedömningen skall hänföras till tidpunkten för rättshandlingens genomförande. Den subjektiva bestämmelsen i 5 § måste behandlas annorlunda. Indirekt nackdel är tillräcklig, d v s det är tillräckligt om nackdelen uppstår i samband med en efterföljande händelse. Inte heller krävs att man hänför nackdelsbedömningen till tiden för rättshandlingens genomförande. Nackdelen kan uppstå så sent som då återvinningsfrågan tas upp till behandling. Ett flertal olika faktorer påverkar nackdelsbedömningen, exempelvis konkurskostnader. Konkurskostnader skall beaktas om en borgenär med samma eller bättre rätt annars skulle belastas med dem. Vid ömsesidiga avtal kan nackdel uppstå endast då konkursgäldenären inte får fullvärdig ersättning för sin prestation. Om borgenär erhåller betalning med medel som konkursgäldenären genom gåva erhållit från tredje man, och som inte skulle ha ingått i konkursboet är huvudregeln att ingen nackdel kan anses ha uppstått. Om betalning däremot sker med medel som gäldenären lånat från tredje man för att betala borgenären, måste situationen behandlas annorlunda. Enligt huvudregeln skall nackdelsbedömning av betalning som skett med inlånade medel genomföras på samma sätt som vanlig betalning till borgenär, vilket innebär att nackdel som regel kan konstateras. I vissa undantagssituationer medges emellertid betalning med medel som lånats in för detta syfte, men då måste omständigheterna i det enskilda fallet vara mycket speciella. Checkräkningskrediter behandlas återvinningsrättsligt inte som vanliga lån. Nackdelsbedömningen skall inte genomföras för varje enskild transaktion, vilket vore det normala. Istället måste man summera alla insättningar och uttag på kontot som sker under återvinningsfristen. Har gäldenärens sammanlagda skuld på checkräkningskontot minskat från återvinningsfristens början till konkursbeslutet, föreligger nackdel. Eftersom skyldighet att betala leasingavgift uppkommer redan genom leasingavtalets ingående, behandlas leasingavgift som betalas före kommande nyttjandeperiod som betalning av skuld. Det innebär att så länge motprestationen är acceptabel, så har ingen nackdel uppstått. Även betalning i efterskott kan accepteras under vissa förutsättningar om betalningen är en nödvändig förutsättning för fortsatt nyttjande av den leasade egendomen. Det är uppenbart att om konkursgäldenären har ställt säkerhet för annans skuld, är nackdelsrekvisitet uppfyllt. Viss oenighet råder emellertid angående vilka bestämmelser man bör tillämpa för att kunna återvinna. HD fastslog i NJA 1985 s. 117 att 4 kap. 12 § KL inte är tillämplig trots att det är den bestämmelse som är avsedd för återvinning av säkerställande. Istället ansåg HD att man borde använda 5 och 6 §§ i samma kapitel. Detta har kritiserats en del i doktrin. Betalning till borgenär med säkerhet innebär som regel inte nackdel, om det är borgenären med bäst rätt och säkerheten omedelbart återställs till konkursgäldenären/boet. Om det emellertid finns en borgenär med andrahandsrätt i säkerheten ifråga, och denne p g a betalningen kommer att få en större del av sin fordran täckt av säkerheten än annars, har nackdel uppstått. Om gäldenären säljer egendom vari viss borgenär har säkerhet, för att därefter använda vederlaget för att betala borgenären i fråga, kan nackdel ha uppstått. Om försäljningen av egendomen och den efterföljande betalningen av skulden kan ses som en sammanhängande transaktion, eller om medlen har blivit tydligt avskiljda från gäldenärens övriga egendom och förfogandemöjligheter, är betalningen acceptabel. Om dessa krav inte blivit uppfyllda anses medlen efter egendomens försäljning ha blandats med gäldenärens övriga tillgångar, och kan inte längre användas att betala enskild borgenär eftersom nackdelsrekvisitet sätter stopp för en sådan transaktion.},
  author       = {Wickman, Magnus},
  keyword      = {Konkurrensrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Nackdelsrekvisitet vid återvinning},
  year         = {2001},
}