Advanced

Vårdbehovet hos unga lagöverträdare - en utredning av gällande rätt

Zickbauer, Sofia (2008)
Department of Law
Abstract
Att komma tillrätta med unga lagöverträdare har länge varit en pågående diskussion. Debatten kretsar kring svårigheten att förena social- och straffrätten där problemet utläses i att vård- och behandlingstanken kolliderar med den straffande roll som samhället besitter. Ständigt i fokus gällande unga kriminella är om denna grupp människor ska vårdas eller straffas. Detta problem har även under den senaste tiden uppmärksammats i media och blivit ett vanligt samtalsämne som många har åsikter kring. Frågan som då bör utredas är om vård- och behandlingstanken genomsyrar verkställigheten för den unge eller om det är strafftanken som är mest framträdande i vår lagstiftning? Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken mån ungdomars vårdbehov efter... (More)
Att komma tillrätta med unga lagöverträdare har länge varit en pågående diskussion. Debatten kretsar kring svårigheten att förena social- och straffrätten där problemet utläses i att vård- och behandlingstanken kolliderar med den straffande roll som samhället besitter. Ständigt i fokus gällande unga kriminella är om denna grupp människor ska vårdas eller straffas. Detta problem har även under den senaste tiden uppmärksammats i media och blivit ett vanligt samtalsämne som många har åsikter kring. Frågan som då bör utredas är om vård- och behandlingstanken genomsyrar verkställigheten för den unge eller om det är strafftanken som är mest framträdande i vår lagstiftning? Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken mån ungdomars vårdbehov efter brottsliga gärningar tillgodoses genom insatser från socialtjänsten och kriminalvården. Tyngdpunkten ligger på påföljderna ungdomsvård och sluten ungdomsvård. Tillmätningen av vårdbehov belyses och en utredning av olika vårdbehov presenteras. När brottsliga gärningar föranleds av unga lagöverträdare måste effektiva konsekvenser aktualiseras för den unge. Olika vägar finns fram till målet som ska främja en återanpassning i samhället. Socialtjänsten bygger på frivillighet och samförstånd mellan den enskilde och socialtjänsten, där barnets behov av vård och behandling ska tillgodoses. När åtgärder på frivillig väg inte räcker till kan ingrepp av tvångsartad karaktär aktualiseras. Flera av de påföljder som unga lagöverträdare kan bli föremål för, är desamma som för vuxna. Dock råder restriktivitet avseende fängelsestraff för ungdomar mellan 15 till 18 år och får endast utdömas när synnerliga skäl talar för det. Påföljden sluten ungdomsvård är istället tänkt att utdömas vid sådan grov brottslighet som för en vuxen person skulle medföra ett fängelsestraff. Ungdomsvård är ett nytt begrepp inom ungdomspåföljderna och har ersatt den tidigare termen överlämnande till vård inom socialtjänsten samt även fått en annan avgränsning. Vårdbehovet utreds individuellt och ser inte lika ut för ungdomarna, inte ens då de gjort sig skyldiga till samma straff och fått lika påföljd. Det är Statens institutionsstyrelse som ska kunna erbjuda program med individuellt riktade behandlingsinnehåll. Genom uppsatsens diskuterande text följs frågeställningarna upp i analysen, där resultatet visar att ungdomar som har ett påtagligt vårdbehov i anledning av brottslighet eller andra omständigheter, ges möjlighet till återanpassning till samhället oavsett vilket lagrum som utformar vården. Oberoende av om vård grundar sig på frivillig eller tvångsartad väg, ska den behandlingsplan som upprättas med hänsyn till straffets längd och andra omständigheter, inriktas på insatser som angriper problematiseringen bakom den unges kriminalitet samt förbereder och främjar den unges återanpassning i samhället. (Less)
Please use this url to cite or link to this publication:
author
Zickbauer, Sofia
supervisor
organization
year
type
H3 - Professional qualifications (4 Years - )
subject
keywords
Familjerätt
language
Swedish
id
1563185
date added to LUP
2010-03-08 15:55:31
date last changed
2010-03-08 15:55:31
@misc{1563185,
  abstract     = {Att komma tillrätta med unga lagöverträdare har länge varit en pågående diskussion. Debatten kretsar kring svårigheten att förena social- och straffrätten där problemet utläses i att vård- och behandlingstanken kolliderar med den straffande roll som samhället besitter. Ständigt i fokus gällande unga kriminella är om denna grupp människor ska vårdas eller straffas. Detta problem har även under den senaste tiden uppmärksammats i media och blivit ett vanligt samtalsämne som många har åsikter kring. Frågan som då bör utredas är om vård- och behandlingstanken genomsyrar verkställigheten för den unge eller om det är strafftanken som är mest framträdande i vår lagstiftning? Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken mån ungdomars vårdbehov efter brottsliga gärningar tillgodoses genom insatser från socialtjänsten och kriminalvården. Tyngdpunkten ligger på påföljderna ungdomsvård och sluten ungdomsvård. Tillmätningen av vårdbehov belyses och en utredning av olika vårdbehov presenteras. När brottsliga gärningar föranleds av unga lagöverträdare måste effektiva konsekvenser aktualiseras för den unge. Olika vägar finns fram till målet som ska främja en återanpassning i samhället. Socialtjänsten bygger på frivillighet och samförstånd mellan den enskilde och socialtjänsten, där barnets behov av vård och behandling ska tillgodoses. När åtgärder på frivillig väg inte räcker till kan ingrepp av tvångsartad karaktär aktualiseras. Flera av de påföljder som unga lagöverträdare kan bli föremål för, är desamma som för vuxna. Dock råder restriktivitet avseende fängelsestraff för ungdomar mellan 15 till 18 år och får endast utdömas när synnerliga skäl talar för det. Påföljden sluten ungdomsvård är istället tänkt att utdömas vid sådan grov brottslighet som för en vuxen person skulle medföra ett fängelsestraff. Ungdomsvård är ett nytt begrepp inom ungdomspåföljderna och har ersatt den tidigare termen överlämnande till vård inom socialtjänsten samt även fått en annan avgränsning. Vårdbehovet utreds individuellt och ser inte lika ut för ungdomarna, inte ens då de gjort sig skyldiga till samma straff och fått lika påföljd. Det är Statens institutionsstyrelse som ska kunna erbjuda program med individuellt riktade behandlingsinnehåll. Genom uppsatsens diskuterande text följs frågeställningarna upp i analysen, där resultatet visar att ungdomar som har ett påtagligt vårdbehov i anledning av brottslighet eller andra omständigheter, ges möjlighet till återanpassning till samhället oavsett vilket lagrum som utformar vården. Oberoende av om vård grundar sig på frivillig eller tvångsartad väg, ska den behandlingsplan som upprättas med hänsyn till straffets längd och andra omständigheter, inriktas på insatser som angriper problematiseringen bakom den unges kriminalitet samt förbereder och främjar den unges återanpassning i samhället.},
  author       = {Zickbauer, Sofia},
  keyword      = {Familjerätt},
  language     = {swe},
  note         = {Student Paper},
  title        = {Vårdbehovet hos unga lagöverträdare - en utredning av gällande rätt},
  year         = {2008},
}