Advanced

Målsägandebiträdets betydelse för rättegången i brottmål

Yxsjö, Jennie (2004)
Department of Law
Abstract
Den här uppsatsen behandlar målsägandebiträdets påverkan på rättegången. Uppsatsen inleds med en historisk tillbakablick och en kort presentation av stödmöjligheter till brottsoffer. Termen brottsoffer förekommer inte i lagstiftningen, istället så används benämningen målsägande. Vem som anses vara målsägande har betydelse för bland annat rätten till målsägandebiträde. Målsägande är den mot vilket brott är begånget, den som blivit förnärmad av brott eller den som lidit skada av brott. Målsäganderätten är personlig och kan inte överlåtas. Bedömningen av vem som är att anse som målsägande har störst betydelse när det gäller efterlevande till dem som dödats genom brott. Målsägandebiträde infördes efter Dansk och Norsk förebild 1988 i syfte att... (More)
Den här uppsatsen behandlar målsägandebiträdets påverkan på rättegången. Uppsatsen inleds med en historisk tillbakablick och en kort presentation av stödmöjligheter till brottsoffer. Termen brottsoffer förekommer inte i lagstiftningen, istället så används benämningen målsägande. Vem som anses vara målsägande har betydelse för bland annat rätten till målsägandebiträde. Målsägande är den mot vilket brott är begånget, den som blivit förnärmad av brott eller den som lidit skada av brott. Målsäganderätten är personlig och kan inte överlåtas. Bedömningen av vem som är att anse som målsägande har störst betydelse när det gäller efterlevande till dem som dödats genom brott. Målsägandebiträde infördes efter Dansk och Norsk förebild 1988 i syfte att stödja brottsoffer och underlätta utredningen vid svåra och integritetskränkande brott, främst sexualbrott. Rätten till målsägandebiträde har successivt utvidgats till att omfatta allt fler brott. Kraven för att få målsägandebiträde har sänkts för att fler ska få möjlighet att ansöka om målsägandebiträde. De brott som ger rätt till målsägandebiträde är främst sexualbrott, där målsägandebiträde är en presumtion och våldsbrott där en helhetsbedömning görs i det enskilda fallet. Det krävs att brottets art, bevisläget eller målsägandens personliga situation talar för att biträde bör förordnas. Även vid övriga brott som kan innebära fängelse finns det möjlighet att förordna målsägandebiträde om det med hänsyn till omständigheterna i fallet finns ett särskilt starkt behov av målsägandebiträde. För att undvika de problem som kan uppstå när en vårdnadshavare eller någon som står denne nära misstänks för ett brott mot barn har lagen om särskild företrädare för barn införts. En särskild företrädare har större behörighet än ett målsägandebiträde i vissa situationer och kan träda in i vårdnadshavarens ställe. Även efterlevande till dem som dödats genom brott kan få målsägandebiträde. Informationen till brottsoffer om rätten till målsägandebiträde kan förbättras. Allmänhetens kännedom om rätten till målsägandebiträde är låg, den har dock förbättras genom att målsägandebiträden har förekommit i mål som uppmärksammats i media. Den som arbetar som målsägandebiträde bör ha goda kunskaper i straffrätt och vara van att hantera den som utsatts för brott. Den kritik som framförts när det gäller förordnande av målsägandebiträde är att många förordnanden sker sent och för att biträdet ska kunna ge det stöd och hjälp som behövs bör det ske tidigare. Uppsatsen behandlar även målsägandebiträdets uppgifter och ställer frågan, vilken bör målsägandebiträdets huvuduppgift vara? Även målsägandebiträdets behörighet under rättegångens olika faser redovisas och hur behörigheten påverkas av om åtalet biträdes eller inte. Till sist så diskuteras hur införandet av målsägandebiträden har påverkat rättegången, har det lett till bättre rättegångar? Får brottsoffret det stöd som avsågs när lagen infördes? (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Yxsjö, Jennie
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Processrätt, Straffrätt
language
Swedish
id
1563167
date added to LUP
2010-03-08 15:55:31
date last changed
2010-03-08 15:55:31
@misc{1563167,
  abstract     = {Den här uppsatsen behandlar målsägandebiträdets påverkan på rättegången. Uppsatsen inleds med en historisk tillbakablick och en kort presentation av stödmöjligheter till brottsoffer. Termen brottsoffer förekommer inte i lagstiftningen, istället så används benämningen målsägande. Vem som anses vara målsägande har betydelse för bland annat rätten till målsägandebiträde. Målsägande är den mot vilket brott är begånget, den som blivit förnärmad av brott eller den som lidit skada av brott. Målsäganderätten är personlig och kan inte överlåtas. Bedömningen av vem som är att anse som målsägande har störst betydelse när det gäller efterlevande till dem som dödats genom brott. Målsägandebiträde infördes efter Dansk och Norsk förebild 1988 i syfte att stödja brottsoffer och underlätta utredningen vid svåra och integritetskränkande brott, främst sexualbrott. Rätten till målsägandebiträde har successivt utvidgats till att omfatta allt fler brott. Kraven för att få målsägandebiträde har sänkts för att fler ska få möjlighet att ansöka om målsägandebiträde. De brott som ger rätt till målsägandebiträde är främst sexualbrott, där målsägandebiträde är en presumtion och våldsbrott där en helhetsbedömning görs i det enskilda fallet. Det krävs att brottets art, bevisläget eller målsägandens personliga situation talar för att biträde bör förordnas. Även vid övriga brott som kan innebära fängelse finns det möjlighet att förordna målsägandebiträde om det med hänsyn till omständigheterna i fallet finns ett särskilt starkt behov av målsägandebiträde. För att undvika de problem som kan uppstå när en vårdnadshavare eller någon som står denne nära misstänks för ett brott mot barn har lagen om särskild företrädare för barn införts. En särskild företrädare har större behörighet än ett målsägandebiträde i vissa situationer och kan träda in i vårdnadshavarens ställe. Även efterlevande till dem som dödats genom brott kan få målsägandebiträde. Informationen till brottsoffer om rätten till målsägandebiträde kan förbättras. Allmänhetens kännedom om rätten till målsägandebiträde är låg, den har dock förbättras genom att målsägandebiträden har förekommit i mål som uppmärksammats i media. Den som arbetar som målsägandebiträde bör ha goda kunskaper i straffrätt och vara van att hantera den som utsatts för brott. Den kritik som framförts när det gäller förordnande av målsägandebiträde är att många förordnanden sker sent och för att biträdet ska kunna ge det stöd och hjälp som behövs bör det ske tidigare. Uppsatsen behandlar även målsägandebiträdets uppgifter och ställer frågan, vilken bör målsägandebiträdets huvuduppgift vara? Även målsägandebiträdets behörighet under rättegångens olika faser redovisas och hur behörigheten påverkas av om åtalet biträdes eller inte. Till sist så diskuteras hur införandet av målsägandebiträden har påverkat rättegången, har det lett till bättre rättegångar? Får brottsoffret det stöd som avsågs när lagen infördes?},
  author       = {Yxsjö, Jennie},
  keyword      = {Processrätt,Straffrätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Målsägandebiträdets betydelse för rättegången i brottmål},
  year         = {2004},
}